1 Mahē ige lililwo Torom movonm̄ēt bah so kemem so van n̄a Itali en, tō kēy metyak net vitwag so nivan tēy ige del lēm̄ yētyēt a kēy so vētleg. Kēy metyak net liwo non ige vagapgal vitwag nahan Julias en, tō kēy mōm̄ōk Pol tiwag mi yatkel et lemnen. Julias en, ikē nam̄agoy ige m̄eldēl a ige bepgapgal lēvēwti non Nēqēt Mayanag Torom. 2 Tō kemem yem labaklap vitwag tō ēqyeg. Nabaklap nan, ikē nabaklap telepnō Adramitium, tō kēy so gam hiy nasle tegtegha a Esia. Tō net vitwag, nahan Aristakas, madam kemem. Aristakas nage Tetesalonika a lepnō Masedonia.
3 Tō taval meyen kemem valag dēn̄ me lesle Saydon. Ba Julias nēwē mi Pol tō kē nukēg Pol so nivan vatēp ige yaplōplōn, tō kēy leplep van nahap a kē nemyōs. 4 Tō kemem mahatig den Saydon, tō kemem meplag tekel vōnō Sayprus mahē a natay, veg nelen̄ lengomem. 5 Tō kemem meplag heylō nanaw sisqet Pamfilia wa Silisia, tō van dēn̄ Mayra n̄a Lisia, so yow leh labaklap tegha. 6 Mahē gōh en, net liwo bepgapgal nen metsas nabaklap tegha, mey a nabaklap Taleksanria. Nabaklap nan so nivan Itali, tō kemem moyow dam nabaklap nan. 7 Kemem magam mulumlum nōqōn̄ m̄adeg so dēn̄ napnō Nidus. Namtehal nan nēvēgih mi kemem veg kemem gamgam goy nango len̄. Bastō kemem meplag namtehal tegha, tō gam yow hiy napnō Krit. Tō kemem meplag sisiyben napnō nan, sisqet lēn̄ēlmet Salmone mahē a natay. 8 Tō kemem magam sisiyben napnō nen ba nelen̄ namaymay meh. Tō kemem mēdēn̄ me lesle vitwag a kēy ōl so "Noyoyōm̄ mey a Mēwēwē Bah," sisqet napnō liwo Lasea.
9 Ba kemem memsin meh, tō Nōqōn̄ Ohoh Wenwen Bug nibah. Namanig nan veg nōwōl ne len̄ wuh tō nabaklap tit valag kēlkēl se vēhte. Tō Pol nihohole vētday van hiy kēy. 10 Kē wō, "Yēhē, nok et van so gēn wo mahatig den mahē gōh en, woqse haphap mey nehet taqal gēn. !Tō nahaphap a lelo baklap tiwag mi nabaklap gōh tiple qelen̄, wa tiwag a mi nēh nongēn ōk!" 11 Ba qētēgok ne baklap tiwag mi net benon baklap et mugu goy te van lēdēmdēm non Pol, veg nasle nan et wē te belen̄ wuh. Tō net liwo bepgapgal niyon̄teg kōyō. 12 Bastō ige m̄adeg dēmdēm so nabaklap so nihelhel etgal so van how Finiks. (Finiks en, nasle vitwag n̄a Krit mey a itōk belen̄ wuh veg nasle nan nahag bat den namtehal ne len̄.) Tō kēy dēmdēm so tog tusu mahē nen gaydēn̄ nelen̄ nihēw.
13 Tō nelen̄ mey nēwē bagamgam maqal lō me yow lelam en, tō ige ne baklap mēdēm van so namyōs nonoy mitig. Kēy mayap kal nevet lēg, tō gamgam tatag sili vōnō Krit. 14 Ba et minis te nelen̄ maymay nivan lō me a lepnō en, a niyip en a qeleso nelen̄ wuh. Nahe len̄ nan Nelen̄ Wovet. 15 Nelen̄ gōh miyip maymay me tō mavantēy yak nabaklap den napnō. Kemem so gam goy nango len̄, ba tit ak vēhte, bastō kemem mukēg so nelen̄ nigamteg kemem.
16 Kemem mahal tō mavan tēqēl den napnō su vitwag Kauda. Nabaklap en, nōbō-ōt su nan aē. Mahē napnō nan memelmel goy kemem den nelen̄ en, tō kemem mēlēg maymay nōbō-ōt nan, ba nage gōh et towoyig te. 17 Kēy melep kal bah nōbō-ōt en, ba kēy dēmdēm so nabaklap tiple mowoy. Bastō kēy lēg nagayga lōme lōqōlte baklap so ak maymay. Tō kēy mētēgteg so nabaklap tiple valag mahē sagyet, veg sisqet Libia en, mahē sagyet nam̄adeg. Bastō kēy lep hiy nagban, tō nelen̄ nitēm mulumlum ēwē nabaklap.
18 Ba tō nelen̄ maymay muwuh kemem mak tō so, taval meyen nanhag en, kēy qētēg suwsuwyeg nahaphap den nabaklap. 19 Lōqōn̄ vētēl negi nan hag, tō ige mugumgu labaklap mahgey suwsuwyeg nahaphap ne baklap. 20 Kemem et et te nango lo wa nivit bōqōn̄ m̄adeg veg nelen̄ wuh namaymay meh. Tō kemem dēmdēm so kemem tamatmat qēt.
