1 Îles, écoutez-moi! Peuples éloignés, prêtez l’oreille! L’Éternel m’a appelé dès ma naissance; dès le sein de ma mère il a prononcé mon nom.
2 Il a rendu ma bouche semblable à une épée tranchante; il m’a couvert de l’ombre de sa main; il a fait de moi une flèche aiguë, et m’a caché dans son carquois.
3 Il m’a dit: Tu es mon serviteur, Israël en qui je me glorifierai.
4 Et moi j’ai dit: J’ai travaillé en vain, j’ai consumé ma force inutilement et sans fruit. Mais mon droit est auprès de l’Éternel, et mon salaire auprès de mon Dieu.
5 Et maintenant l’Éternel parle, lui qui m’a formé dès ma naissance pour être son serviteur, pour ramener à lui Jacob; or Israël ne se rassemble point, mais je suis honoré aux yeux de l’Éternel, et mon Dieu a été ma force.
6 Et il a dit: C’est peu que tu sois mon serviteur, pour relever les tribus de Jacob et pour ramener les restes d’Israël: je fais de toi la lumière des nations, pour que mon salut parvienne jusqu’au bout de la terre.
7 Ainsi dit l’Éternel, le Rédempteur, le Saint d’Israël, à celui qui est méprisé des hommes, détesté du peuple, à l’esclave des dominateurs. Les rois le verront et se lèveront, les princes se prosterneront devant lui, à cause de l’Éternel qui est fidèle, et du Saint d’Israël qui t’a élu.
8 Ainsi a dit l’Éternel: Je t’ai exaucé dans le temps favorable; je t’ai secouru au jour du salut; je te garderai, j’établirai en toi mon alliance avec le peuple, pour relever le pays et donner en partage les héritages dévastés;
9 Pour dire aux prisonniers: Sortez! à ceux qui sont dans les ténèbres: Paraissez! Ils paîtront le long des chemins, et trouveront leur pâturage sur tous les coteaux.
10 Ils n’auront plus faim, ils n’auront plus soif; la chaleur ni le soleil ne les frapperont plus; car celui qui a pitié d’eux les conduira, et les mènera vers des sources d’eaux.
11 Je changerai toutes mes montagnes en chemins, et mes sentiers seront relevés.
12 Les voici qui viennent de loin; en voici du Nord et de l’Occident, et d’autres du pays des Siniens.
13 Cieux, chantez de joie! Terre, réjouis-toi! Montagnes, éclatez en cris d’allégresse! Car l’Éternel a consolé son peuple; il a compassion de ses affligés.
14 Sion a dit: L’Éternel m’a délaissée, le Seigneur m’a oubliée.
15 La femme peut-elle oublier l’enfant qu’elle allaite, et n’avoir pas pitié du fils de son sein? Mais quand elles les oublieraient, moi je ne t’oublierai pas.
16 Voici, je t’ai gravée sur les paumes de mes mains; tes murs sont continuellement devant mes yeux.
17 Tes fils accourent; tes destructeurs et tes dévastateurs sortiront du milieu de toi.
18 Jette les yeux autour de toi, regarde: tous ils s’assemblent, ils viennent vers toi. Je suis vivant! dit l’Éternel, tu te revêtiras d’eux tous comme d’une parure, tu t’en ceindras comme une fiancée.
19 Car tes ruines, tes déserts, ton pays ravagé, seront maintenant trop étroits pour tes habitants; ceux qui te dévoraient s’éloigneront.
20 Les enfants que tu avais perdus te diront encore: L’espace est trop étroit pour moi; fais-moi de la place, pour que j’y puisse habiter.
21 Et tu diras en ton cœur: Qui m’a enfanté ceux-ci? J’avais perdu mes enfants, et j’étais stérile; j’étais exilée et chassée; qui m’a élevé ceux-ci? Voilà, j’étais restée seule, et ceux-ci, où étaient-ils?
22 Ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Voici, je lèverai ma main vers les nations; je dresserai mon étendard vers les peuples; et ils ramèneront tes fils entre leurs bras, ils porteront tes filles sur l’épaule.
