1 ✝ Men nu säger HERREN så, han som skapat dig, o Jakob, och han som har format dig, o Israel: Frukta inte, för jag har återlöst dig. Jag har kallat dig vid namn, du är min. 2 ✝ När du passerar genom vatten, så ska jag vara med dig, eller genom strömmar, så ska de inte dränka dig. När du går genom eld ska du inte bli svedd, lågan ska inte bränna dig. 3 ✝ För jag är HERREN din Gud, Israels Helige, din Frälsare. Jag gav Egypten till lösen för dig, Etiopien* och Seba i ditt ställe. 4 Eftersom du är dyrbar i mina ögon och högt värderad och älskad av mig, därför kommer jag att ge människor i ditt ställe och folk i stället för ditt liv. 5 ✝ Frukta inte, för jag är med dig. Jag ska hämta din säd från öster och samla dig från väster. 6 ✝ Jag ska säga till norden: Ge hit! och till södern: Håll inte tillbaka! Hämta mina söner från fjärran och mina döttrar från jordens ändar, 7 ✝ var och en som är kallad vid mitt namn, för jag har skapat honom till min ära. Jag har format honom, ja, jag har gjort honom. 8 ✝ För fram det blinda folket som har ögon, och de döva som har öron. 9 ✝ Låt alla nationer komma tillsammans och låt folket samlas. Vem bland dem kan förkunna detta och berätta för oss om det som har skett? Låt dem föra fram sina vittnen för att bevisa att de hade rätt, så att de kan höra och säga: Det är sant. 10 ✝ Ni är mina vittnen, säger HERREN, och min tjänare som jag har utvalt, för att ni ska känna och tro mig och förstå att jag är han. Före mig blev ingen Gud formad, inte heller ska det finnas någon efter mig. 11 ✝ Jag, ja jag, är HERREN, och förutom mig finns ingen frälsare. 12 Jag har förutsagt det och har räddat er och jag har visat det när det inte fanns någon främmande gud bland er. Därför är ni mina vittnen, säger HERREN, att jag är Gud. 13 ✝ Ja, före dagen blev till är jag han, och det finns ingen som kan rädda ur min hand. När jag vill göra något, vem kan då hindra det? 14 ✝ Så säger HERREN er återlösare, Israels Helige: För er skull har jag sänt bud till Babylon och har drivit dem alla på flykten och kaldeerna, vilkas rop hörs i skeppen. 15 Jag är HERREN, er Helige, Israels skapare, er Konung. 16 ✝ Så säger HERREN, som gjorde en väg genom havet och en stig genom väldiga vatten, 17 som förde ut vagnar och hästar, en mäktig krigshär. Där blev de liggande tillsammans och ska inte resa sig mer. De är utsläckta som en slocknad veke. 18 Tänk inte på det gamla. Ge inte akt på det förflutna. 19 ✝ Se, jag vill göra något nytt. Nu ska det spira fram. Märker ni det inte? Ja, jag vill göra en väg i ödemarken och strömmar i öknen. 20 Markens vilda djur, schakaler och strutsar, ska prisa mig, för att jag ger vatten i ödemarken och strömmar i öknen, så att mitt folk, mina utvalda, får dricka. 21 Det folk som jag har skapat åt mig, ska framföra min lovprisning. 22 Men du har inte åkallat mig, o Jakob, utan du har varit trött på mig, o Israel. 23 Du har inte burit fram dina brännoffersfår åt mig. Inte heller har du ärat mig med dina slaktoffer. Jag har inte betungat dig med matoffer eller tröttat ut dig med rökelse. 24 ✝ Du har inte köpt kalmus åt mig för pengar, inte heller har du mättat mig med fettet från dina slaktoffer. Utan du har betungat mig med dina synder och du har tröttat ut mig med dina missgärningar. 25 ✝ Jag, ja jag, är den som utplånar dina överträdelser för min egen skull, och jag kommer inte mer ihåg dina synder. 26 Låt mig höra, låt oss gå till rätta med varandra, lägg fram din sak, så att du kan bli rättfärdiggjord. 27 Din förste far syndade, och dina lärare har begått överträdelser mot mig. 28 Därför har jag vanhelgat helgedomens furstar, och har överlämnat Jakob till förbannelsen och Israel till att skymfas.