1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; av David; en sång.

2 Talen I väl i eder stumhet vad rättfärdigt är? Dömen I såsom rätt är, I människors barn?

3 Nej, i hjärtat uppgören I onda anslag; I vägen ut i landet edra händers våld.

4 De ogudaktiga äro avfälliga allt ifrån modersskötet; de lögnaktiga fara vilse ända från sin moders liv.

5 Gift är i dem, likt ormens gift; en döv huggorm likna de, en som tillstoppar sitt öra,

6 så att han icke hör tjusarnas röst, icke den förfarne besvärjarens.

7 Gud, krossa tänderna i deras mun; bryt ut, o HERRE, de unga lejonens kindtänder.

8 Låt dem bliva till intet, likasom vatten som förrinner. När någon skjuter sina pilar, blive de såsom utan udd.

9 Må han vara lik snigeln, som upplöses och förgås, lik en kvinnas foster, som ej fick skåda solen.

10 Förrän edra grytor hava hunnit märka bränslet, och medan köttet ännu är rått, skall en glödvind rycka bort det.

11 Den rättfärdige skall glädja sig, när han skådar hämnden, han skall två sina fötter i den ogudaktiges blod.

12 Och människorna skola säga: »Ja, den rättfärdige får sin lön; ja, det finnes en Gud som dömer på jorden.»

1 To the Overseer. -- `Destroy not.` -- A secret treasure, by David. Is it true, O dumb one, righteously ye speak? Uprightly ye judge, O sons of men?

2 Even in heart ye work iniquities, In the land the violence of your hands ye ponder.

3 The wicked have been estranged from the womb, They have erred from the belly, speaking lies.

4 Their poison [is] as poison of a serpent, As a deaf asp shutting its ear,

5 Which hearkeneth not to the voice of whisperers, A charmer of charms most skilful.

6 O God, break their teeth in their mouth, The jaw-teeth of young lions break down, O Jehovah.

7 They are melted as waters, They go up and down for themselves, His arrow proceedeth as they cut themselves off.

8 As a snail that melteth he goeth on, [As] an untimely birth of a woman, They have not seen the sun.

9 Before your pots discern the bramble, As well the raw as the heated He whirleth away.

10 The righteous rejoiceth that he hath seen vengeance, His steps he washeth in the blood of the wicked.

11 And man saith: `Surely fruit [is] for the righteous: Surely there is a God judging in the earth!`