1 En läropsalm av David. En bön när han var i grottan. 2 ✝ Med min röst ropar jag till HERREN, med min röst ber jag till HERREN. 3 ✝ Jag utgjuter min klagan för honom, berättar om min nöd för honom. 4 ✝ När min ande försmäktar i mig, är du den som känner min stig. På den väg där jag vandrar, har de i hemlighet lagt ut en snara för mig. 5 ✝ Jag tittade åt höger sida och såg efter, men det fanns ingen som ville kännas vid mig. Ingen mer tillflykt finns, det finns ingen som bryr sig om min själ. 6 ✝ Jag ropar till dig, o HERRE; jag säger: Du är mitt hopp och min del i de levandes land. 7 Lyssna på mitt klagorop, för jag är i stor nöd. Rädda mig från mina förföljare, för de är starkare än jag. 8 ✝ För min själ ut ur fängelset, så att jag kan tacka ditt namn! De rättfärdiga ska samlas omkring mig, för du ska göra väl mot mig.