23 Des rois seront tes nourriciers, et leurs princesses tes nourrices; ils se prosterneront devant toi, la face contre terre, et lécheront la poussière de tes pieds; et tu sauras que je suis l’Éternel, et que ceux qui s’attendent à moi ne sont point confus.
24 Le butin de l’homme fort lui sera-t-il ôté, et les captifs du vainqueur seront-ils délivrés?
25 Ainsi dit l’Éternel: Oui, les captifs de l’homme fort lui seront ôtés, et la proie du vainqueur lui sera enlevée. Car je plaiderai contre tes adversaires, et je délivrerai tes enfants.
26 Je ferai manger à tes oppresseurs leur propre chair; ils s’enivreront de leur sang, comme de vin nouveau; et toute chair connaîtra que je suis l’Éternel, ton Sauveur, et que le puissant de Jacob est ton Rédempteur.
Messias, Herrens tjänare
1 Jes 44:2, 24, Jer 1:5, Luk 1:30f. Hör på mig, ni kustländer,
lyssna, ni folk
som bor i fjärran!
Herren kallade mig
redan i moderlivet,
han nämnde mitt namn
redan i min mors sköte.
2 Jes 51:16, Hebr 4:12, Upp 1:16, 2:12, 16, 19:15, 21. Han gjorde min mun
till ett skarpt svärd49:2mun … svärdOrdet för "mun" betyder också "svärdsegg". Jfr Upp 1:16, Ef 6:17.
och gömde mig
i skuggan av sin hand.
Han gjorde mig till en vass pil
och dolde mig i sitt koger.
3 Jes 44:23, Joh 17:4. Han sade till mig:
"Du är min tjänare, Israel,
genom dig
vill jag förhärliga mig."
4 Men jag tänkte:
"Förgäves har jag ansträngt mig,
utan nytta förbrukat min kraft.
Men min rätt är hos Herren
och min lön hos min Gud."
5 Och nu säger Herren,
han som från moderlivet
formade mig till sin tjänare
för att föra Jakob tillbaka till honom
så att Israel samlas hos honom,
för jag är ärad i Herrens ögon
och min Gud är min styrka –
6 Ps 22:28, Jes 42:6, 45:22, 60:3, Luk 2:32, Apg 13:47. han säger: Det är för lite
att du bara är min tjänare
som upprättar Jakobs stammar
och för tillbaka de bevarade
av Israel.
Jag ska sätta dig
till ett ljus för hednafolken,
för att du ska bli min frälsning
ända till jordens yttersta gräns.49:6 Citeras av Paulus i Apg 13:47 som profetia om hedningarnas frälsning. Ordet "frälsning" heter på hebreiska jeshuá(jfr namnet Jeshúa, Jesus, Matt 1:21).
7 Jes 43:14, 52:14f, 53:3. Så säger Herren,
Israels återlösare, hans Helige,
till honom som är föraktad
av varje själ,
till honom som är avskydd
av folken,
till honom som är
härskares tjänare:
Kungar ska se det och resa sig,
furstar ska se det och tillbe
eftersom Herren är trofast,
Israels Helige
som har utvalt dig.
8 Jes 42:6, Luk 4:19, 2 Kor 6:2. Så säger Herren:
Jag bönhör dig i nådens tid,
jag hjälper dig
på frälsningens dag.
Jag ska bevara dig
och göra dig till ett förbund
för folket,
för att upprätta landet
och fördela
de förödda arvslotterna,49:8 Citeras av Paulus i 2 Kor 6:2.
9 Jes 61:1, Luk 4:18. för att säga till de fångna: "Kom ut",
och till dem som sitter i mörkret:
"Visa er!"
De ska finna bete längs vägarna,
betesmark på alla kala höjder.
10 Ps 23:2, 121:6, Upp 7:16. De ska varken hungra eller törsta,
ökenhettan och solen
ska inte skada dem,
för deras förbarmare ska leda dem
och föra dem till vattenkällor.49:10 Citeras i Upp 7:16f.
