Isaías 10

1 Malheur à ceux qui décrètent des décrets d’iniquité, et qui écrivent pour ordonner la violence;

2 Pour refuser justice aux pauvres, et pour ravir le droit aux malheureux de mon peuple; pour faire des veuves leur butin, et pour piller les orphelins!

3 Que ferez-vous au jour de la visitation, quand la ruine viendra de loin? Vers qui fuirez-vous pour avoir du secours, et où laisserez-vous votre gloire?

4 Ceux qui ne seront pas courbés parmi les captifs, tomberont parmi les morts. Malgré tout cela, sa colère ne s’arrête pas, et sa main est toujours étendue!

5 Malheur à Assur, verge de ma colère, et qui a dans sa main le bâton de mon indignation!

6 Je l’envoie contre une nation impie; je lui donne mission contre le peuple de mon courroux, pour piller et pour dépouiller, pour le fouler comme la boue des rues.

7 Mais tel n’est pas son dessein, telle n’est pas la pensée de son cœur. Mais son cœur pense à déchirer, à exterminer des peuples en grand nombre.

8 Car il dit: Mes princes ne sont-ils pas autant de rois? N’en fut-il pas de Calno comme de Carkémish?

9 N’en fut-il pas de Hamath comme d’Arpad? N’en fut-il pas de Samarie comme de Damas?

10 Si ma main a atteint les royaumes des idoles, dont les images valaient mieux que celles de Jérusalem et de Samarie,

11 Ne ferai-je pas à Jérusalem et à ses statues, comme j’ai fait à Samarie et à ses idoles?

12 Mais, quand le Seigneur aura accompli toute son œuvre dans la montagne de Sion et à Jérusalem, je visiterai le fruit du cœur orgueilleux du roi d’Assur, et l’arrogance de ses yeux hautains.

13 Car il dit: Je l’ai fait par la force de ma main et par ma sagesse; car je suis intelligent. J’ai déplacé les bornes des peuples, et j’ai pillé ce qu’ils avaient de plus précieux; et, comme un héros, j’ai fait descendre des rois de leurs trônes.

14 Ma main a trouvé la richesse des peuples, comme on trouve un nid; comme on ramasse des œufs abandonnés, j’ai ramassé, moi, toute la terre; et nul n’a remué l’aile, ni ouvert le bec, ni poussé un cri.

15 La cognée se glorifiera-t-elle contre celui qui s’en sert? Ou la scie s’élèvera-t-elle au-dessus de celui qui la fait mouvoir? Comme si la verge faisait mouvoir ceux qui la lèvent, comme si le bâton soulevait le bras!

16 C’est pourquoi le Seigneur, le Seigneur des armées, enverra le dépérissement sur ses hommes robustes, et, au milieu de sa magnificence, s’allumera un embrase-ment, tel qu’un embrasement de feu.

17 Et la lumière d’Israël deviendra un feu, et son Saint une flamme, qui brûlera et dévorera ses épines et ses ronces, en un seul jour;

18 Qui consumera, de fond en comble, la gloire de sa forêt et de son verger. Il en sera comme d’un malade qui s’en va.

19 Alors le reste des arbres de la forêt sera facile à compter, et un enfant les mettrait par écrit.

20 En ce jour-là, le reste d’Israël et les réchappés de la maison de Jacob ne continueront plus à s’appuyer sur celui qui les frappait; mais ils s’appuieront en vérité sur l’Éternel, le Saint d’Israël.

21 Le reste reviendra, le reste de Jacob, au Dieu fort.

22 Car, ô Israël, quand ton peuple serait comme le sable de la mer, un reste seulement reviendra à lui. La destruction est résolue; elle fera couler à flots la justice.

23 Car la destruction qu’il a résolue, le Seigneur, l’Éternel des armées, va l’exécuter dans tout le pays.

24 C’est pourquoi, ainsi dit le Seigneur, l’Éternel des armées: Mon peuple qui habites en Sion, ne crains point Assur, qui te frappe de la verge et lève sur toi son bâton, à la façon de l’Égypte.

