1 Come, let us sing aloud to Jehovah, let us shout for joy to the rock of our salvation;2 Let us come before his face with thanksgiving; let us shout aloud unto him with psalms.3 For Jehovah is a great *God, and a great king above all gods.4 In his hand are the deep places of the earth; the heights of the mountains are his also:5 The sea is his, and he made it, and his hands formed the dry {land}.6 Come, let us worship and bow down; let us kneel before Jehovah our Maker.7 For he is our God; and we are the people of his pasture and the sheep of his hand. To-day if ye hear his voice,8 Harden not your heart, as at Meribah, as {in} the day of Massah, in the wilderness;9 When your fathers tempted me, proved me, and saw my work.10 Forty years was I grieved with the generation, and said, It is a people that do err in their heart, and they have not known my ways;11 So that I swore in mine anger, that they should not enter into my rest.

1 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»11 Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»