1 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.

2 Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.

3 Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: »Vänden åter, I människors barn.»

4 Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.

5 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;

6 det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.

7 Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.

8 Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.

9 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.

10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.

11 Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?

12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.

13 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.

14 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.

15 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.

16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.

17 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.

1 A Prayer of Moses, the man of God. Lord, a habitation Thou -- Thou hast been, To us -- in generation and generation,

2 Before mountains were brought forth, And Thou dost form the earth and the world, Even from age unto age Thou [art] God.

3 Thou turnest man unto a bruised thing, And sayest, Turn back, ye sons of men.

4 For a thousand years in Thine eyes [are] as yesterday, For it passeth on, yea, a watch by night.

5 Thou hast inundated them, they are asleep, In the morning as grass he changeth.

6 In the morning it flourisheth, and hath changed, At evening it is cut down, and hath withered.

7 For we were consumed in Thine anger, And in Thy fury we have been troubled.

8 Thou hast set our iniquities before Thee, Our hidden things at the light of Thy face,

9 For all our days pined away in Thy wrath, We consumed our years as a meditation.

10 Days of our years, in them [are] seventy years, And if, by reason of might, eighty years, Yet [is] their enlargement labour and vanity, For it hath been cut off hastily, and we fly away.

11 Who knoweth the power of Thine anger? And according to Thy fear -- Thy wrath?

12 To number our days aright let [us] know, And we bring the heart to wisdom.

13 Turn back, O Jehovah, till when? And repent concerning Thy servants.

14 Satisfy us at morn [with] Thy kindness, And we sing and rejoice all our days.

15 Cause us to rejoice according to the days Wherein Thou hast afflicted us, The years we have seen evil.

16 Let Thy work appear unto Thy servants, And Thine honour on their sons.

17 And let the pleasantness of Jehovah our God be upon us, And the work of our hands establish on us, Yea, the work of our hands establish it!