21 Ige del et gengen te bōqōn̄ m̄adeg. Bastō Pol nihatig hag lēvētnay nen, tō nivap van hiy kēy so, "Yēhē, no mavap van hiy kimi so gēn nitog hahatig den Krit. Kimi toyon̄teg tō no en itōk. Togtō gēn tit etsas vēhte namtewot geh agōh, wa togtō nahaphap m̄adeg tit qelen̄ vēhte. 22 !Ba nok vap van hiy kimi so nitog mētēgteg veg kimi del tit mat vēhte! Ba nabaklap ēwē teqlen̄. 23 Veg anqōn̄ kē, Ḡod a no net mugumgu nonon mēvētleg me nin̄sel. 24 Tō nin̄sel nan mavap so, ‘!Pol, nitog mētēgteg! Nēk titig lengon Sisa. Tō Ḡod telep van hiy nēk navatvat qelegēn: kē tavaēh qēt ige del a gamgam tiwag tō mi nēk en.’ 25 !Tō yēhē, atmi malaklak! No nēdēmtig so nage gōh taktig qele kē mavap en. 26 Ba nabaklap teplag kal mahē sagyet n̄a lepnō vitwag."
27 Tō nelen̄ magamteg kēlkēl kemem heylō Mediteranian. Lēkle qōn̄ son̄wul nanm̄e vēvet a lētnētnēqōn̄, tō ige labaklap dēm so kemem sisqet vatag napnō. 28 Tō kēy togyak mahē nōqōqō mi nagayga so nōqōqō qeleave. Tō kēy metsas so nōqōqō nan yop togotgo vag son̄wul yō (20). Kemem halhal van et misin te en, tō kēy tog lokse yop togotgo vag son̄wul nanm̄e tēvēlēm (15). 29 Tō ige labaklap memtēgteg so kemem tiple yow kal apwo vet. Bastō kēy suwyeg nevetlēg vēvet atgiy, tō kēy tatay so namyeyen nivan togotgo me.
30 Tō yatkel et labaklap nemyōs so hō qelen̄ den nabaklap. Tō kēy magal so kēy so suwyeg lokse nevetlēg vitwag lengo baklap. Tō kēy lep tēqēl nōbō-ōt how lenaw. 31 Ba am̄ag den kēy hēw how lōbō-ōt en, Pol nivap van hiy net liwo non ige vagapgal tiwag mi ige vagapgal nonon so, "!So kēy wo et hag lap te labaklap, tō kimi tit ēh vēhte!" 32 Bastō ige bepgapgal nen tig van tō hel m̄ēt nagayga den nōbō-ōt, tō kēy ukēg nōbō-ōt niqlen̄ lenaw.
33 Sisqet mahē nimyen, tō Pol nihole biyin̄ kēy so kēy so su gen te hap. Kē mavap van hiy kēy so, "Nōqōn̄ son̄wul nanm̄e vēvet mal vēy kelan gēn, a kimi menyēnyē tō, wa mēdēmdēm tō so gēn tamat si tateh! Tō kimi et su gen te hap hōn te. 34 Nitog mētēgteg, veg tateh et vitwag den kimi teqlen̄. Hēywē, tateh lige vitwag tisisgoy qelen̄ den niqtimi. Veg bege gōh en, nok hole maymay van hiy kimi so atmi gengen galsi, tō kimi so ēh."
35 Pol mavap bah van hiy kēy qelegōh en, tō nilep nēbrēyt, tō mēvēwē Ḡod aē lengoy del, tō nitōq woy natvēlgi vitwag tō nigen. 36 Ige del moyon̄teg nēwē aē, tō kēy qētēg gengen tagay se. 37 Kemem del a labaklap en, kemem m̄eldēl vagyō son̄wul liviyō nanm̄e levete (276). 38 Kēy del megen toqsis qēt qele a kēy nemyōs en, tō nagayte gengen a mahag lap tō labaklap en, kēy musuwyeg qēt lenaw so ak momya nabaklap.
39 Mahē nimyen yow nen, tō ige labaklap etsas napnō. Kēy et ēglal te so nahan vōnō, ba kēy metsas nasle vitwag, a nēvēthiyle su aē. Tō kēy dēmdēm so valag tēy nabaklap hay lelo sele en, sowo tak vēh. 40 Tō kēy tēymat nabaklap so niplag. Kēy helm̄ēt nagayga ne vetlēg so nihag lap lenaw, tō kēy tēymat nowoh so lom tenenen nabaklap aē. Wa kēy yap kal nagban mey am̄ag, tō gam kal hay lēvēthiyle. 41 Ba nabaklap moyow hag lēn̄ēlmet a yeh lapgetō den nēvēthiyle. Nan̄ye qētok moyow hag apwo n̄ēlmet a tit kalō lok vēhte. Wa nakye baklap nimwoywoy veg nanaw lililwo nimlamlat van aē.
42 Ige bepgapgal nan vonm̄ēt nēdēmdēm vitwag so wuh qēt ige tog tō lēm̄ yētyēt a labaklap en, veg so kēy tiple geygey vivitwag tō valaplag qeleqlen̄. 43 Ba veg net liwo Julias nemyōs so nivaēh Pol en, tō kē nigatgoy kēy. Ba kē mōlvayēg totogyeg so ige mey a tegey vēh en, kēy yow lenaw ba gey kal aslil. 44 Ba ige mey a et ēglal te geygey en, tō kēy tēy neyep wa natvētvēl yep so hal apwon, tō gey kal aslil. Tō ige del a labaklap en megey kal aslil en qeleanen.