25 Car encore un peu de temps, et l’indignation prendra fin, et ma colère viendra contre eux pour les détruire.

26 Alors l’Éternel des armées lèvera le fouet contre lui, comme il frappa Madian au rocher d’Oreb; son bâton sera étendu sur la mer, et il le lèvera comme il fit en Égypte.

27 En ce jour-là, son fardeau sera ôté de dessus ton épaule, et son joug de dessus ton cou; et la graisse fera éclater le joug.

28 Il marche sur Ajjath: il passe à Migron, il laisse à Micmash son bagage.

29 Ils passent le défilé; ils prennent leur gîte à Guéba; Rama tremble; Guibath-Saül est en fuite.

30 Pousse des cris aigus, fille de Gallim! Tends l’oreille vers Laïs, malheureuse Anathoth!

31 Madména s’enfuit; les habitants de Guébim cherchent un abri.

32 Encore ce jour d’arrêt à Nob, et il lèvera sa main contre la montagne de la fille de Sion, contre la colline de Jérusalem!

33 Voici, le Seigneur, l’Éternel des armées, ébranchera les rameaux avec force; les grands arbres seront coupés, et les troncs élevés seront abattus.

34 Il frappera avec le fer les halliers de la forêt, et le Liban tombera sous le Tout-Puissant!

1 *Jes 5:23, Mika 7:3. Ve dem som stiftar

orättfärdiga lagar

och skriver orätta skrivelser

2 *2 Mos 23:6, 5 Mos 16:19, 24:17, 27:19, Ords 18:5. för att förvrida rättvisan

för de nödställda

och beröva de förtryckta

i mitt folk deras rätt,

för att göra änkor till sitt byte

och plundra de faderlösa.

3 *Ords 1:26f, Jer 5:31, 9:9. Vad ska ni göra

på räkenskapsdagen

när förödelsen kommer

fjärran ifrån?

Till vem ska ni fly

för att få hjälp,

och var ska ni göra av

era rikedomar*10:3era rikedomarOrdagrant: "er härlighet".?

4 *Jes 5:25, 9:12, 17, 21, 66:16. Den som inte faller på knä

bland fångar

måste falla bland de dräpta.

Med allt detta upphör inte

hans vrede,

hans hand är ännu uträckt.

Guds dom över Assyrien

5 *Jes 7:20, 36:1, Jer 51:20. Ve över Assur, min vredes ris!

Staven i hans hand är min harm.

6 *Ps 18:43, 83:11, Jes 5:25, Klag 3:45, Mika 7:10. Jag sände honom

mot ett gudlöst folk,

mot ett folk jag är vred på.

Jag befallde honom

att plundra och ta byte

och trampa ner dem

som smuts på gatorna.

7 Men så menade inte han,

i sitt hjärta tänkte han inte så.

Hans hjärta ville förgöra

och utrota många folk,

8 för han säger:

"Är inte alla mina furstar kungar?

9 *2 Kung 18:34, Jes 36:19, 37:11f. Gick det inte Kalno som Karkemish,

Hamat som Arpad

och Samaria som Damaskus?*10:9Kalno etcSyriska städer som erövrats 740-717 f Kr, uppräknade från norr till söder.

10 Min hand har drabbat

andra gudars riken

som hade fler*10:10flerAnnan översättning: "bättre". gudabilder

än Jerusalem och Samaria.

11 Skulle jag då inte göra med Jerusalem

och dess gudabilder*10:11Jerusalem … gudabilderAvfälliga israeliters avgudar (se t ex 2 Kung 18:4, 2 Krön 28:24f).

som jag har gjort med Samaria

och dess gudar?"

12 *2 Kung 19:35, Jes 37:36. Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, ska jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod. 13 För han säger:

"Detta har jag gjort

med min starka hand

och min vishet,

för jag är så klok!

Jag flyttade folkens gränser

och plundrade deras skatter,

som den mäktige

störtade jag härskarna.

