1 För körledaren, till Morgonrodnadens hind. En psalm av David. 2 ✝ Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?* Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran! 3 ✝ Min Gud, jag ropar om dagen men du svarar inte, och om natten men får ingen ro. 4 ✝ Men ändå är du den Helige som tronar på Israels lovsånger. 5 På dig förtröstade våra fäder, de förtröstade och du räddade dem. 6 ✝ Till dig ropade de och blev hjälpta, på dig förtröstade de och kom inte på skam. 7 ✝ Men jag är en mask och inte en människa, hånad av människor och föraktad av folket. 8 ✝ Alla som ser mig hånar mig, de spärrar upp munnen och skakar på huvudet, och säger: 9 ✝ Han förlitade sig på HERREN, så låt honom rädda och undsätta honom, han älskar ju honom. 10 ✝ Men du är ju den som hämtade mig ut ur moderlivet och gav mig förtröstan redan vid min moders bröst. 11 ✝ På dig är jag kastad ända från min födelse, alltsedan moderlivet har du varit min Gud. 12 ✝ Var inte långt ifrån mig, för nöden är nära och det finns ingen som hjälper. 13 Många tjurar omger mig, Basans starka tjurar har omringat mig. 14 Som ett rovlystet och rytande lejon spärrar de upp sitt gap mot mig. 15 Jag rinner bort som vatten, alla mina leder har skilts åt. Mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt inre. 16 ✝ Min kraft är förtorkad såsom en lerskärva, min tunga klibbar fast vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft. 17 ✝ För hundar omger mig, de ondas hop har omringat mig, mina händer och mina fötter har de genomborrat. 18 Jag kan räkna alla mina ben, de tittar och stirrar på mig. 19 ✝ De har delat mina kläder mellan sig och kastat lott om min klädnad. 20 Men du, o HERRE var inte långt borta! Du min styrka, skynda till min hjälp! 21 ✝ Rädda min själ från svärdet, mitt dyrbara liv från hundarnas våld! 22 Fräls mig från lejonets gap och vildoxarnas horn! Du bönhör mig. 23 Jag ska förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen ska jag lovsjunga dig. 24 Lova HERREN ni som fruktar honom, ära honom alla ni barn av Jakob, bäva för honom alla ni barn av Israel. 25 ✝ För han har inte föraktat eller sett med avsky på den förtrycktes lidande och har inte dolt sitt ansikte för honom, utan lyssnade när han ropade till honom. 26 ✝ Dig ska jag prisa i den stora församlingen, mina löften ska jag infria inför dem som fruktar honom. 27 ✝ De ödmjuka ska äta och bli mätta, de som söker HERREN ska lovprisa honom. Era hjärtan ska leva för evigt. 28 ✝ Hela jorden ska minnas det och omvända sig till HERREN, alla hednafolkens släkter ska tillbe inför dig. 29 ✝ För riket är HERRENS och han råder över folken. 30 ✝ Alla mäktiga på jorden ska äta och tillbe, och alla som går ner i stoftet ska knäböja inför honom, och ingen ska kunna hålla sig själv vid liv. 31 ✝ De efterkommande ska tjäna honom och berätta för kommande generationer om Herren. 32 ✝ De ska träda fram och förkunna hans rättfärdighet, för det folk som ska födas, att han har gjort det.