Salmos 142

Bön om räddning från förföljarna.

1 En läropsalm av David. En bön när han var i grottan. 2 ✝142:2 1 Sam 22:1; 1 Sam 24:4; Ps 57:1; Med min röst ropar jag till HERREN, med min röst ber jag till HERREN. 3 ✝142:3 Ps 62:9; Jag utgjuter min klagan för honom, berättar om min nöd för honom. 4 ✝142:4 Ps 77:4; Ps 140:6; Ps 141:9; Ps 143:4; När min ande försmäktar i mig, är du den som känner min stig. På den väg där jag vandrar, har de i hemlighet lagt ut en snara för mig. 5 ✝142:5 Ps 31:12; Ps 38:12; Ps 88:9; Ps 88:19; Ords 11:30; Jag tittade åt höger sida och såg efter, men det fanns ingen som ville kännas vid mig. Ingen mer tillflykt finns, det finns ingen som bryr sig om min själ. 6 ✝142:6 Ps 16:5; Ps 27:13; Ps 73:26; Ps 116:9; Jag ropar till dig, o HERRE; jag säger: Du är mitt hopp och min del i de levandes land. 7 Lyssna på mitt klagorop, för jag är i stor nöd. Rädda mig från mina förföljare, för de är starkare än jag. 8 ✝142:8 Ps 25:17; Ps 143:11; För min själ ut ur fängelset, så att jag kan tacka ditt namn! De rättfärdiga ska samlas omkring mig, för du ska göra väl mot mig.