1 J’ai exaucé ceux qui ne demandaient pas, je me suis fait trouver par ceux qui ne me cherchaient point; j’ai dit à la nation qui n’était pas appelée de mon nom: Me voici, me voici!
2 J’ai étendu mes mains tout le jour vers un peuple rebelle, vers ceux qui marchent dans la voie qui n’est pas bonne, qui suivent leurs propres sentiers;
3 Vers le peuple de ceux qui m’irritent toujours en face, qui sacrifient dans les jardins et font des encensements sur les autels de briques;
4 Qui se tiennent dans les tombeaux et passent la nuit dans les lieux désolés; qui mangent la chair du pourceau, et dont les vases contiennent des mets abominables;
5 Qui disent: Retire-toi! ne m’approche pas! car je suis plus saint que toi. Ces choses sont une fumée à mes narines, un feu toujours allumé.
6 Voici, cela est écrit devant moi; je ne m’en tairai point; mais je le rendrai; oui, je le leur rendrai dans leur sein:
7 Vos iniquités, dit l’Éternel, et les iniquités de vos pères, qui ont fait des encensements sur les montagnes et m’ont outragé sur les collines! Or je mesurerai dans leur sein le salaire de ce qu’ils ont fait autrefois.
8 Ainsi a dit l’Éternel: Comme on dit, lorsqu’il se trouve du jus dans une grappe: Ne la détruis pas, car il y a là une bénédiction! ainsi ferai-je à cause de mes serviteurs, afin de ne pas tout détruire.
9 Je ferai sortir de Jacob une postérité, et de Juda un possesseur de mes montagnes; mes élus les posséderont, et mes serviteurs y habiteront.
10 Et Saron servira de pâturage au menu bétail, et la vallée d’Acor sera le gîte du gros bétail, pour mon peuple qui m’aura cherché.
11 Mais vous qui abandonnez l’Éternel, qui oubliez ma montagne sainte, qui dressez la table à Gad et remplissez la coupe pour Méni,
12 Je vous destine aussi à l’épée, et vous vous courberez pour être égorgés; parce que j’ai appelé, et vous n’avez pas répondu; j’ai parlé, et vous n’avez pas écouté; mais vous avez fait ce qui est mal à mes yeux, et vous avez choisi ce qui me déplaît!
13 C’est pourquoi, ainsi a dit le Seigneur, l’Éternel: Voici, mes serviteurs mangeront, et vous aurez faim; mes serviteurs boiront, et vous aurez soif; voici, mes serviteurs seront dans la joie, et vous serez dans la confusion;
14 Voici, mes serviteurs chanteront, de la joie qu’ils auront au cœur; et vous, vous gémirez dans la douleur de votre cœur, et vous hurlerez dans le tourment de votre esprit!
15 Vous laisserez votre nom pour servir d’imprécation à mes élus; et le Seigneur, l’Éternel te fera mourir; mais il appellera ses serviteurs d’un autre nom.
16 Celui qui souhaitera d’être béni sur la terre, se bénira par le Dieu de vérité; et celui qui jurera sur la terre, jurera par le Dieu de vérité; car les détresses anciennes seront oubliées, et elles seront cachées à mes yeux.
17 Car voici, je vais créer de nouveaux cieux et une nouvelle terre; on ne se souviendra plus des choses passées, et elles ne reviendront plus en mémoire.
18 Mais réjouissez-vous à jamais, et soyez dans l’allégresse, à cause de ce que je vais créer. Car voici, je vais créer Jérusalem pour l’allégresse, et son peuple pour la joie.
19 Et je ferai de Jérusalem mon allégresse, et de mon peuple ma joie; et on n’y entendra plus le bruit des pleurs, ni le bruit des cris.
20 Il n’y aura plus là d’enfant né pour peu de jours, ni de vieillard qui n’accomplisse ses jours; car celui qui mourra à cent ans, sera jeune, et le pécheur âgé de cent ans, sera maudit.
