Isaías 17

Damaskus och Israel ska straffas

1 *Jer 49:23f, Amos 1:3. Profetia om Damaskus.

Se, Damaskus ska upphöra

att vara en stad,

det ska bli en ruinhög*17:1Damaskus … ruinhögStaden skövlades av assyrierna 732 f Kr (8:4, 2 Kung 16:9)..

2 Aroers städer blir övergivna.

De blir ett tillhåll för hjordar

som lägger sig där

utan att någon skrämmer dem.

3 *Jes 7:8. Och Efraims borg ska försvinna,

likaså Damaskus kungadöme

och resten av Aram.

Det ska gå med dem som med

Israels barns härlighet,

säger Herren Sebaot.

4 När den dagen kommer,

ska Jakobs härlighet förblekna

och hans feta kropp magra.

5 *Jes 24:13. Det ska vara som när skördemannen

samlar ihop säd

och skördar axen med sin arm.

Han ska då vara som en

som plockar ax i Refaimdalen*17:5RefaimdalenDal sydväst om Jerusalem (2 Sam 5:18f) där mycket av stadens mat odlades..

6 Bara en efterskörd lämnas kvar,

som när man skakar ett olivträd.

Två eller tre mogna oliver blir kvar

högst uppe i toppen,

fyra eller fem på trädets kvistar,

säger Herren, Israels Gud.

7 På den dagen ska människorna

blicka upp till sin Skapare,

deras ögon ska se till Israels Helige.

8 *3 Mos 26:30. Människorna ska inte vända sin blick

till de altaren

som deras händer har gjort.

De ska inte se till sina fingrars verk,

inte till asherapålarna

eller till solstoderna.

9 På den dagen ska deras befästa städer

vara som de övergivna fästen

i skogen och på bergstopparna

som övergavs när Israels barn

drog in.

Allt ska bli ödelagt,

10 *Jer 2:32, 18:15, Hos 8:14. för du hade glömt

din frälsnings Gud,

du kom inte ihåg

din styrkas klippa.

Därför planterade du

ljuvliga planteringar

och satte främmande skott i dem.

11 Den dag du planterade dem

inhägnade du dem,

och tidigt kom dina plantor

att blomma,

men skörden uteblev

på skördedagen,

då plågan blev mycket svår.

12 *2 Kung 18:13f, Jes 36:1f. Hör larmet av många folk,

det brusar som havet brusar.

Det dånar av folkslag,

det dånar

som väldiga vatten dånar.

13 *Ps 65:8, 89:10, 93:3f. Folkslag dånar,

som stora vatten dånar.

Men han tillrättavisar dem

och de flyr bort i fjärran.

De jagas som agnar

för vinden på bergen,

som virvlande löv för stormen.

14 *2 Kung 19:35f, Jes 14:25, 37:36f. När kvällen är inne, se,

då kommer plötslig skräck,

och innan morgonen gryr

är de borta.

Detta är våra rövares del

och våra plundrares lott.

1 ✝ 17.1 cp. 13.1. CARGA de Damasco.

✝ 17.1 cp. 7.8. Jer. 49.23-27. Am. 1.3-5. Zac. 9.1. He aquí que Damasco dejó de ser ciudad, y será montón de ruina.

2 Las ciudades de Aroer desamparadas, en majadas se tornarán; ✝17.2 cp. 27.10.dormirán allí, y no habrá quien los espante.

3 Y cesará el socorro de Ephraim, ✝17.3 cp. 7.16 y 8.4.y el reino de Damasco; y lo que quedare de Siria, será como la gloria de los hijos de Israel, dice Jehová de los ejércitos.

4 Y será que en aquel tiempo la gloria de Jacob se atenuará, y ✝17.4 cp. 10.16.enflaqueceráse la grosura de su carne.

5 Y ✝17.5 Jer. 51.33.será como cuando el segador coge la mies, y con su brazo siega las espigas: será también como el que coge espigas en el valle de Rephaim.

6 ✝ 17.6 cp. 6.13. Y quedarán en él rebuscos, como cuando sacuden el aceituno, dos ó tres granos en la punta del ramo, cuatro ó cinco en sus ramas fructíferas, dice Jehová Dios de Israel.

7 En aquel día mirará el hombre á ✝17.7 Pr. 14.31. Os. 8.14.su Hacedor, y sus ojos contemplarán al Santo de Israel.

8 Y no mirará á los altares que hicieron sus manos, ni mirará á lo que hicieron sus dedos, ni á ✝17.8 Mi. 5.14.los bosques, ni á las imágenes del sol.

9 En aquel día las ciudades de su fortaleza serán como los frutos que quedan en los pimpollos y en las ramas, las cuales fueron dejadas á causa de los hijos de Israel; y habrá asolamiento.

10 Porque te olvidaste del ✝17.10 Sal. 68.19,20.Dios de tu salud, y no te acordaste de la ✝17.10 Dt. 32.18. Sal. 31.2 y 62.7.roca de tu fortaleza; por tanto plantarás plantas hermosas, y sembrarás sarmiento extraño.

11 El día que las plantares, las harás crecer, y harás que tu simiente brote de mañana; mas la cosecha será arrebatada en el día del coger, y del dolor desesperado.

12 ¡Ay! multitud de muchos pueblos que harán ruido como estruendo de la mar: y murmullo de naciones hará alboroto como murmurio de muchas aguas.

13 Los pueblos harán estrépito á manera de ruido de grandes aguas: mas Dios le reprenderá, y huirá lejos; será ahuyentado como el tamo de los montes delante del viento, y como el polvo delante del torbellino.

14 Al tiempo de la tarde he aquí turbación; y antes de la mañana ya no es. ✝17.14 cp. 33.1,4.Esta es la parte de los que nos huellan, y la suerte de los que nos saquean.