1 Då tog Job till orda och sa: 2 Ni är utan tvivel det rätta folket och visdomen ska dö med er! 3 ✝ Men jag har lika gott förstånd som ni, jag är inte underlägsen er, ja, vem känner inte saker som dessa? 4 ✝ Jag har blivit till ett åtlöje för min vän, jag som ropade till Gud och fick svar. Den rättfärdige och oskyldige blir till åtlöje. 5 En fackla - föraktad i de sorglösas tankar är förberedd för dem som vacklar med fötterna. 6 ✝ Rövarnas hyddor har framgång och de som trotsar Gud är trygga, i vars hand Gud ger överflöd.* 7 Men fråga nu djuren och de ska undervisa dig och himlens fåglar och de ska säga dig det. 8 Eller tala till jorden och den ska undervisa dig eller fiskarna i havet, och de ska berätta för dig. 9 Vem av alla dessa känner inte till att det är HERRENS hand som har gjort detta? 10 ✝ Han har alla varelsers liv i sin hand och varje människas ande. 11 ✝ Prövar inte örat orden, och prövar inte tungan matens smak? 12 Med ålder följer visdom och långt liv ger förstånd. 13 ✝ Hos honom finns vishet och makt, hos honom finns råd och förstånd. 14 ✝ Se, han river ner och det går inte att bygga upp igen, han stänger igen om en människa och ingen kan öppna. 15 ✝ Se, han håller tillbaka vattnet och det torkar ut, han släpper ut det och det ödelägger jorden. 16 Hos honom är styrka och visdom, både den bedragne och den som bedrar är hans. 17 Han leder bort plundrade rådgivare och gör domare till dårar. 18 Han lossar kungars bojor och binder rep om deras höfter. 19 Han leder bort plundrade furstar och störtar de mäktiga. 20 Han berövar de pålitliga deras tal och tar bort de gamlas förstånd. 21 ✝ Han utgjuter förakt över furstar och försvagar de mäktigas styrka. 22 ✝ Han avslöjar mörkrets djupheter och för dödsskuggan ut i ljuset. 23 ✝ Han gör nationerna stora och förgör dem, han utökar nationerna och för bort dem. 24 ✝ Han tar bort förståndet från folkens ledare och låter dem irra i väglös ödemark. 25 De famlar i mörker utan ljus, han låter dem ragla som druckna.