21 Ils bâtiront des maisons, et ils les habiteront; ils planteront des vignes, et ils en mangeront le fruit.
22 Ils ne bâtiront plus pour qu’un autre y habite, ils ne planteront plus pour qu’un autre en mange; car les jours de mon peuple seront comme les jours des arbres, et mes élus verront vieillir l’ouvrage de leurs mains.
23 Ils ne se fatigueront plus en vain; ils n’enfanteront pas des enfants pour l’épouvante; car ils seront la race des bénis de l’Éternel, et leurs rejetons avec eux.
24 Et il arrivera qu’avant qu’ils crient, je les exaucerai; quand ils parleront encore, je les aurai déjà entendus.
25 Le loup et l’agneau paîtront ensemble; le lion mangera de la paille comme le bœuf; et le serpent aura la poussière pour sa nourriture. On ne fera plus de mal, et on ne détruira plus sur toute ma montagne sainte, a dit l’Éternel.
Dom och frälsning
1 Jes 55:6, Rom 10:20f. Jag lät mig sökas av dem
som inte frågade efter mig,
jag lät mig finnas av dem
som inte sökte mig.
Till ett folk som inte åkallade
mitt namn sade jag:
"Här är jag, här är jag."65:1f Citeras av Paulus i Rom 10:21f som profetia om hedningarnas frälsning.
2 Jer 7:24, 11:8, 18:12, Ps 81:12f, Rom 10:21. Hela dagen har jag
räckt ut mina händer
mot ett trotsigt folk,
som vandrar den väg
som inte är god,
som följer sina egna tankar,
3 Ps 78:41. ett folk som ständigt kränker mig
rakt i ansiktet.
De bär fram offer i trädgårdar
och tänder offereld65:3offereldAnnan översättning: "rökelse" (även i vers 7).
på tegelaltaren,
4 3 Mos 11:4, Jes 66:17. de håller till bland gravar
och tillbringar nätter
i gömda nästen,
de äter svinkött65:4svinköttFörknippades med offer till underjordens gudar och ansågs orent (3 Mos 11:7).
och har oren mat65:4oren matGryta på orent kött. Andra handskrifter: "orena bitar". i sina kärl.
5 5 Mos 32:22, Ps 18:9, Jer 2:25. De säger: "Håll dig undan!
Kom inte nära mig,
för jag är heligare än du."
De är som rök i min näsa,
en eld som brinner dagen lång.
6 Ps 79:12. Se, det står skrivet inför mig:
Jag tiger inte
förrän jag gett dem vad de förtjänar,
gett det i deras famn,
7 2 Mos 20:5, Jer 16:18, Hos 2:13, 4:13. för både deras egna missgärningar
och deras fäders, säger Herren,
för att de tände offereld på bergen
och hånade mig på höjderna.
Jag ska mäta upp i deras famn
lönen för vad de tidigare har gjort.
8 Hos 11:9. Så säger Herren:
När man finner saft i en druvklase
säger man:
"Förstör den inte!
Det finns välsignelse i den."
Så ska också jag göra
för mina tjänares skull,
jag ska inte förgöra dem alla.
9 Ps 69:36f, 102:29. Jag ska låta
en avkomma gå ut från Jakob,
från Juda en arvinge
till mina berg,
för mina utvalda ska besitta landet
och mina tjänare ska bo där.
10 Jos 7:26, 1 Krön 27:29, Jes 35:2, Hos 2:15. För mitt folk, som frågar efter mig,
ska Saron65:10SaronGrönskande slätt (35:2) längs Medelhavskusten, god betesmark (1 Krön 27:29). bli en betesmark för får
och Akors dal65:10Akors dalSlätt nära Jeriko öster om Jerusalem (Jos 7:24f, Hos 2:15).
en lägerplats för kor.
