1 För körledaren. En psalm av Koras söner. 2 ✝ Hör detta alla folk, lyssna alla världens invånare, 3 såväl låga som höga, både rika och fattiga. 4 ✝ Min mun ska tala visdom och mitt hjärtas tankar ska vara med förstånd. 5 ✝ Jag vill lyssna till en liknelse, jag vill tyda min gåta till harpans toner. 6 Varför skulle jag frukta nödens dagar, när mina bedragares ondska omringar mig? 7 ✝ De litar till sina ägodelar och skryter med sin stora rikedom. 8 ✝ Men ingen av dem kan på något sätt friköpa sin bror eller ge Gud en lösensumma för honom. 9 Ty lösensumman för hans själ är dyr, den kan aldrig någonsin betalas, 10 ✝ så att han skulle få leva för alltid och aldrig se förgängelsen. 11 ✝ För man ser att de visa dör likväl som dåren och den oförnuftige går under och får lämna sin rikedom åt andra. 12 I sitt innersta föreställer de sig att deras hus ska bestå för evigt och deras boningar från släkte till släkte. De uppkallar sina jordagods efter sina namn, 13 ✝ trots att människan i all sin härlighet inte har varaktighet utan förgås som djuren. 14 Så går det för dårarna, ändå gillar deras efterföljare deras tal. Sela. 15 Likt får drivs de ner till dödsriket, döden blir deras herde. De rättfärdiga ska härska över dem när morgonen gryr, och deras fägring ska förtäras i dödsriket, långt borta från deras boning. 16 ✝ Men Gud ska friköpa min själ från dödsrikets grepp, för han ska ta emot mig. Sela. 17 Oroa dig inte när någon blir rik, när välståndet växer i hans hus. 18 ✝ För när han dör kan han inget ta med sig, hans rikedom följer honom inte dit ner. 19 ✝ Även om han anser sig ha ett välsignat liv och prisas när han handlar väl mot sig själv, 20 så går hans själ till sina fäder, till dem som aldrig mer ser ljuset. 21 En människa som har rikedom men saknar förstånd, är lik djuren som förgås.