1 ✝ Lova HERREN, o min själ! O HERRE, min Gud, du är mycket stor, i majestät och härlighet är du klädd. 2 ✝ Du som täcker dig själv med ljus såsom med en mantel, som spänner ut himlarna som en gardin. 3 ✝ Du som lägger dina salars bjälkar i vattnen. Du som gör molnen till din vagn, och som far på vindens vingar. 4 ✝ Du gör dina änglar till andar och dina tjänare till eldslågor. 5 ✝ Du grundade jorden på dess fästen, så att den inte vacklar till evig tid. 6 ✝ Du betäckte den med djupa vatten som med en klädnad, vattnet stod över bergen. 7 ✝ Vid din tillrättavisning flydde de, vid ljudet av ditt dunder skyndade de iväg. 8 Berg höjde sig upp, dalar sänkte sig ner till den plats som du hade bestämt för dem. 9 ✝ Du har satt en gräns som de inte kan överskrida, så att de inte mer ska vända tillbaka för att täcka jorden. 10 Han lät källor springa fram i dalarna, som rinner mellan bergen. 11 De vattnar alla markens djur, de släcker vildåsnornas törst. 12 Vid dem har himlens fåglar sin boplats, vilka sjunger bland trädens grenar. 13 Han vattnar bergen från sina salar, jorden mättas av den frukt du ger. 14 ✝ Han låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst, för att frambringa bröd ur jorden. 15 Och vin som ger glädje åt människans hjärta och olja som gör hennes ansikte glänsande, och bröd som styrker människans hjärta. 16 HERRENS träd är väl mättade, Libanons cedrar som han har planterat. 17 Fåglarna bygger där sina nästen, storken har sitt bo i cypressträden. 18 De höga bergen är en tillflykt för stengetterna, och bergsklyftorna för klippgrävlingarna. 19 ✝ Han har gjort månen till att bestämma tiderna, solen vet när den ska gå ner. 20 Du sänder mörkret och det blir natt, då kommer alla skogens djur fram. 21 ✝ De unga lejonen ryter efter sitt rov, och söker sin föda från Gud. 22 Solen går upp, då drar de sig undan och lägger sig ner i sina hålor. 23 Människan går ut till sitt verk och till sitt arbete ända till kvällen. 24 ✝ O HERRE, hur mångfaldiga är inte dina verk! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av dina rikedomar. 25 ✝ I det stora och vida havet finns ett oräkneligt vimmel av djur, både små och stora. 26 ✝ Där går skepp, där finns Leviatan, som du har skapat att leka där. 27 ✝ Alla dessa väntar på dig, att du ska ge dem mat i rätt tid. 28 Det du ger dem, samlar de in. Du öppnar din hand, och de blir mättade med det som är gott. 29 ✝ Du gömmer ditt ansikte, och de blir förskräckta, du tar bort deras ande, de dör och blir åter till stoft. 30 ✝ Du sänder ut din Ande, då skapas de och du förnyar jordens ansikte. 31 ✝ Må HERRENS härlighet bestå för evigt! Må HERREN glädja sig över sina verk. 32 Han ser på jorden, och den darrar. Han rör vid bergen och de ryker. 33 ✝ Jag vill sjunga till HERREN så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till. 34 ✝ Må mina tankar behaga honom, jag vill glädja mig i HERREN. 35 Låt syndare försvinna från jorden, och låt de ogudaktiga inte längre få finnas till. Lova HERREN, o min själ. Prisa HERREN!*