1 ✝ En psalm av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som har lärt mina händer att kriga och mina fingrar att strida, 2 ✝ min godhet och mitt fäste, min borg och min räddare, min sköld, som jag förtröstar på, som lägger mitt folk under mig. 3 ✝ HERRE, vad är en människa, att du bryr dig om henne, eller en människoson att du tänker på honom? 4 ✝ En människa är lik en vindfläkt, hennes dagar är som en skugga som passerar förbi. 5 ✝ HERRE, sänk din himmel och stig ner, rör vid bergen så att de ryker. 6 ✝ Låt blixtar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förgör dem. 7 ✝ Räck ut din hand från höjden, befria och rädda mig ur väldiga vatten, ur främlingarnas hand, 8 vars mun talar tomhet, och vars högra hand är falskhetens högra hand. 9 ✝ Jag vill sjunga en ny sång till dig, o Gud, och med en tiosträngad harpa vill jag lovsjunga dig, 10 du som ger hjälp åt kungar, som räddar David, din tjänare, från det onda svärdet. 11 Befria mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vars mun talar svek och vars högra hand är falskhetens högra hand, 12 så att våra söner kan vara som plantor, högväxta i sin ungdom, och våra döttrar som hörnpelare, uthuggna efter mönstret av palats, 13 att våra lador är fyllda med förråd av alla slag, så att våra får förökar sig tusenfalt och tiotusenfalt på våra marker, 14 så att våra oxar kan vara starka till att arbeta, så att ingen kan bryta sig in eller ut och att inget klagorop hörs på våra gator. 15 ✝ Välsignat är det folk, som har det så, välsignat är det folk, som har HERREN till sin Gud.