1 ✝ Hör på mig, ni kustländer, och lyssna, ni folk i fjärran! HERREN har kallat mig från moderlivet, han nämnde mitt namn redan i min mors sköte. 2 ✝ Han gjorde min mun likt ett skarpt svärd och gömde mig i skuggan av sin hand. Han gjorde mig till en vass pil, i sitt koger dolde han mig. 3 ✝ Och han sa till mig: Du är min tjänare, o Israel, genom vilken jag vill förhärliga mig. 4 Då sa jag: Förgäves har jag arbetat, fruktlöst och fåfängt har jag förbrukat min kraft. Men min dom är hos HERREN, och mitt verk är hos min Gud. 5 Och nu säger HERREN, som formade mig från moderlivet till att vara sin tjänare, för att jag skulle föra Jakob tillbaka till honom. Även om Israel inte församlas är jag ändå härlig i HERRENS ögon, och min Gud är min styrka. 6 ✝ Och han säger: Det är inte nog att du ska vara min tjänare för att upprätta Jakobs stammar och föra tillbaka de bevarade av Israel, jag ska också sätta dig till ett ljus för hedningarna, för att du ska vara min frälsning* till jordens ände. 7 ✝ Så säger HERREN, Israels befriare, hans Helige, till honom som människor föraktar, till honom som är avskydd av folken, till härskarnas tjänare: Kungar ska se och resa sig, och furstar ska tillbe, på grund av HERREN som är trofast, och Israels Helige, som har utvalt dig. 8 Så säger HERREN: Jag har bönhört dig i behaglig tid och jag har hjälpt dig på frälsningens dag. Och jag ska bevara dig och göra dig till ett förbund för folket, för att upprätta landet och fördela de ödelagda arvslotterna. 9 ✝ Så att du må säga till de fångna: Kom ut, och till dem som är i mörker: Kom fram! De ska finna bete längs vägarna, och betesmarker på alla höga platser. 10 ✝ De ska inte hungra eller törsta, inte heller ska hetta eller sol skada dem, för han som förbarmar sig över dem ska leda dem och föra dem till vattenkällor. 11 Jag ska göra alla mina berg till en väg, högt däruppe bygger jag vägar. 12 ✝ Se, dessa ska komma fjärran ifrån, och se, några från norr och från väster och andra från sineernas land. 13 ✝ Jubla, ni himlar, och gläd dig, du jord, brist ut i jubel, ni berg. För HERREN tröstar sitt folk och förbarmar sig över sina betryckta. 14 ✝ Men Sion sa: HERREN har övergett mig, och min Herre har glömt mig. 15 ✝ Kan en kvinna glömma sitt spädbarn, så att hon inte förbarmar sig över sitt barn hon själv fött? Och även om de kan glömma, så kommer inte jag att glömma dig. 16 Se, jag har skrivit dig på mina händer. Dina murar är ständigt inför mig. 17 Dina barn ska skynda sig. De som förstörde och ödelade dig ska dra bort från dig. 18 ✝ Lyft blicken och se dig omkring. De samlas alla och kommer till dig. Så sant jag lever, säger HERREN, så ska du bära dem alla som ett smycke och binda dem om dig likt en brud gör. 19 För dina förstörda och ödelagda platser och ditt ödelagda land, ska nu bli för trångt att bo i, och de som förtärde dig ska vara långt borta. 20 ✝ Ännu en gång ska barn från din barnlöshetstid, säga i dina öron: Platsen är för trång för mig. Ge mig en plats, där jag kan bo. 21 Då ska du tänka i ditt hjärta: Vem har fött dessa åt mig med tanke på att jag har förlorat mina barn och är övergiven, landsflyktig och har blivit förflyttad hit och dit? Vem har då fostrat dessa? Se, jag var ju lämnad ensam. Varifrån kommer dessa? 22 ✝ Så säger Herren GUD: Se, jag ska lyfta min hand till hedningarna och resa mitt baner för folken, och de ska bära fram dina söner på sina armar, och dina döttrar ska de bära på sina axlar. 23 ✝ Och kungar ska vara dina fostrare, och deras drottningar dina ammor. De ska falla ner för dig med ansiktet mot jorden, och slicka dammet från dina fötter. Då ska du inse att jag är HERREN, och att de som hoppas på mig inte kommer på skam. 24 ✝ Kan bytet ryckas från den mäktige, eller kan de lagenligt tillfångatagna befrias? 25 ✝ Ja, så säger HERREN: Även fångarna ska tas från den mäktige och bytet räddas från den grymme. För jag ska strida mot den som strider mot dig och jag ska rädda dina barn. 26 ✝ Jag ska mätta dem som förtrycker dig med deras eget kött, och de ska dricka sig berusade av sitt eget blod, som av sött vin. Och allt kött ska förstå, att jag, HERREN, är din frälsare, och att Jakobs Mäktige är din återlösare*.