1 För körledaren, till Jedutun. En psalm av Asaf. 2 Jag ropade med min röst till Gud, till Gud ropade jag och han lyssnade till mig. 3 ✝ I nödens stund sökte jag Herren, under natten sträckte jag outtröttligt ut min hand, för min själ vägrade att låta trösta sig. 4 ✝ Jag tänkte på Gud och suckade, jag klagade och förlorade allt mod. Sela. 5 ✝ Du håller mina ögon vakna, jag är så oroad att jag inte kan tala. 6 ✝ Jag tänker på de forna dagarna, på åren som var för länge sedan. 7 I natten minns jag min sång, jag grubblar i mitt hjärta och min ande undrar: 8 ✝ Ska då Herren för evigt förkasta och aldrig mer visa nåd? 9 ✝ Är hans nåd borta för alltid? Har hans löften upphävts för alla tider? 10 Har Gud glömt bort att vara nådig, har han i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela. 11 ✝ Då sa jag: Detta är min bedrövelse, men jag ska minnas åren med den Högstes högra hand. 12 Jag vill minnas HERRENS gärningar, sannerligen jag ska komma ihåg dina forna under. 13 Jag ska också begrunda alla dina verk och tala om det du har gjort. 14 ✝ Din väg, o Gud, är i helighet, vem är så stor gud, som vår Gud? 15 ✝ Du är den Gud som gör under, du har uppenbarat din makt bland folken. 16 ✝ Du har med din arm återlöst ditt folk, Jakobs och Josefs barn. Sela. 17 ✝ Vattnen såg dig, o Gud, vattnen såg dig och bävade, och djupen darrade. 18 Ur skyarna strömmade vatten, molnen dundrade, och dina pilar for omkring. 19 Din åskas dån hördes i himlen, blixtarna lyste upp världen, jorden darrade och skakade. 20 ✝ Din väg är i havet och din stig i de väldiga vattnen, men dina fotsteg är inte kända. 21 ✝ Du ledde ditt folk som en hjord genom Moses och Arons hand.