1 ✝ Se, min tjänare som jag uppehåller, min utvalde som min själ gläder sig över. Jag har lagt min Ande över honom, han ska föra ut rätten* till hednafolken. 2 Han ska inte ropa, inte höja sin röst, inte heller låta sin röst höras på gatan. 3 ✝ Ett brutet strå ska han inte bryta av, och en rykande veke ska han inte släcka. Med sanning ska han utbreda rätten*. 4 Han ska inte försvagas eller tappa modet förrän han har upprättat rättvisa på jorden. Och havsländerna ska vänta på hans lag. 5 ✝ Så säger HERREN Gud, han som skapade himlarna och sträckte ut dem, han som har brett ut jorden och det som växer på den, han som ger liv åt folket på den och ande åt dem som vandrar på den. 6 ✝ Jag, HERREN, har kallat dig i rättfärdighet, och jag kommer att hålla din hand och bevara dig och ge dig till ett förbund för folket, till ett ljus för hednafolken. 7 ✝ För att öppna de blindas ögon, och föra ut fångarna ur fängelset, och ur fångenskapen dem som sitter i mörker. 8 ✝ Jag är HERREN. Det är mitt namn, och jag ger inte min ära åt någon annan eller min lovprisning åt avgudabilder. 9 Se, det som förutsagts har inträffat, och nu berättar jag nya ting, innan de visar sig berättar jag för er om dem. 10 ✝ Sjung till HERREN en ny sång och hans lov från jordens ände, ni som går till sjöss och allt som finns i det, öarna och deras invånare. 11 Låt öknen och dess städer höja sin röst, byarna där Kedar* bor. Låt klippans invånare sjunga, låt dem ropa från bergens toppar. 12 Låt dem ge HERREN ära och förkunna hans lov på öarna. 13 HERREN drar ut som en hjälte, han ska uppväcka sin nit som en stridsman. Han ska ropa, ja, ge upp ett härskri. Han ska segra över sina fiender. 14 ✝ Länge har jag varit tyst, jag har varit stilla och lagt band på mig. Men nu ska jag skrika som en födande kvinna. Jag ska förgöra och förtära på samma gång. 15 Jag ska ödelägga berg och höjder och låta alla örter på dem torka bort. Och jag ska göra strömmarna till land och torka ut sjöarna. 16 ✝ Och jag ska föra de blinda på en väg som de inte känner. Jag ska leda dem på okända stigar. Jag ska göra mörkret framför dem till ljus, och det krokiga rakt. Detta är vad jag ska göra för dem och jag ska inte överge dem. 17 ✝ Men de som förlitar sig på avgudabilder och som säger till gjutna avbilder: Ni är våra gudar, de ska vika tillbaka och de ska skämmas mycket. 18 ✝ Ni döva, lyssna! Och ni blinda, skåda så att ni kan se! 19 Vem är blind om inte min tjänare, eller döv som min budbärare som jag sänt? Vem är så blind som min förtrogne, och blind som HERRENS tjänare? 20 ✝ Du har sett mycket, men inte tagit vara på det. Öronen är öppna, men ingen lyssnar. 21 Det behagade HERREN för hans rättfärdighets skull att låta sin lag förhärligas och äras. 22 Men detta är ett rånat och plundrat folk. Alla hölls fångna i hålor och i fängelser gömdes de undan. De blev skövlade och ingen räddade dem, de plundrades och ingen sa: Ge tillbaka! 23 Vem bland er vill lyssna på detta? Vem kommer att ge akt på det och höra om den tid som kommer? 24 Vem utelämnade Jakob åt skövling och Israel åt plundrare? Var det inte HERREN, han som vi har syndat mot? För de ville inte vandra på hans vägar och de var inte heller lydiga mot hans lag. 25 ✝ Därför har han utgjutit sin brinnande vrede över honom - krigets våldsamhet. Och det har satt eld på honom runt omkring, men han kom inte till besinning. Och det brände honom, trots det tog han inte det till sitt hjärta.