11 Jag ska göra alla mina berg
till jämna vägar,
och mina banade vägar
ska byggas höga.
12 Jes 43:6, 60:4. Se, där kommer de fjärran ifrån,
några från norr
och andra från väster,
några från sineernas land49:12sineernas landOsäker syftning. Har traditionellt tolkats som Kina, men kan också (enligt Jesajarullen från Qumran) syfta på Aswan vid Egyptens södra gräns, där det fanns en judisk befolkning i Elefantine (se not till Jer 44:1)..
13 Ps 69:35, 96:11, 98:4, Jes 44:23, 55:12, Upp 12:12. Jubla, ni himlar,
och gläd dig, du jord,
brist ut i jubel, ni berg,
för Herren tröstar sitt folk
och förbarmar sig
över sina betryckta.
Herren har inte glömt Sion
14 Ps 13:2, 42:10, Jer 8:19f. Men Sion säger:
"Herren har övergett mig,
Herren har glömt mig."
15 1 Kung 3:26, Ps 9:13, Jes 54:10. Kan en mor glömma sitt lilla barn,
att förbarma sig över sin livsfrukt?
Och även om hon skulle glömma,
så glömmer jag inte dig.
16 Se, jag har skrivit49:16skrivitOrdagrant: "ristat" (som på en lertavla). dig
på mina händer.
Dina murar står ständigt inför mig.
17 Dina söner49:17sönerAndra handskrifter (Qumran och Septuaginta): "byggare". skyndar sig tillbaka,
de som förstört och ödelagt dig
drar bort ifrån dig.
18 Jes 60:4. Lyft din blick och se dig omkring!
Alla samlas och kommer till dig.
Så sant jag lever, säger Herren,
du ska få klä dig i dem alla
som smycken
och fästa dem omkring dig
likt en brud.
19 Du var i ruiner, ödelagd,
ditt land var förött –
nu blir du för trång att bo i,
och de som slukade dig
ska vara långt borta.
20 Jes 54:1f. Du ska få höra hur barnen
från din barnlöshets tid säger:
"Platsen är för trång för mig,
ge mig plats så att jag kan bo här."
21 Då ska du säga i ditt hjärta:
"Vem har fött dessa åt mig?
Jag var ju barnlös och ofruktsam,
landsflyktig och fördriven.
Vem har fostrat dem?
Jag var ju lämnad ensam,
varifrån kommer de?"
22 Jes 13:2, 62:10, Jer 50:2. Så säger Herren Gud:
Se, jag ska lyfta min hand till folken,
resa mitt baner för hednafolken.
Då ska de komma
med dina söner i sin famn
och bära dina döttrar på sina axlar.
23 Ps 25:3, 72:9, Jes 60:14, 16, Mika 7:17, Rom 9:33. Kungar ska vara dina barns vårdare
och furstinnor dina ammor.
De ska falla ner för dig
med ansiktet mot jorden
och slicka stoftet vid dina fötter.
Och du ska inse att jag är Herren,
och att de som hoppas på mig
inte kommer på skam.
24 Matt 12:29, Luk 11:21. Kan man ta bytet från den starke
eller rycka fångarna från tyrannen49:24tyrannenAndra handskrifter: "den som har segerns rätt".?
25 Jer 31:11, 50:34. Ja, så säger Herren:49:25 Citeras av Jesus i Matt 12:29, Mark 3:27, Luk 11:21 för att visa hans seger över Satan.
Den starkes fångar
ska tas ifrån honom,
bytet ryckas från tyrannen.
Jag ska själv strida
mot dina motståndare,
jag ska själv rädda dina barn.
26 Jes 37:20, 51:23. Jag ska låta dina förtryckare
äta sitt eget kött
och bli druckna av sitt eget blod,
som av sött vin.
Då ska allt levande förstå
att jag, Herren, är din Frälsare,
att Jakobs Mäktige
är din återlösare.