1 [To the chief Musician. A Psalm of David; when Nathan the prophet came to him, after he had gone in to Bath-sheba.] Be gracious unto me, O God, according to thy loving-kindness; according to the abundance of thy tender mercies, blot out my transgressions.

2 Wash me fully from mine iniquity, and cleanse me from my sin.

3 For I acknowledge my transgressions, and my sin is continually before me.

4 Against thee, thee only, have I sinned, and done what is evil in thy sight; that thou mayest be justified when thou speakest, be clear when thou judgest.

5 Behold, in iniquity was I brought forth, and in sin did my mother conceive me.

6 Behold, thou wilt have truth in the inward parts; and in the hidden {part} thou wilt make me to know wisdom.

7 Purge me with hyssop, and I shall be clean; wash me, and I shall be whiter than snow.

8 Make me to hear gladness and joy; {that} the bones which thou hast broken may rejoice.

9 Hide thy face from my sins, and blot out all mine iniquities.

10 Create in me a clean heart, O God, and renew a steadfast spirit within me.

11 Cast me not away from thy presence, and take not the spirit of thy holiness from me.

12 Restore unto me the joy of thy salvation, and let a willing spirit sustain me.

13 I will teach transgressors thy ways, and sinners shall return unto thee.

14 Deliver me from blood-guiltiness, O God, thou God of my salvation: my tongue shall sing aloud of thy righteousness.

15 Lord, open my lips, and my mouth shall declare thy praise.

16 For thou desirest not sacrifice; else would I give it: thou hast no pleasure in burnt-offering.

17 The sacrifices of God are a broken spirit: a broken and a contrite heart, O God, thou wilt not despise.

18 Do good in thy good pleasure unto Zion; build the walls of Jerusalem.

19 Then shalt thou have sacrifices of righteousness, burnt-offering, and whole burnt-offering; then shall they offer up bullocks upon thine altar.

1 För sångmästaren; en psalm av David,

2 när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba.

3 Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.

4 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.

5 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.

6 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.

7 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.

8 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.

9 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.

10 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.

11 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.

12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.

13 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.

14 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.

15 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.

16 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.

17 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.

18 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.

19 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.

20 Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.

21 Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.