1 [To the chief Musician. On Jeduthun. A Psalm of David.] Upon God alone doth my soul rest peacefully; from him is my salvation.
2 He only is my rock and my salvation; my high fortress: I shall not be greatly moved.
3 How long will ye assail a man; will ye {seek}, all of you, to break him down as a bowing wall or a tottering fence?
4 They only consult to thrust {him} down from his excellency; they delight in lies; they bless with their mouth, but in their inward part they curse. Selah.
5 Upon God alone, O my soul, rest peacefully; for my expectation is from him.
6 He only is my rock and my salvation; my high fortress: I shall not be moved.
7 With God is my salvation and my glory; the rock of my strength, my refuge is in God.
8 Confide in him at all times, ye people; pour out your heart before him: God is our refuge. Selah.
9 Men of low degree are only vanity; men of high degree, a lie: laid in the balance, they go up together {lighter} than vanity.
10 Put not confidence in oppression, and become not vain in robbery; if wealth increase, set not your heart upon it.
11 Once hath God spoken, twice have I heard this, that strength {belongeth} unto God.
12 And unto thee, O Lord, {belongeth} loving-kindness; for *thou* renderest to every man according to his work.
1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
2 Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
3 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
4 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
5 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. Sela.
6 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
7 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
8 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
9 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. Sela.
10 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
11 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
12 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten;
13 och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.