1 Profetia om Synernas dal. Vad tar det åt dig, eftersom allt ditt folk har gått upp på taken? 2 Du som är full av buller, en tumultartad stad, en glädjefylld stad. De dräpta männen i dig dräptes inte av svärdet, inte heller dog de i strid. 3 Alla dina härskare har flytt tillsammans. De har tagits tillfånga av bågskyttar. Alla som påträffades hos dig tillfångatogs tillsammans, de som hade flytt långt bort. 4 ✝ Därför sa jag: Se bort från mig, jag vill gråta bittert. Försök inte att trösta mig över dottern mitt folks undergång. 5 För det är en dag av nöd och nertrampning och förvirring av Herren, härskarornas GUD, i synernas dal, med nerbrutna murar och rop upp mot bergen. 6 Elam bar kogret, med bemannade vagnar och ryttare, och Kir blottade skölden. 7 Och det ska ske, att dina skönaste dalar ska fyllas med vagnar, och ryttarna ska ställa upp sig vid porten. 8 ✝ Och han tog bort skyddet från Juda, och på den dagen vände du din blick till vapnen i Skogshuset. 9 Ni har också sett att Davids stad har många rämnor, och ni samlade upp vattnet i den Nedre dammen. 10 ✝ Och ni räknade husen i Jerusalem och rev ner hus för att förstärka muren. 11 Ni gjorde också ett dike mellan de två murarna för vattnet från den gamla dammen. Men ni blickade inte upp till honom som har gjort detta, inte heller har ni aktat på honom som skapat det för länge sedan. 12 ✝ Och på den dagen påbjöd Herren, härskarornas GUD, till gråt och till sorg, till rakat huvud och till att klä sig i säcktyg. 13 ✝ Men se, i stället blev det munterhet och glädje, och slakt av oxar och slakt av får, man åt kött och drack vin, och man sa: Låt oss äta och dricka, för i morgon ska vi dö. 14 Och HERREN Sebaot har uppenbarat detta för mina öron: Sannerligen denna synd ska ni inte bli förlåtna för tills ni dör, säger Herren, härskarornas GUD. 15 ✝ Så säger Herren, härskarornas GUD: Gå bort till denna förvaltare, till Sebna, som råder över huset och säg: 16 Vad har du här? Och vem har du här, eftersom du har huggit ut en grav åt dig här, liksom den som hugger ut åt sig en grav högt uppe, och som urholkar en boning åt sig själv i klippan? 17 Se, HERREN ska kasta bort dig med våld, du kämpe, och han ska gripa dig. 18 Han ska sannerligen med våld rulla ihop dig som en boll och kasta dig in i ett vidsträckt land. Där ska du dö, och där ska dina ståtliga vagnar bli en skam för din Herres hus. 19 Jag ska driva bort dig från din plats, och han ska störta dig från din ställning. 20 ✝ Och den dagen ska det bli så att jag ska kalla min tjänare Eljakim, Hilkias son. 21 Och jag ska klä honom med din mantel och med ditt bälte stärka honom, och jag ska överlåta ditt styre i hans hand. Och han ska bli en far för Jerusalems invånare och för Juda hus. 22 ✝ Och jag ska lägga nyckeln till Davids hus på hans axlar. Och han ska öppna och ingen ska stänga och han ska stänga och ingen ska öppna. 23 ✝ Jag ska fästa honom som en spik på en säker plats, och han ska bli ett äresäte för sin fars hus. 24 Och på honom ska de hänga upp all härlighet från hans fars hus, ättlingarna och avkomlingarna, alla små kärl, från skålar till alla slags krukor. 25 På den dagen, säger HERREN Sebaot, kommer spiken som satt så stadigt på sin plats tas bort, kapas av och falla ner. Och bördan som hängde på den ska förstöras, för HERREN har talat.