1 Weissagung wider Moab: Über Nacht wird Ar-Moab verwüstet; es ist vertilgt! Über Nacht wird Kir-Moab verwüstet; es ist vertilgt! 2 Bait und Dibon steigen zu ihren Höhen hinauf, um zu weinen; Moab heult auf dem Nebo und zu Medeba; auf allen Häuptern sind Glatzen, und alle Bärte sind abgeschnitten. 3 Auf ihren Gassen sind sie mit dem Sack umgürtet; auf ihren Dächern und Plätzen heult alles und geht weinend einher. 4 Hesbon und Eleale schreien, daß man ihre Stimme bis gen Jahaz hört. Darob werden Moabs Bewaffnete laut schreien, der Mut wird ihnen entsinken. 5 Von Herzen jammere ich um Moab; sie fliehen bis nach Zoar, der dreijährigen Kuh, sie steigen weinend hinauf nach Luchit; auf dem Wege nach Horonaim erheben sie ein erschütterndes Geschrei. 6 Denn die Quellen von Nimrim sind verschüttet, das Gras ist verdorrt, alles Kraut abgefressen, kein grünes Hälmchen ist mehr da! 7 Darum tragen sie den Rest ihrer Habe, was sie noch retten konnten, über den Weidenbach. 8 Denn das Geschrei geht im ganzen Land Moab um; ihr Wehklagen reicht bis nach Eglaim, bis zum Brunnen Elim ihr Geheul. 9 Denn die Wasser Dimons sind voll Blut; ja, ich verhänge noch mehr über Dimon: über die entronnenen Moabiter kommt ein Löwe, auch über den Rest, der noch im Lande ist.
1 Ko te poropititanga mō Moapa:
He pō kotahi ka ngaro a Ara o Moapa,
ā, kore iho!
He pō anō hoki, ka ngaro a Kiri o Moapa,
ā, kore iho!
2 Kua riro ia ki runga ki Paiti, ki Ripono,
ki ngā wāhi tiketike tangi ai;
ka auētia e Moapa a Nepo rāua ko Merepa.
He mea moremore katoa ō rātou māhunga,
tapahi rawa ngā kumikumi katoa.
3 Ko ō rātou whītiki i ō rātou ara he kākahu taratara;
ka auē rātou katoa i runga i ō rātou whare,
i ō rātou waharoa,
nui atu te tangi.
4 Ka hāmama hoki a Hehepona rāua ko Ereare;
ka rangona tō rātou reo i Iahata rawa.
Nō reira hāmama ana ngā mau patu o Moapa;
ka wiri tōna wairua i roto i a ia.
5 E tangi ana tōku ngākau ki a Moapa;
rere ana ōna rangatira ki Toara,
ki Ekarata Herihia.
He tangi nei hoki tā rātou i te pikitanga ki Rūhiti,
i te mea e piki ana i reira;
i te ara hoki ki Horonaimi
ka pā tā rātou karanga o te ngaromanga.
6 Ka takoto kau noa ngā wai o Nimirimi;
kua maroke hoki te tarutaru,
kua mate te otaota,
kāhore he mea e tupu ana.
7 Nā, ko ā rātou mea maha,
me ā rātou mea i te rongoā,
ka kawea e rātou ki te awa i ngā wirou.
8 Kua taiāwhiotia hoki
ngā rohe o Moapa e te karanga;
kua tae tōna auē ki Ekeraima,
tōna auē ki Peererimi.
9 Kei te kī hoki ngā wai o Rimono i te toto;
tērā atu tāku e whakapā ai ki Rimono –
he raiona ki ngā oranga o Moapa,
ki ngā mōrehu anō o te whenua.