1 * Men det ska inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. Förr i tiden lät han Sebulons och Naftalis land* vara föraktat, men i kommande dagar ska han ge ära åt trakten längs havsvägen, landet på andra sidan Jordan*, hednafolkens Galileen.*

2 * Det folk som vandrar i mörkret

ska se ett stort ljus,

över dem som bor

i dödsskuggans land

ska ljuset stråla fram.*

3 * Du förökar det folk

som du inte gett* stor glädje.

De ska glädjas inför dig

som man gläds

under skördetiden,

som man jublar när man delar byte.

4 * För du ska bryta

deras bördors ok,*

deras skuldrors käpp

och deras plågares stav,

som på Midjans tid.*

5 * Ja, varje stövel buren i stridslarm

och varje mantel vältrad i blod

ska brännas upp

och förtäras av eld.

6 * För ett barn blir oss fött,

en son blir oss given.

På hans axlar vilar herradömet,

och hans namn är:

Under, Rådgivare*, Mäktig Gud,

Evig Far, Fridsfurste.*

7 * Så ska herradömet bli stort

och friden utan slut

över Davids tron och hans rike.

Det ska befästas och stödjas

med rätt och rättfärdighet

från nu och till evig tid.

Herren Sebaots lidelse

ska göra detta.

8 Herren sänder ett ord mot Jakob,

och det slår ner i Israel.

9 Hela folket ska märka det,

Efraim och Samarias invånare.

I stolthet och hjärtats högmod

säger de:

10 "Tegelstenar har fallit,

men vi ska bygga upp

med huggen sten.

Mullbärsfikonträd* har huggits ner,

men vi ska ersätta dem

med cedrar."

11 *Herren reser upp

Resins motståndare* mot dem

och eggar upp deras fiender,

12 * arameerna från öster

och filisteerna* från väster,

och de ska sluka Israel

med glupska gap.

Med allt detta upphör inte

hans vrede,

hans hand är ännu uträckt.

13 * För folket vänder inte om

till honom som slår dem,

de söker inte Herren Sebaot.

14 * Därför ska Herren hugga av

både huvud och svans

från Israel,

både palmtopp och sävstrå,

allt på samma dag.

15 De äldsta och högst uppsatta

är huvudet,

profeten som lär ut lögn

är svansen.

16 * För de som leder detta folk

vilseleder det,

och de som låter sig ledas

går i fördärvet.

17 Därför kan Herren inte glädja sig

över deras unga män

eller förbarma sig

över deras faderlösa och änkor,

för alla är hycklare

och gör det som är ont,

varje mun talar dårskap.

Med allt detta upphör inte

hans vrede,

hans hand är ännu uträckt.

18 Ja, gudlösheten brinner som en eld,

den förtär tistel och törne.

Den antänder snårskogen

så att den går upp

i höga virvlar av rök.

19 * Landet brinner

genom Herren Sebaots vrede,

och folket är som ved för elden.

Ingen skonar sin broder.

20 Man river åt sig till höger

men förblir hungrig,

man tar för sig till vänster

men blir inte mätt.

Var och en äter köttet

på sin egen arm:

21 Manasse äter Efraim

och Efraim Manasse,

och tillsammans angriper de Juda.

Med allt detta upphör inte

hans vrede,

hans hand är ännu uträckt.