Jó 20

Secondo discorso di Zofar di Naama

1 Allora Zofar di Naama rispose e disse:

2 "Per questo i miei pensieri mi spingono a risponderti, e perciò c’è questa fretta dentro di me. 3 Ho udito rimproveri che mi offendono; ma il mio spirito darà una risposta assennata. 4 Non lo sai tu che in ogni tempo, da quando l’uomo è stato posto sulla terra, 5 il trionfo dei malvagi è breve e la gioia degli empi non dura che un istante? 6 Anche se la sua altezza giungesse fino al cielo e il suo capo toccasse le nubi, 7 l’empio perirà per sempre come il suo sterco; quelli che lo vedevano diranno: ‘Dov’è?’. 8 Se ne volerà via come un sogno, e non si troverà più; si dileguerà come una visione notturna. 9 L’occhio che lo guardava, smetterà di vederlo, e la sua dimora non lo scorgerà più. 10 I suoi figli si raccomanderanno ai poveri, e le sue mani restituiranno la sua ricchezza. 11 Il vigore giovanile che gli riempiva le ossa giacerà nella polvere con lui. 12 Il male è dolce alla sua bocca, se lo nasconde sotto la lingua, 13 lo risparmia, non lo lascia andare giù, lo trattiene sotto al suo palato: 14 ma il cibo gli si trasforma nelle viscere, e diventa nel suo corpo veleno di aspide. 15 Ha divorato ricchezze e le vomiterà; Iddio stesso gliele farà uscire dal ventre. 16 Ha succhiato veleno di aspide, la lingua della vipera lo ucciderà. 17 Non godrà più la vista di acque perenni, né di rivi fluenti di miele e di latte. 18 Restituirà il frutto delle sue fatiche, senza poterlo mangiare. Quello che restituirà sarà pari alla sua ricchezza, e così non godrà dei suoi beni. 19 Perché ha oppresso e abbandonato il povero, si è impadronito di case che non aveva costruite; 20 perché la sua ingordigia non conobbe riposo, egli non salverà nulla di ciò che ha tanto desiderato. 21 La sua voracità non risparmiava nulla, perciò il suo benessere non durerà. 22 Nel colmo dell’abbondanza, si troverà in penuria; la mano di tutti quelli che soffrono tormenti si alzerà contro lui. 23 Quando starà per riempirsi il ventre, ecco Iddio manderà contro di lui l’ardore della sua ira; gliela farà piovere addosso per servirgli da cibo. 24 Se scampa alle armi di ferro, lo trafigge l’arco di bronzo. 25 Si strappa la freccia, essa gli esce dal corpo, la punta sfolgorante gli viene fuori dal fiele, lo assalgono i terrori della morte. 26 Buio profondo è riservato ai suoi tesori; lo consumerà un fuoco non acceso dall’uomo, che divorerà ciò che resta nella sua tenda. 27 Il cielo rivelerà la sua iniquità, e la terra insorgerà contro di lui. 28 Le rendite della sua casa se ne andranno, portate via nel giorno dell’ira di Dio. 29 Tale è la parte che Dio riserva all’empio, questa è l’eredità che Dio gli destina".

Sofars andra tal

1 Då tog Sofar från Naama till orda och sade:

2 Mina tankar tvingar mig att svara,

jag är så upprörd.

3 Kränkande tillrättavisning

måste jag höra,

men mitt förstånds ande

ger mig svar.

4 Vet du inte att det alltid varit så,

ända sedan människan

sattes på jorden,

5 *Job 8:13, Ps 37:35f. att de gudlösas jubel är kortvarigt,

att den gudlöses glädje

varar ett ögonblick?

6 *Jes 14:13f, Dan 4:10f, Jer 51:53. Även om hans förhävelse

stiger mot himlen

och hans huvud når till molnen,

7 så förgås han dock för alltid

som sin egen träck.

De som såg honom ska fråga:

"Var finns han?"

8 *Ps 37:36, 73:20. Likt en dröm flyger han bort

och ingen finner honom,

han jagas i väg

som en syn om natten.

9 *Job 7:10, 8:18, Ps 37:10, 103:16. Ögat som såg honom

ser honom aldrig mer,

hans plats får inte återse honom.

10 *Job 27:14, Ps 109:10. Hans barn måste gottgöra de fattiga,

hans händer återlämna

hans rikedom.

11 Hans ben var fulla

av ungdomskraft,

men de ska ligga i stoftet

med honom.

12 Även om ondskan är söt i hans mun

och han gömmer den

under tungan,

13 även om han är rädd om den

och inte vill förlora den

utan förvarar den i sin mun,

14 så förvandlas hans föda i hans inre

och blir till ormgift

inom honom.

15 Den rikedom han slukat

måste han kräkas upp,

Gud driver ut den ur hans buk.

16 Ormgift ska han suga i sig,

giftormens tunga ska döda honom.

17 Inga bäckar får han se,

inget flöde av honung

och gräddmjölk.

18 *5 Mos 28:30f, Job 10:15, Jer 12:13. Han måste återlämna

vad han tjänat,

han får inte njuta av det

eller glädjas åt den rikedom

han vunnit,

19 *Jes 5:8, Mark 12:40. för han slog och övergav de ringa,

han rövade åt sig hus

som han inte hade byggt.

20 Han känner ingen ro i sitt inre,

han kan inte rädda sig

genom sina ägodelar.

21 Inget kom undan hans glupskhet,

därför ska hans framgång

inte bestå.

22 Mitt i sitt överflöd

ska han drabbas av nöd,

lidande av alla slag

ska möta honom.

23 *Ps 11:6. När han fyller sin buk

ska Gud sända sin vredes glöd

över honom,

och den ska träffa honom som regn.

24 *Jer 48:24, Amos 5:19. Flyr han för vapen av järn

ska kopparbågens pilar

genomborra honom.

25 Drar han ut pilen från sin rygg

och den blanka udden

ur sin galla,

då drabbar honom dödsångest.

26 *5 Mos 32:22, Job 15:30. Djupt mörker väntar

på hans ägodelar.

En eld som ingen blåser på

ska förtära honom,

den ska ödelägga

det som finns kvar i hans tält.

27 Himlarna visar hans skuld

och jorden reser sig mot honom.

28 Allt i hans hus drivs bort

som forsande vatten

på vredens dag.

29 *Job 18:21, 27:13f. Det är vad den gudlösa människan

får av Gud,

den lott Gud har bestämt.