1 Till körledaren. Mahalát. Maskil. En psalm av David. 2 ✝ Dåren säger i sitt hjärta: Det finns ingen Gud. De är fördärvade och deras gärningar är avskyvärda, ingen finns som gör det goda. 3 ✝ Gud blickar ner från himlen på människors barn för att se om det finns någon som har förstånd, någon som söker Gud. 4 ✝ Men alla har avfallit, alla är fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda. 5 Förstår de ingenting, dessa förbrytare, som äter mitt folk som om de åt bröd och som inte åkallar Gud? 6 Där grips de av skräck, där inget finns att frukta, för Gud skingrar hans ben som lägrar sig mot dig. Du låter dem komma på skam, för Gud har föraktat dem. 7 ✝ O att det från Sion kom frälsning för Israel! När Gud återför sitt folk från fångenskap, då ska Jakob jubla och Israel glädja sig.