Isaías 17

1 Oracle sur Damas. Voici, Damas cesse d’être une ville; elle devient un monceau de ruines.

2 Les villes d’Aroër sont abandonnées; elles sont livrées aux troupeaux; ils y reposent, et personne ne les effraie.

3 Il n’y aura plus de forteresse en Éphraïm, ni de royaume à Damas et dans le reste de la Syrie. Ils seront comme la gloire des enfants d’Israël, dit l’Éternel des armées.

4 En ce jour-là, la gloire de Jacob sera diminuée, et son embonpoint se changera en maigreur.

5 Il en sera comme quand le moissonneur rassemble les blés, et que son bras coupe les épis; il en sera comme quand on ramasse les épis dans la vallée des Réphaïms.

6 Mais il y restera quelque glanure, comme quand on secoue l’olivier: deux, trois olives au haut de la cime, quatre ou cinq fruits aux branches fertiles, dit l’Éternel, le Dieu d’Israël.

7 En ce jour-là, l’homme tournera les yeux vers Celui qui l’a fait; et ses yeux regarderont au Saint d’Israël.

8 Il ne tournera plus les yeux vers les autels, ouvrage de ses mains, et ne regardera plus ce que ses doigts ont formé, les images d’Ashéra et les statues du soleil.

9 En ce jour-là, ses villes fortes seront comme les lieux abandonnés des bois et des sommets, qu’on abandonna devant les enfants d’Israël, et qui devinrent un désert.

10 Car tu as oublié le Dieu de ton salut, et tu ne t’es point souvenu du rocher de ton refuge. C’est pourquoi tu te fais des plantations d’agrément, et tu y plantes des provins étrangers.

11 Le jour où tu plantes, tu fais la clôture, et au matin tu fais germer ta semence; mais, au jour de la jouissance, la récolte a fui, et la douleur est sans espoir.

12 Oh! quelle rumeur de peuples nombreux, qui font un bruit comme le bruit des mers! Quel tumulte de nations, qui grondent comme grondent les eaux puissantes!

13 Les nations grondent, comme grondent les grandes eaux: mais il les menace, et elles fuient au loin, chassées comme la balle par le vent sur les montagnes, comme la poussière devant la tempête.

14 Au temps du soir, voici une terreur soudaine; avant le matin ils ne sont plus. Tel est le partage de ceux qui nous ont dépouillés, le sort échu à ceux qui nous ont pillés.

Damaskus och Israel ska straffas

1 *Jer 49:23f, Amos 1:3. Profetia om Damaskus.

Se, Damaskus ska upphöra

att vara en stad,

det ska bli en ruinhög*17:1Damaskus … ruinhögStaden skövlades av assyrierna 732 f Kr (8:4, 2 Kung 16:9)..

2 Aroers städer blir övergivna.

De blir ett tillhåll för hjordar

som lägger sig där

utan att någon skrämmer dem.

3 *Jes 7:8. Och Efraims borg ska försvinna,

likaså Damaskus kungadöme

och resten av Aram.

Det ska gå med dem som med

Israels barns härlighet,

säger Herren Sebaot.

4 När den dagen kommer,

ska Jakobs härlighet förblekna

och hans feta kropp magra.

5 *Jes 24:13. Det ska vara som när skördemannen

samlar ihop säd

och skördar axen med sin arm.

Han ska då vara som en

som plockar ax i Refaimdalen*17:5RefaimdalenDal sydväst om Jerusalem (2 Sam 5:18f) där mycket av stadens mat odlades..

6 Bara en efterskörd lämnas kvar,

som när man skakar ett olivträd.

Två eller tre mogna oliver blir kvar

högst uppe i toppen,

fyra eller fem på trädets kvistar,

säger Herren, Israels Gud.

7 På den dagen ska människorna

blicka upp till sin Skapare,

deras ögon ska se till Israels Helige.

8 *3 Mos 26:30. Människorna ska inte vända sin blick

till de altaren

som deras händer har gjort.

De ska inte se till sina fingrars verk,

inte till asherapålarna

eller till solstoderna.

9 På den dagen ska deras befästa städer

vara som de övergivna fästen

i skogen och på bergstopparna

som övergavs när Israels barn

drog in.

Allt ska bli ödelagt,

10 *Jer 2:32, 18:15, Hos 8:14. för du hade glömt

din frälsnings Gud,

du kom inte ihåg

din styrkas klippa.

Därför planterade du

ljuvliga planteringar

och satte främmande skott i dem.

11 Den dag du planterade dem

inhägnade du dem,

och tidigt kom dina plantor

att blomma,

men skörden uteblev

på skördedagen,

då plågan blev mycket svår.

12 *2 Kung 18:13f, Jes 36:1f. Hör larmet av många folk,

det brusar som havet brusar.

Det dånar av folkslag,

det dånar

som väldiga vatten dånar.

13 *Ps 65:8, 89:10, 93:3f. Folkslag dånar,

som stora vatten dånar.

Men han tillrättavisar dem

och de flyr bort i fjärran.

De jagas som agnar

för vinden på bergen,

som virvlande löv för stormen.

14 *2 Kung 19:35f, Jes 14:25, 37:36f. När kvällen är inne, se,

då kommer plötslig skräck,

och innan morgonen gryr

är de borta.

Detta är våra rövares del

och våra plundrares lott.