1 Till körledaren. En psalm av HERRENS tjänare, David, som talade till HERREN med orden i denna sång på den dag då HERREN hade frälst honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand. 2 ✝ Och han sa: Jag älskar dig hjärtligt, o HERRE, du är min styrka. 3 ✝ HERREN är min klippa, min borg och min räddare, min Gud, min styrka, på vilken jag förtröstar, min sköld, mitt frälsnings horn* och mitt värn. 4 ✝ Jag åkallar HERREN som är värd all lovprisning, så ska jag bli räddad från mina fiender. 5 ✝ Dödens band omgav mig och fördärvets* strömmar förskräckte mig. 6 Dödsrikets band omslöt mig, dödens snaror kom emot mig. 7 ✝ I min nöd åkallade jag HERREN och ropade till min Gud. Han hörde min röst från sitt tempel. Mitt rop kom inför honom och nådde hans öron. 8 ✝ Då skakade jorden och bävade och bergens grundvalar darrade och bävade, för han var vred. 9 ✝ Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, det gnistrade av glöd från honom. 10 Han sänkte himlen och steg ner och mörka moln var under hans fötter. 11 ✝ Han red på en kerub och flög, ja han flög på vindens vingar. 12 ✝ Han gjorde mörkret till sitt täckelse, hans tält runt omkring honom var mörka vatten och himlens tjocka moln. 13 Av glansen som var framför honom vek molnen undan med hagel och glödande kol. 14 ✝ HERREN dundrade i himlen, den Högste lät sin stämma höras med hagel och brinnande kol. 15 ✝ Han sköt sina pilar och skingrade dem, han sköt blixtar och förvirrade dem. 16 Då blev flodbäddar synliga och jordens grundvalar blottades vid din tillrättavisning, o HERRE, för stormen av din andedräkt. 17 ✝ Han räckte ut sin hand från höjden och grep tag i mig, han drog mig upp ur de väldiga vattnen. 18 ✝ Han räddade mig från min starka fiende, från dem som hatade mig, för de var för starka för mig. 19 ✝ De kom emot mig på min olyckas dag, men HERREN var mitt stöd. 20 Han förde mig ut på rymlig plats. Han räddade mig för han hade behag till mig. 21 ✝ HERREN lönade mig efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet har han återgäldat mig. 22 För jag har hållit fast vid HERRENS vägar och har inte i ogudaktighet avfallit från min Gud. 23 Ty jag har haft alla hans lagar för ögonen och jag har inte övergett hans stadgar. 24 ✝ Jag har varit oklanderlig inför honom och aktat mig för synd. 25 ✝ Därför har HERREN lönat mig efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon. 26 Mot den barmhärtige visar du dig barmhärtig. Mot den oklanderlige visar du dig oklanderlig. 27 ✝ Mot den rene visar du dig ren, men mot den avoge visar du dig avog. 28 ✝ För du räddar det förtryckta folket, men stolta ögon ödmjukar du. 29 ✝ För du låter min lampa brinna klart, HERREN min Gud lyser upp mitt mörker. 30 ✝ För med dig kan jag anfalla en hel armé, med min Gud springer jag över muren. 31 ✝ Guds väg är fullkomlig. HERRENS ord är rent. Han är en sköld för alla dem som förtröstar på honom. 32 ✝ Ty vem är Gud, förutom HERREN, vem är en klippa förutom vår Gud? 33 Gud rustar mig med kraft och gör min väg fullkomlig. 34 ✝ Han gör mina fötter lik hindens och ställer mig på mina höjder. 35 ✝ Han lär mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen. 36 ✝ Du har gett mig din frälsnings sköld, din högra hand har stärkt mig och ditt saktmod* har gjort mig stor. 37 ✝ Du gör plats för mina steg där jag går, så att mina fötter inte ska snubbla. 38 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem och vände inte tillbaka förrän jag hade gjort slut på dem. 39 ✝ Jag krossade dem så att de inte mera kunde resa sig, utan blev liggande under mina fötter. 40 Du rustade mig med kraft till striden och de som reste sig upp mot mig har du lagt under mig. 41 Du drev mina fiender på flykten, så att jag kunde krossa dem som hatade mig. 42 ✝ De ropade, men det fanns ingen som räddade dem, även till HERREN, men han svarade dem inte. 43 Jag krossade dem som stoft för vinden, jag slängde ut dem som smuts på gatorna. 44 ✝ Du har räddat mig från folkets strider och satt mig till huvud över hednafolk. Folkslag som jag inte kände blev mina tjänare. 45 ✝ Så fort de hör mig lyder de mig, främlingar böjer sig ner inför mig. 46 Främlingarnas mod vissnade bort, darrande kom de ur sina fästen. 47 HERREN lever! Lovad vare min klippa och upphöjd vare min frälsnings Gud! 48 ✝ Det är Gud som har hämnats mig och lagt folken under mig. 49 Du har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig högt över dem som satte sig upp mot mig. Du har räddat mig från våldets män. 50 ✝ Därför vill jag tacka dig bland hedningarna, o HERRE, och lovsjunga ditt namn. 51 ✝ Han ger stor seger till sin kung och visar nåd mot sin smorde, mot David och mot hans ättlingar* för evigt.