1 [To the chief Musician. Upon Shoshannim. Of the sons of Korah. An instruction; -a song of the Beloved.] My heart is welling forth {with} a good matter: I say what I have composed touching the king. My tongue is the pen of a ready writer.
2 Thou art fairer than the sons of men; grace is poured into thy lips: therefore God hath blessed thee for ever.
3 Gird thy sword upon {thy} thigh, O mighty one, {in} thy majesty and thy splendour;
4 And {in} thy splendour ride prosperously, because of truth and meekness {and} righteousness: and thy right hand shall teach thee terrible things.
5 Thine arrows are sharp-peoples fall under thee-in the heart of the king's enemies.
6 Thy throne, O God, is for ever and ever; a sceptre of uprightness is the sceptre of thy kingdom:
7 Thou hast loved righteousness, and hated wickedness; therefore God, thy God, hath anointed thee with the oil of gladness above thy companions.
8 Myrrh and aloes, cassia, are all thy garments; out of ivory palaces stringed instruments have made thee glad.
9 Kings' daughters are among thine honourable women; upon thy right hand doth stand the queen in gold of Ophir.
10 Hearken, daughter, and see, and incline thine ear; and forget thine own people and thy father's house:
11 And the king will desire thy beauty; for he is thy Lord, and worship thou him.
12 And the daughter of Tyre with a gift, the rich ones among the people, shall court thy favour.
13 All glorious is the king's daughter within; her clothing is of wrought gold:
14 She shall be brought unto the king in raiment of embroidery; the virgins behind her, her companions, shall be brought in unto thee:
15 With joy and gladness shall they be brought; they shall enter into the king's palace.
16 Instead of thy fathers shall be thy sons; princes shalt thou make them in all the earth.
17 I will make thy name to be remembered throughout all generations; therefore shall the peoples praise thee for ever and ever.
1 För sångmästaren, efter »Liljor»; av Koras söner; en sång, ett kväde om kärlek.
2 Mitt hjärta flödar över av sköna ord; jag säger: min dikt gäller en konung; en snabb skrivares penna är min tunga.
3 Du är den skönaste bland människors barn, ljuvlighet är utgjuten över dina läppar; så se vi att Gud har välsignat dig evinnerligen.
4 Omgjorda din länd med ditt svärd, du hjälte, i ditt majestät och din härlighet.
5 Och drag så åstad, lyckosam i din härlighet, till försvar för sanning, för ödmjukhet och rättfärdighet, så skall din högra hand lära dig underbara gärningar.
6 Skarpa äro dina pilar; folk skola falla för dig; konungens fiender skola träffas i hjärtat.
7 Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.
8 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet; därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.
9 Av myrra, aloe och kassia dofta alla dina kläder; från elfenbenspalatser gläder dig strängaspel.
10 Konungadöttrar har du såsom tärnor i ditt hov, en drottning står vid din högra sida, i guld från Ofir.
11 Hör, dotter, och giv akt, och böj ditt öra härtill: Förgät nu ditt folk och din faders hus,
12 och må konungen få hava sin lust i din skönhet; ty han är din herre, och för honom skall du falla ned.
13 Se, dottern Tyrus, ja, de rikaste folk söka nu att vinna din ynnest med skänker.
14 Idel härlighet är hon, konungadottern i gemaket: av guldvirkat tyg består hennes dräkt,
15 i brokigt vävda kläder föres hon till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt; de ledas in till dig.
16 Under glädje och fröjd föras de fram, de tåga in i konungens palats.
17 I dina fäders ställe skola dina söner träda; dem skall du sätta till furstar överallt i landet.
18 Ditt namn vill jag göra prisat bland alla kommande släkten; så skola ock folken lova dig, alltid och evinnerligen.