1 För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
2 Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
3 Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
4 Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
5 HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
6 Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
7 Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
8 Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
9 Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
10 Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
11 Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
12 det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
13 Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
14 Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
15 Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
16 Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
17 Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
18 Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
19 Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.
20 HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
1 To the Overseer. -- `On the Lilies.` A testimony of Asaph. -- A Psalm. Shepherd of Israel, give ear, Leading Joseph as a flock, Inhabiting the cherubs -- shine forth,
2 Before Ephraim, and Benjamin, and Manasseh, Wake up Thy might, and come for our salvation.
3 O God, cause us to turn back, And cause Thy face to shine, and we are saved.
4 Jehovah, God of Hosts, till when? Thou hast burned against the prayer of Thy people.
5 Thou hast caused them to eat bread of tears, And causest them to drink With tears a third time.
6 Thou makest us a strife to our neighbors, And our enemies mock at it.
7 God of Hosts, turn us back, And cause Thy face to shine, and we are saved.
8 A vine out of Egypt Thou dost bring, Thou dost cast out nations, and plantest it.
9 Thou hast looked before it, and dost root it, And it filleth the land,
10 Covered have been hills [with] its shadow, And its boughs [are] cedars of God.
11 It sendeth forth its branches unto the sea, And unto the river its sucklings.
12 Why hast Thou broken down its hedges, And all passing by the way have plucked it?
13 A boar out of the forest doth waste it, And a wild beast of the fields consumeth it.
14 God of Hosts, turn back, we beseech Thee, Look from heaven, and see, and inspect this vine,
15 And the root that Thy right hand planted, And the branch Thou madest strong for Thee,
16 Burnt with fire -- cut down, From the rebuke of Thy face they perish.
17 Let Thy hand be on the man of Thy right hand, On the son of man Thou hast strengthened for Thyself.
18 And we do not go back from Thee, Thou dost revive us, and in Thy name we call.
19 O Jehovah, God of Hosts, turn us back, Cause Thy face to shine, and we are saved!