Jesaja 53:4-7

Em outras traduções

1. SVEN Svenska 1917

   4  Men det var våra krankheter han bar,  våra smärtor, dem lade han på sig,  medan vi höllo honom för att vara hemsökt,  tuktad av Gud och pinad. 5  Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull  och slagen för våra missgärningars skull;  näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid,  och genom hans sår bliva vi helade. 6  Vi gingo alla vilse såsom får,  var och en av oss ville vandra sin egen väg,  men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom. 7  Han blev plågad, fastän han ödmjukade sig  och icke öppnade sin mun,  lik ett lamm, som föres bort att slaktas,  och lik ett får, som är tyst inför dem som klippa det  ja, han öppnade icke sin mun.

2. SKB Svenska Kärnbibeln - uma tradução expandida

   4 Ja (sannerligen), det var våra sjukdomar (svagheter) han lyfte upp (tog på sig) [Matt 8:17],

   och våra sorger [fysiska och själsliga smärtor] han bar [som en tung börda, se vers 11b];

   och vi – vi såg honom som slagen (straffad),

   pinad av Gud (Elohim) [drabbad av Guds straff], och ödmjukad (förödmjukad).

   5 Han blev genomborrad (sargad) [Ps 22:17] för våra överträdelser [vår öppna rebelliskhet mot Gud],

   krossad (nedtyngd) för våra synder (missgärningar, skulder).

   Straffet [som vi rättmätigt förtjänar] lades på honom

   för att vi skulle få frid (fred; fullständig harmoni; helhet på alla områden – hebr. shalom)

   och genom hans sår [sargade kropp]

   är (blir) vi helade (läkta, friska) [har både kroppslig och själslig bot kommit till oss].

   6 Alla har vi gått (vi gick alla) vilse som får,

   var och en [av oss] har gått (gick; vände sig till) sin egen väg.

   Herren (Jahveh) lät all vår synd (missgärning, orättfärdighet, skuld) [hela vårt straff] läggas på (möta/drabba) honom.

   [I hebreiskan står ordagrant: var och en har gått till sitt eget ansikte, vilket motsvarar uttrycket att gå dit näsan pekar. Den exakta lydelsen av den sista strofen är: JHVH har i honom placerat (låtit komma emellan) all vår synd. Synd (hebr. avon), som här står i singular (jfr vers 5), innefattar även alla överträdelser (hebr. pesha), dvs. lagbrott och brist på förmåga att leva upp till Torah – Guds undervisning med alla budord förmedlade genom Mose.]

   [Nu följer tre verser som tematiskt hör ihop med vers 1-3. Där förklarades mysteriet med rotskottet, här används bilden av ett lamm som är tyst på väg till slakt. Jesus argumenterade inte mot sina opponenter, se Apg 8:32; Matt 26:63; Mark 14:61; Joh 19:9; 1 Pet 2:23]

   7 Han blev pinad (nedtyngd) och han ödmjukade sig,

   han öppnade inte sin mun,

   som ett lamm som leds iväg till att slaktas

   och som ett får som är tyst framför den som klipper det,

   han öppnade inte sin mun.

3. SRB26 Svenska Reformationsbibeln 2026

   4 ✝53:4 Matt 8:17; Joh 1:29; 1 Petr 2:24; Men det var våra sjukdomar han bar, och våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som straffad, slagen av Gud och pinad. 5 ✝53:5 Sak 13:6-7; Rom 4:25; Gal 3:13; 1 Petr 2:24; Han blev sårad för våra överträdelser och slagen för våra missgärningar. Straffet blev lagt på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. 6 ✝53:6 Ps 119:176; Jer 50:6; Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår synd lade HERREN på honom. 7 ✝53:7 Jer 11:19; Matt 26:63; Matt 27:14; Mark 14:61; Apg 8:32; 1 Petr 2:23; Han blev misshandlad och plågad, men ändå öppnade han inte sin mun. Som ett lamm som förs bort för att slaktas, som ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.