11 Men ni som överger Herren
och glömmer mitt heliga berg,
ni som dukar bord åt Lyckan
och häller upp blandat vin
åt Ödet65:11Lyckan … ÖdetPå hebreiska Gad och Meni, namn på avgudar (jfr latinets Fortuna).,
12 Ords 1:24f, Jes 66:4, Jer 7:13, 35:17, Sak 7:11. jag ska låta svärdet bli ert öde.
Alla ska ni få böja er ner
för att slaktas,
för ni svarade inte när jag kallade,
ni lyssnade inte när jag talade.
Ni gjorde det som var ont
i mina ögon
och valde det som misshagade mig.
13 Ps 22:27, 25:3, Luk 6:21, Joh 16:22. Därför säger Herren Gud så:
Se, mina tjänare ska äta,
men ni ska hungra.
Mina tjänare ska dricka,
men ni ska törsta.
Mina tjänare ska glädjas,
men ni ska skämmas.
14 Mina tjänare ska jubla
i hjärtats fröjd,
men ni ska ropa i hjärtats plåga
och jämra er i förtvivlan.
15 Ps 102:9, Jes 62:2, Jer 29:22, Upp 2:17. Ni ska överlämna ert namn
åt mina utvalda
till att användas som en förbannelse,
och Herren Gud ska döda dig.
Men åt sina tjänare
ska han ge ett annat namn.
16 Jer 4:2, 12:16, Upp 3:14. Den som välsignar sig i landet
ska välsigna sig vid
Sanningens Gud65:16Sanningens GudAnnan översättning: "Gud som är Amen" (jfr Upp 3:14 och not till Matt 5:18).,
och den som ger sin ed i landet
ska svära vid Sanningens Gud,
för de forna bedrövelserna
är glömda och dolda
för mina ögon.
Det nya Jerusalem
17 Jes 66:22, 2 Petr 3:13, Upp 21:1. Se, jag skapar nya himlar
och en ny jord,
och man ska inte mer minnas
det förgångna eller tänka på det.65:17 Citeras i 2 Petr 3:13.
18 Jes 35:10, 51:3, 62:5. Nej, fröjda er och jubla för evigt
över det som jag skapar!
För se, jag skapar Jerusalem till jubel
och dess folk till fröjd.
19 Jes 60:20, Jer 32:41, Upp 21:4. Jag ska jubla över Jerusalem,
fröjda mig över mitt folk.
Där ska inte mer höras
gråt eller klagan.
20 Ps 55:24, Pred 8:12. Där ska inte mer finnas spädbarn
som lever bara några dagar,
eller gamla män
som inte uppnår sina dagars mått.
Den som dör vid hundra års ålder
är en ung man,
och först vid hundra års ålder
ska syndaren drabbas
av förbannelsen.
21 Jes 62:8f, Jer 31:5, Amos 9:14. De ska bygga hus och få bo i dem,
plantera vingårdar
och äta deras frukt.
22 5 Mos 28:30, Ps 1:3, 52:10, 92:13. När de bygger hus
ska andra inte bo i dem,
när de planterar något
ska andra inte äta av det.
Mitt folks ålder ska bli
som ett träds ålder,
mina utvalda ska länge få njuta
av sina händers verk.
23 Jes 61:9, Jer 32:39, 1 Kor 15:58. De ska inte arbeta förgäves
och inte föda barn till plötslig död,
för de är ett släkte
välsignat av Herren,
de och deras efterkommande
tillsammans.
24 1 Mos 24:15, Ps 91:15, 145:18, Jes 30:19, 58:9, Dan 9:23, Matt 7:7. Och det ska ske att
innan de ropar ska jag svara,
medan de ännu talar
ska jag höra.
25 Jes 11:6f, Hos 2:18. Vargar ska beta med lamm,
lejon ska äta halm som oxar,
och stoft ska vara ormens föda.
Ingenstans på mitt heliga berg
ska de göra något ont
eller skadligt, säger Herren.