1 Hör på mig,

ni som strävar

efter rättfärdighet,

ni som söker Herren!

Se på klippan ni är uthuggna ur

och på gruvan ni grävts fram ur.

2 *1 Mos 12:1f, 17:5f, Jos 24:3, Hes 33:24. Se på er fader Abraham

och på Sara som födde er.

För jag kallade honom

när han ännu var ensam,

och jag välsignade

och förökade honom.

3 *Jes 61:2f. Ja, Herren tröstar Sion,

han ser med medlidande

på alla dess ruiner.

Han gör dess öken lik Eden,

dess ödemark

lik Herrens lustgård.

Fröjd och glädje ska höras därinne,

tacksägelse och lovsångsljud.

4 *Jes 2:3. Hör på mig, du mitt folk,

lyssna till mig, du mitt folkslag*51:4du mitt folk … du mitt folkslagAndra handskrifter: "ni folk … ni folkslag".,

för från mig ska undervisning gå ut,

jag ska sätta min rätt

till ett ljus för folken.

5 *1 Mos 49:10, Jes 11:11, 42:4, 52:10, 59:16, Luk 2:30f. Min rättfärdighet är nära,

min frälsning är på väg,

och mina armar ska döma folken.

Kustländerna väntar på mig

och hoppas på min arm.

6 *Ps 102:27, Luk 21:33, 2 Petr 3:10. Lyft er blick till himlen

och se på jorden därnere,

för himlen ska försvinna som rök

och jorden nötas ut

som en klädnad.

Dess invånare ska dö som mygg.

Men min frälsning

ska bestå för evigt,

min rättfärdighet ska inte brytas ner.

7 *Ps 37:31, 40:9, Matt 5:11f. Hör på mig,

ni som känner rättfärdigheten,

du folk som har min undervisning

i ditt hjärta.

Var inte rädda för människors hån,

frukta inte deras förolämpningar,

8 *Jes 50:9, Joh 8:46. för mal ska förtära dem

som en klädnad,

mott ska äta dem som ylle.

Men min rättfärdighet

ska bestå för evigt,

min frälsning från släkte till släkte.

9 *2 Mos 15:6f, Ps 74:13, 89:11, Jes 27:1, Hes 29:3f. Vakna, vakna, klä dig i kraft,

du Herrens arm!

Vakna som i forna dagar,

i gångna tider.

Var det inte du

som högg Rahab*51:9RahabBetyder "övermod", ett symboliskt namn för Egypten (30:7). i bitar,

som genomborrade draken?

10 *2 Mos 14:22, 29, Ps 66:6, Jes 43:16f. Var det inte du

som torkade ut havet,

det stora djupets vatten,

och gjorde havsdjupen till en väg

där de återlösta kunde gå fram?

11 *Jes 35:10, Joh 16:20, 22, Upp 21:4. Så ska Herrens friköpta vända hem

och komma till Sion med jubel.

Evig glädje ska kröna

deras huvuden,

de ska få fröjd och glädje,

men sorg och suckan ska fly.

12 *Ps 56:5, Jes 40:6, Matt 10:28, 1 Petr 1:24. Jag, jag är den som tröstar er.

Vem är då du, att du fruktar

människor som ska dö,

människobarn som torkar

som gräs,

13 *Job 9:8, Ps 104:2, Jes 40:23. att du glömmer Herren din Skapare

som har spänt ut himlen

och lagt jordens grund,

att du ständigt dagen lång

är rädd för förtryckarens vrede,

när han är redo att fördärva?

Var är nu förtryckarens vrede?

14 Snart blir fången fri.

Han ska inte dö och läggas i graven,

han ska inte lida brist på bröd.

15 *Job 26:12, Jer 31:35. Jag är Herren din Gud,

han som rör upp havet

så att dess vågor dånar,

Herren Sebaot är hans namn.

16 *5 Mos 18:18, Jes 49:2, Jer 1:9. Jag har lagt mina ord i din mun

och täckt dig med skuggan

av min hand,

för att plantera himlen

och grunda jorden

och säga till Sion: Du är mitt folk.

17 *Ps 60:5, 75:9, Jes 52:1, Jer 25:15, Upp 14:10, 16:19. Vakna, vakna! Res dig, Jerusalem,

du som av Herrens hand

har fått dricka

hans vredes bägare,

du som har tömt

berusningens bägare

till sista droppen.

18 Av alla de söner hon fött

var det ingen som ledde henne,

av alla de söner hon fostrat

var det ingen som tog henne

i handen.

19 *Jes 47:9. Dubbel olycka har drabbat dig,

vem har medkänsla med dig?

