1 ✝ Vem är denne som kommer från Edom, från Bosra i högröda kläder, som praktfull i sin dräkt går fram med väldig kraft? Jag som talar i rättfärdighet, är mäktig att frälsa. 2 ✝ Varför är din dräkt så röd, och dina kläder som den som trampar i vinpressen? 3 ✝ Jag har ensam trampat vinpressen, och från folken var ingen med mig, för jag ska trampa dem i min vrede och stampa ner dem i min förbittring. Och deras blod ska stänka på mina kläder och jag kommer att fläcka ner hela min dräkt. 4 ✝ För hämndens dag är i mitt hjärta, och året för mina återlösta har kommit. 5 ✝ Och jag såg mig om, men ingen hjälpte mig, och jag förundrade mig över att ingen gav mig stöd. Då gav min egen arm frälsning åt mig och min vrede stödde mig. 6 ✝ Och jag ska trampa ner folken i min vrede och göra dem berusade av min förbittring, och jag ska låta deras blod rinna ner på jorden. 7 ✝ Jag vill förkunna om HERRENS nåd och HERRENS lovprisning, för allt som HERREN har gjort mot oss, och allt det goda som han gjort för Israels hus, som han har gjort mot dem efter sin barmhärtighet och stora nåd. 8 För han sa: De är ju mitt folk, barn som inte kommer att ljuga, så han blev deras frälsare. 9 ✝ I allt deras lidande led han, och hans ängels närvaro räddade dem. I sin kärlek och medömkan återlöste han dem, och han lyfte upp dem och bar dem under alla forntidens dagar. 10 ✝ Men de var upproriska och bedrövade hans Helige Ande. Därför blev han deras fiende, och han stred mot dem. 11 ✝ Då kom man ihåg forna tider, Moses och hans folk, och sa: Var är han som förde dem upp ur havet med herden för hans hjord? Var är han som lade sin Helige Ande inuti honom, 12 som ledde Mose vid högra handen med sin härlighets arm, som klöv vattnet i deras åsyn för att göra sig ett evigt namn, 13 som förde dem genom djupen, såsom en häst färdas genom öknen, för att de inte skulle snubbla? 14 Som när boskapen går ner i dalen så fördes de av HERRENS Ande till ro. Så ledde du ditt folk för att göra dig ett härligt namn. 15 ✝ Blicka ner från himlen och se från din heliga och härliga boning. Var är din nitälskan och din styrka, ditt hjärtas ömhet och din barmhärtighet? Hålls de tillbaka? 16 ✝ Ty du är vår fader, även om Abraham inte vet om oss och Israel inte känns vid oss, så är du, o HERRE, vår fader, vår återlösare, ditt namn är av evighet. 17 Varför, o Herre, har du låtit oss gå vilse från dina vägar, och förhärdat vårt hjärta så att vi inte fruktade dig? Vänd tillbaka, för dina tjänares skull, för din arvedels stammars skull. 18 ✝ Ditt heliga folk har haft det i sin besittning men bara en kort tid. Våra motståndare har trampat ner din helgedom. 19 Vi är dina, du regerade aldrig över dem. De uppkallades inte efter ditt namn.