1 Därför ber jag dig Job, hör mina ord och lyssna till allt jag har att säga. 2 Se, jag öppnar nu mina läppar, min tunga talar i min mun. 3 Mina ord kommer från ett uppriktigt hjärta och mina läppar ska tydligt framföra vad jag vet. 4 ✝ Guds Ande har skapat mig, den Allsmäktiges livsande* har gett mig liv. 5 Om du kan svara mig, så rada upp dina ord mot mig och träd fram. 6 ✝ Se, jag är inför Gud som du*. Jag är också formad av lera. 7 Se, rädsla för mig behöver inte skrämma dig, inte heller ska min hand trycka ner dig. 8 Sannerligen, du har sagt i mina öron och jag har hört dig säga dessa ord: 9 ✝ Jag är ren utan överträdelse, jag är oskyldig och inte heller finns det orättfärdighet i mig. 10 ✝ Men se, han finner anledning att strida mot mig, han räknar mig som sin fiende. 11 ✝ Han sätter mina fötter i stocken, han vaktar på alla mina vägar. 12 Se, i detta har du inte rätt, svarar jag dig, för Gud är större än människan. 13 Varför strider du mot honom? För han ger inte någon redogörelse av sina förehavanden. 14 För Gud talar en gång, ja två gånger, ändå märker inte människan det. 15 I en dröm, i en syn om natten, när sömnen fallit tung över människorna och medan de slumrar i sin bädd, 16 ✝ då öppnar han människornas öron och förseglar instruktionerna till dem, 17 så att han kan hindra människan från hennes gärning och hålla människan borta från stolthet. 18 Han bevarar hennes själ från avgrunden och hennes liv från att förgås av svärdet. 19 ✝ Hon tuktas också med plågor på sin bädd och alla hennes ben med ständiga* smärtor, 20 så att hennes sinne avskyr bröd och hennes själ ratar läcker mat. 21 Hennes kött tärs bort så att det inte kan ses och hennes ben som inte förr syntes sticker ut. 22 ✝ Ja, hennes själ närmar sig graven och hennes liv till dem som orsakar döden. 23 Om det finns en budbärare* hos honom, en tolk, en bland tusen, som kan visa människan hans rättskaffenhet, 24 då är han nådig mot henne och säger: Rädda henne från att fara ner till avgrunden. Jag har funnit lösen. 25 ✝ Hennes kropp ska bli friskare än ett barns, hon ska vända tillbaka till sin ungdoms dagar. 26 ✝ Hon ska be till Gud och han ska ha behag till henne och hon ska se hans ansikte med glädje, för han vill ge sin rättfärdighet åter till människan. 27 Han ser på människor och om någon säger: Jag har syndat och förvrängt det som var rätt och det gagnar mig inte. 28 ✝ Han kommer att befria hennes själ från att fara ner i avgrunden och hennes liv ska se ljuset. 29 Se, allt detta gör Gud många gånger med människan. 30 ✝ För att föra hennes själ från avgrunden, så att hon blir upplyst av de levandes ljus. 31 Ge akt, o Job, lyssna till mig, var tyst så ska jag tala. 32 Men om du har något att säga, så svara mig nu, tala, för jag önskar att ge dig rätt. 33 Om inte, lyssna till mig. Var tyst, så ska jag lära dig vishet.