1 Tacka HERREN, för han är god, ty hans nåd varar för evigt! 2 Så ska HERRENS friköpta säga, de som han har befriat från fiendens hand, 3 och samlat från länderna, från öster och från väster, från norr och från söder. 4 De irrade i öknen på öde stigar, de fann inte någon stad där de kunde bo. 5 De var hungriga och törstiga och deras liv tynade bort. 6 Då ropade de till HERREN i sin nöd och han räddade dem ur deras svårigheter. 7 Och han ledde dem på den rätta vägen, så att de kom till en stad, där de kunde bo. 8 De ska tacka HERREN för hans nåd och för hans underbara gärningar mot människors barn, 9 för han mättar den längtande själen och fyller den hungrande själen med sitt goda. 10 De satt i mörker och i dödsskugga, fångna i lidandets järnbojor, 11 eftersom de hade gjort uppror mot Guds ord och föraktat den Högstes råd. 12 Därför ödmjukade han deras hjärtan genom lidande, de föll och det fanns ingen hjälpare. 13 Då ropade de till HERREN i sin nöd och han räddade dem ur deras svårigheter. 14 Han förde dem ut ur mörker och dödsskugga och slet sönder deras bojor. 15 De ska tacka HERREN för hans nåd och för hans underbara gärningar mot människors barn. 16 För att han krossade kopparportarna och bröt ner järnbommarna. 17 Dårarna blir plågade på grund av sina överträdelser och på grund av sina synder. 18 De kände avsky för all mat och de närmade sig dödens portar. 19 Då ropade de till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ut ur deras svårigheter. 20 Han sände sitt ord och helade dem och räddade dem från undergång. 21 Må de tacka HERREN för hans nåd och för hans underbara gärningar mot människors barn. 22 Må de offra lovets offer och förkunna hans verk med jubel. 23 De som for på skepp över havet och drev handel på stora vatten, 24 de såg HERRENS verk och hans under på djupet. 25 För han befallde och framkallade en stormvind, så att vågorna gick höga. 26 De kastades mot himlen och mot djupen, så att modet svek dem i faran. 27 De vinglade hit och dit och raglade som druckna och tappade allt förstånd. 28 Då ropade de till HERREN i sin nöd och han hjälpte dem ut ur deras svårigheter. 29 Han stillade stormen så att vågorna tystnade. 30 Då gladde de sig eftersom det blev stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville. 31 De ska tacka HERREN för hans nåd och för hans underbara gärningar mot människors barn, 32 och upphöja honom i folkets församling och prisa honom där de äldste sitter. 33 Han gjorde floder till öken och vattenkällor till torr mark, 34 och bördigt land till ofruktbart, för deras ondskas skull som bodde där. 35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till vattenkällor. 36 Och han lät de hungriga bosätta sig där, och bygga en stad att bo i. 37 Och de sådde på åkrarna och planterade vingårdar, som bar sin årliga frukt. 38 Han välsignade dem och de förökades mycket, och han lät inte deras boskap bli färre. 39 Återigen blev de färre och tyngdes av förtryck, lidande och sorg. 40 Han öste förakt över furstarna och lät dem irra omkring i ödemarken där det inte finns någon väg. 41 Men han upphöjde den fattige från elände och lät deras familjer föröka sig som hjordar. 42 De rättsinniga ska se detta och glädja sig, och all ondska måste tiga. 43 Den som är vis och ger akt på detta, ska inse HERRENS godhet.
Publicidade
Salmos 107
De friköptas tacksamhet till Herren.
Veja também
Publicidade
Salmos
123456789101112131415161718192021222324252627282930313233343536373839404142434445464748495051525354555657585960616263646566676869707172737475767778798081828384858687888990919293949596979899100101102103104105106107108109110111112113114115116117118119120121122123124125126127128129130131132133134135136137138139140141142143144145146147148149150
Ver todos os capítulos de Salmos