Isaías 53:1-5

Em outras traduções

1. SVEN Svenska 1917

   1  Men vem trodde, vad som predikades för oss,  och för vem var HERRENS arm uppenbar? 2  Han sköt upp såsom en ringa telning inför honom,  såsom ett rotskott ur förtorkad jord.  Han hade ingen gestalt eller fägring;  när vi sågo på honom, kunde hans utseende ej behaga oss. 3  Föraktat var han och övergiven av människor,  en smärtornas man och förtrogen med krankhet;  han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte,  så föraktat, att vi höllo honom för intet. 4  Men det var våra krankheter han bar,  våra smärtor, dem lade han på sig,  medan vi höllo honom för att vara hemsökt,  tuktad av Gud och pinad. 5  Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull  och slagen för våra missgärningars skull;  näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid,  och genom hans sår bliva vi helade.

2. SFB15 Svenska Folkbibeln 2015

   1 *Jes 52:10, Joh 12:38, Rom 10:16.Vem trodde vår predikan?

   För vem blev Herrens arm

   uppenbarad?*53:1 Citeras av Johannes i Joh 12:38 och av Paulus i Rom 10:16.

   2 *Jes 11:1, 52:14.Som en späd planta

   sköt han upp inför honom,

   som ett rotskott ur torr jord.

   Han hade varken skönhet

   eller majestät när vi såg honom,

   inget utseende som vi drogs till.

   3 *Ps 22:7, Jes 49:7, 50:6, Mark 9:12, Joh 7:48.Han var föraktad

   och övergiven av människor,

   en smärtornas man

   och förtrogen med lidande.

   Han var som en

   som man skyler ansiktet för,

   så föraktad att vi inte

   respekterade honom.

   4 *Matt 8:17, Joh 1:29, 1 Petr 2:24.Men det var våra sjukdomar han bar,

   våra smärtor tog han på sig,

   medan vi såg honom som hemsökt,

   slagen av Gud och pinad.*53:4f Citeras i Matt 8:17 och 1 Petr 2:24f som profetia om Messias.

   5 *Sak 13:6f, Rom 4:25, 1 Kor 15:3f, Gal 3:13, 1 Petr 2:24f.Han blev genomborrad för våra brott,

   slagen för våra synder.

   Straffet blev lagt på honom

   för att vi skulle få frid,

   och genom hans sår är vi helade.

3. SKB Svenska Kärnbibeln - uma tradução expandida

   1 Vem trodde på vad vi just har hört [att tjänaren skulle bli upphöjd, se Jes 52:13-15]?

   För vem var Herrens arm (kraft) uppenbarad (avklädd naken – hebr. galah)?

   [I denna vers ställs två frågor. Den första utmanar läsaren att försöka förstå gåtan om hur den lidande tjänaren skulle bli upphöjd som just beskrivits. Här är läsaren subjekt. I den andra frågan är det läsaren som är objektet. Första frågans verb trodde på är parallellt med andra frågans uppenbarad. Det första verbet är aktivt och kräver en respons från den som lyssnar att tro på budskapet. Det andra är passivt, vilket visar att någon annan måste stå för uppenbarelsen. Vårt ansvar är att tro, men å andra sidan, hur kan vi tro om det inte blir uppenbarat? Just denna problematik, från vers 7-8 i detta kapitel, sätter den etiopiske hovmannen ord på i konversationen med Filippus, se Apg 8:30-33.

   Även i ordvalet för hur Herrens arm (hans styrka) ska bli uppenbarad finns en profetisk föraning om Messias lidande. Ordet uppenbarad (hebr. galah) betyder även att kläs av naken och bli behandlad som en fånge (2 Kung 15:29). Något som uppfylls när Jesus blir avklädd naken, vanhedrad och tillfångatagen (Matt 27:35; Fil 2:7). Herrens arm är också ett uttryck för Guds omnipotens (att han gör vad han vill), men i det ligger också att hans rättfärdighet kräver dom över synden.

   Genom Herrens arm visar tjänaren sin makt när han dömer synden men samtidigt är beredd att återlösa, rädda och frälsa varje människa från synden. Israel hade inte sett Guds militära kraft användas av tjänaren, Jesus.]

   2 För han [Guds tjänare, återlösaren] sköt upp inför honom som en späd planta (spädbarn),

   som ett rotskott ur torr mark.

   Han hade inget speciellt utseende eller hög status (kunglig prakt) som fångade vår uppmärksamhet,

   inget fantastiskt med hans utseende som gjorde att vi skulle vilja följa honom.

   3 Han var föraktad (hånad) och övergiven av (var kortvarig och flyktig bland) människor [Ps 39:5],

   en man som fick uppleva sorg [fysisk och mental smärta]

   och hade personlig erfarenhet av sjukdom (svaghet, och att bli slagen och misshandlad).

   Människor vände bort sin blick från honom,

   han var föraktad och utan värde i våra ögon.

   [Den allmänna opinionen ansåg att han var betydelselös.]

   [Vers 4-6 är den centrala delen i kiasmen, med vers 5 som höjdpunkt. Här ges uppenbarelsen om att den lidande tjänaren villigt blir en återlösare som betalar det ultimata priset för mänsklighetens synd. En nödvändig förutsättning för att vara en återlösare (hebr. goel), är att det sker villigt och frivilligt, se 3 Mos 25:25; Rut 4:3-10. Meningen börjar med det hebreiska ordet achen som ger eftertryck och betoning.]

   4 Ja (sannerligen), det var våra sjukdomar (svagheter) han lyfte upp (tog på sig) [Matt 8:17],

   och våra sorger [fysiska och själsliga smärtor] han bar [som en tung börda, se vers 11b];

   och vi – vi såg honom som slagen (straffad),

   pinad av Gud (Elohim) [drabbad av Guds straff], och ödmjukad (förödmjukad).

   5 Han blev genomborrad (sargad) [Ps 22:17] för våra överträdelser [vår öppna rebelliskhet mot Gud],

   krossad (nedtyngd) för våra synder (missgärningar, skulder).

   Straffet [som vi rättmätigt förtjänar] lades på honom

   för att vi skulle få frid (fred; fullständig harmoni; helhet på alla områden – hebr. shalom)

   och genom hans sår [sargade kropp]

   är (blir) vi helade (läkta, friska) [har både kroppslig och själslig bot kommit till oss].