1 Och hör nu, o Jakob, min tjänare, och Israel som jag har utvalt. 2 ✝ Så säger HERREN, som skapade dig och formade dig i moderlivet och som vill hjälpa dig: Frukta inte, o Jakob, min tjänare, du Jesurun* som jag har utvalt. 3 ✝ För jag ska utgjuta vatten över honom som törstar och strömmar över den torra marken. Jag ska utgjuta min ande över din säd och min välsignelse över dina avkomlingar. 4 ✝ De ska växa upp bland gräset, som pilträd vid vattenbäckar. 5 Då ska en säga: Jag tillhör HERREN. Och en annan ska kalla sig vid Jakobs namn, och en annan ska signera med sin hand: HERRENS, och uppkalla sig efter Israels namn. 6 ✝ Så säger HERREN, Israels konung, och hans Återlösare, HERREN Sebaot: Jag är den förste och jag är den siste och förutom mig finns ingen Gud. 7 ✝ Och vem är som jag? Låt honom då förkunna det och ställa det i ordning för mig, eftersom jag insatte det forntida folket. Och det som kommer och ska komma, låt dem visa det för dem. 8 ✝ Frukta inte och var inte förskräckta. Har jag inte från den tiden låtit dig höra det och förkunnat det? Ja, ni är mina vittnen. Finns det någon Gud förutom mig? Nej, det finns ingen annan klippa*, jag känner inte till någon. 9 ✝ Alla de som gör avgudabilder är fåfängliga, och de saker de håller kära är värdelösa. De är sina egna vittnen. De ser inget och förstår inget så att de kan skämmas. 10 Vem är den som formar sig en gud eller gjuter en bild som inte är till någon nytta? 11 ✝ Se, alla hans följeslagare ska komma på skam. Konsthantverkarna är bara människor. Låt dem alla samlas, låt dem träda fram, ändå ska de frukta. Och de ska allesammans skämmas. 12 ✝ Smeden bearbetar järnet med ett verktyg i kolelden och formar det med hammare och bearbetar det med sina armars styrka. Sedan blir han hungrig och hans styrka ger vika, han dricker inget vatten och blir matt. 13 ✝ Snickaren spänner ut sitt mätsnöre, han markerar ut med krita. Han formar det med stämjärn och han märker ut det med passaren och gör det likt en mans avbild, en vacker människobild, så att den kan förbli i huset. 14 Han hugger ner cedrar åt sig och tar cypress och ek och låter dem växa sig starka bland skogens träd. Han planterar en ask och regnet får den att växa. 15 Sedan ska det bli bränsle för en människa, för man kommer att ta av den och värma sig, ja, man gör upp eld och bakar bröd. Men man gör också en gud och tillber den, man gör den till en avgudabild och faller ner inför den. 16 Man bränner upp en del av det i eld och äter kött med en del av det. Man steker en stek och äter sig mätt och värmer sig och säger: Åh, nu är jag varm. Jag njuter av brasan. 17 Och av resten gör man en gud, en avgudabild. Man faller på knä inför den och tillber den och ber till den och säger: Rädda mig, för du är min gud. 18 De har inget vett, inget förstånd, för han har stängt deras ögon så att de inte kan se och deras hjärtan så att de inte kan förstå. 19 Och ingen begrundar i sitt hjärta, ingen har vett eller förstånd att säga: Jag har bränt en del av det i elden, ja, jag har också bakat bröd med dess kol, jag har stekt kött och ätit det. Skulle jag då göra resten av det till en avskyvärd avgud? Skulle jag falla på knä inför en träbit? 20 Han livnär sig på aska. Ett bedraget hjärta har fört bort honom så att han inte kan rädda sin själ, eller säga: Är det inte en lögn detta i min högra hand? 21 Tänk på detta, du Jakob och du Israel, för du är min tjänare! Jag har skapat dig, du är min tjänare, o Israel, du ska inte bli bortglömd av mig. 22 ✝ Jag har utplånat dina överträdelser som ett tjockt moln, och dina synder som en sky. Vänd om till mig, för jag har friköpt dig. 23 ✝ Jubla ni himlar, för HERREN har gjort detta! Ropa ni jordens djup. Brist ut i jubel ni berg, du skog med alla dina träd. För HERREN har friköpt Jakob och förhärligat sig i Israel. 24 ✝ Så säger HERREN, din återlösare, och han som formade dig alltifrån moderlivet: Jag är HERREN som har skapat allt, som ensam spänner ut himlarna och som på egen hand breder ut jorden. 25 ✝ Jag omintetgör de falska profeternas tecken och gör spåmännen till dårar, som driver tillbaka de visa och gör deras kunskap till dårskap, 26 men som bekräftar sin tjänares ord och fullbordar sina sändebuds råd, som säger till Jerusalem: Du ska bli bebodd, och till Juda städer: Ni ska byggas upp och jag ska resa upp deras förfallna platser, 27 ✝ som säger till djupet: Bli torrt, och jag ska torka ut dina floder, 28 ✝ som säger om Kores: Han är min herde och han ska utföra allt jag vill och även säga till Jerusalem: Du ska byggas upp, och till templet: Din grund ska bli lagd.