1 För sångmästaren; av David. Dårarna säga i sina hjärtan: »Det finnes ingen Gud.» Fördärv och styggelse är deras verk; ingen finnes, som gör vad gott är.

2 HERREN skådar ned från himmelen på människors barn, för att se om det finnes någon förståndig, någon som söker Gud.

3 Nej, alla äro de avfälliga, allasammans äro de fördärvade; ingen finnes, som gör vad gott är, det finnes icke en enda.

4 Hava de då intet fått förnimma, alla dessa ogärningsmän, dessa som uppäta mitt folk, likasom åte de bröd, och som icke åkalla HERREN?

5 Jo, där överföll dem förskräckelse -- ty Gud är hos de rättfärdigas släkte.

6 Den betrycktes rådslag mån I söka bringa på skam, HERREN är ju ändå hans tillflykt.

7 Ack att från Sion komme frälsning för Israel! När HERREN vill åter upprätta sitt folk, då skall Jakob fröjda sig, då skall Israel vara glad.

1 To the Overseer. -- By David. A fool hath said in his heart, `God is not;` They have done corruptly, They have done abominable actions, There is not a doer of good.

2 Jehovah from the heavens Hath looked on the sons of men, To see if there is a wise one -- seeking God.

3 The whole have turned aside, Together they have been filthy: There is not a doer of good, not even one.

4 Have all working iniquity not known? Those consuming my people have eaten bread, Jehovah they have not called.

5 There they have feared a fear, For God [is] in the generation of the righteous.

6 The counsel of the poor ye cause to stink, Because Jehovah [is] his refuge.

7 `Who doth give from Zion the salvation of Israel? When Jehovah doth turn back [To] a captivity of His people, Jacob doth rejoice -- Israel is glad!