Förödelse och förstöring,

svält och svärd –

hur ska jag*51:19hur ska jagJesajarullen från Qumran och tidiga översättningar: "vem kan". trösta dig?

20 *Jer 14:16, Klag 2:11, 19. Dina söner var utslagna,

de låg vid alla gathörn

som antiloper i nät,

fullt drabbade av Herrens vrede,

av din Guds bestraffning.

21 Så hör nu detta, du plågade

som är drucken, men inte av vin:

22 Så säger Herren,

din Herre och Gud

som utför sitt folks sak:

Se, jag tar bort berusningens bägare

ur din hand,

du ska inte dricka mer

av min vredes bägare.

23 *Ps 129:3, Jes 49:26, Jer 25:15, Sak 12:2f. Jag ska sätta den i handen

på dina plågare, de som sade till dig:

"Fall ner, vi ska gå fram

över dig!"

Så gjorde du din rygg till mark,

en gata för dem att gå på.

1 Hearken to me, ye that follow after righteousness, ye that seek the LORD: look unto the rock whence ye are hewn, and to the hole of the pit whence ye are digged. 2 Look unto Abraham your father, and unto Sarah that bare you: for I called him alone, and blessed him, and increased him. 3 For the LORD shall comfort Zion: he will comfort all her waste places; and he will make her wilderness like Eden, and her desert like the garden of the LORD; joy and gladness shall be found therein, thanksgiving, and the voice of melody.

4 Hearken unto me, my people; and give ear unto me, O my nation: for a law shall proceed from me, and I will make my judgment to rest for a light of the people. 5 My righteousness is near; my salvation is gone forth, and mine arms shall judge the people; the isles shall wait upon me, and on mine arm shall they trust. 6 Lift up your eyes to the heavens, and look upon the earth beneath: for the heavens shall vanish away like smoke, and the earth shall wax old like a garment, and they that dwell therein shall die in like manner: but my salvation shall be for ever, and my righteousness shall not be abolished.

7 Hearken unto me, ye that know righteousness, the people in whose heart is my law; fear ye not the reproach of men, neither be ye afraid of their revilings. 8 For the moth shall eat them up like a garment, and the worm shall eat them like wool: but my righteousness shall be for ever, and my salvation from generation to generation.

9 Awake, awake, put on strength, O arm of the LORD; awake, as in the ancient days, in the generations of old. Art thou not it that hath cut Rahab, and wounded the dragon? 10 Art thou not it which hath dried the sea, the waters of the great deep; that hath made the depths of the sea a way for the ransomed to pass over? 11 Therefore the redeemed of the LORD shall return, and come with singing unto Zion; and everlasting joy shall be upon their head: they shall obtain gladness and joy; and sorrow and mourning shall flee away. 12 I, even I, am he that comforteth you: who art thou, that thou shouldest be afraid of a man that shall die, and of the son of man which shall be made as grass; 13 And forgettest the LORD thy maker, that hath stretched forth the heavens, and laid the foundations of the earth; and hast feared continually every day because of the fury of the oppressor, as if he were ready to destroy? and where is the fury of the oppressor?*51.13 were…: or, made himself ready 14 The captive exile hasteneth that he may be loosed, and that he should not die in the pit, nor that his bread should fail. 15 But I am the LORD thy God, that divided the sea, whose waves roared: The LORD of hosts is his name. 16 And I have put my words in thy mouth, and I have covered thee in the shadow of mine hand, that I may plant the heavens, and lay the foundations of the earth, and say unto Zion, Thou art my people.

17 Awake, awake, stand up, O Jerusalem, which hast drunk at the hand of the LORD the cup of his fury; thou hast drunken the dregs of the cup of trembling, and wrung them out. 18 There is none to guide her among all the sons whom she hath brought forth; neither is there any that taketh her by the hand of all the sons that she hath brought up. 19 These two things are come unto thee; who shall be sorry for thee? desolation, and destruction, and the famine, and the sword: by whom shall I comfort thee?*51.19 are…: Heb. happened*51.19 destruction: Heb. breaking 20 Thy sons have fainted, they lie at the head of all the streets, as a wild bull in a net: they are full of the fury of the LORD, the rebuke of thy God.

21 Therefore hear now this, thou afflicted, and drunken, but not with wine: 22 Thus saith thy Lord the LORD, and thy God that pleadeth the cause of his people, Behold, I have taken out of thine hand the cup of trembling, even the dregs of the cup of my fury; thou shalt no more drink it again: 23 But I will put it into the hand of them that afflict thee; which have said to thy soul, Bow down, that we may go over: and thou hast laid thy body as the ground, and as the street, to them that went over.