14 Min hand fann folkens skatter

som i ett fågelbo*10:14som … ett fågelboJfr beskrivningen av Sanheribs skryt i noten till 2 Kung 19:36.,

jag samlade ihop hela jorden

som man tar övergivna ägg.

Ingen rörde en vinge,

öppnade näbben eller pep."

15 Ska yxan höja sig över honom

som hugger med den,

eller sågen förhäva sig över honom

som använder den?

Som om käppen kunde svinga

honom som lyfter den,

eller staven lyfta

honom som inte är av trä!

16 Därför ska Herren Gud Sebaot

sända en tärande sjukdom

bland hans feta män,

och under hans härlighet

ska det brinna en brand

som en brinnande eld.

17 *Jes 9:18, 27:4. Och Israels ljus

ska vara som en eld,

hans Helige som en låga,

och den ska bränna och förtära

hans törnen och tistlar,

allt på samma dag.

18 Han ska helt göra slut

på hans härliga skog

och fruktträdgård.

Det ska bli som när en sjuk

tynar bort.

19 De träd som blir kvar i skogen

ska vara lätträknade,

ett barn kan skriva upp dem.

20 *2 Kung 16:7, 2 Krön 14:11, Jes 17:7, 50:10. På den dagen ska Israels rest

och de räddade av Jakobs hus

inte längre stödja sig

på honom som slog dem.

I trohet ska de stödja sig

på Herren, Israels Helige.

21 En rest ska vända om*10:21En rest ska vända omHebr. sheár jashúb, namnet på Jesajas son (7:3).,

en rest av Jakob,

till Gud den Mäktige.*10:21Gud, den MäktigeHebr. El Gibbór, samma namn som för Messias i 9:6 ("Mäktig Gud").

22 *Rom 9:27. För även om ditt folk, Israel,

vore som havets sand,

så ska bara en rest av det

vända om.

Förödelse är beslutad,

en rättfärdig störtflod.*10:22 Citeras i Rom 9:27 som profetia om Guds frälsningsplan för Israel.

23 *Jes 28:22. Förödelse och beslutad straffdom

ska Herren Gud Sebaot

låta drabba hela landet.

24 *Jes 14:25. Därför säger Herren Gud Sebaot så:

Mitt folk som bor i Sion,

var inte rädda för Assur.

Han kommer att slå dig med riset

och höja sin stav mot dig,

som i Egypten.

25 *Jes 17:14. För ännu en liten tid

så upphör vreden mot dig,

och min vrede ska vända sig

till deras fördärv.

26 *2 Mos 7:19f, 14:16f, Dom 7:19f, Jes 9:4.Herren Sebaot ska svänga

sitt gissel över dem,

som när han slog Midjan

vid Orebsklippan.*10:26slog Midjan vid OrebsklippanGuds räddning genom Gideon (Dom 7:22, 25).

Han ska åter höja sin stav

som han räckte ut över havet,

som i Egypten.*10:26stav … över havet, som i EgyptenVid delningen av Röda havet i 2 Mos 14:16f.

27 På den dagen ska hans börda

tas bort från dina axlar

och hans ok från din nacke,

för oket ska brista

på grund av fetman.

28 Han kommer över Ajat,

drar fram genom Migron.

I Mikmas lämnar han sin tross.*10:28Ajat etcOrter från ca 1,5 mil norr om Jerusalem och söderut fram till staden.

29 De drar fram genom passet,

tar nattkvarter i Geba.

Rama bävar, Sauls Gibea flyr.

30 Ropa högt, dotter Gallim!

Lyssna, Laisha!

Arma Anatot!

31 Madmena flyr,

Gibeons invånare söker skydd.

32 Samma dag gör han halt i Nob.

Han svingar sin hand

mot dottern Sions berg,

mot Jerusalems höjd.

33 *Jes 9:14, Amos 2:9. Se, Herren Gud Sebaot

ska hugga av den lummiga kronan

med våldsam kraft.

De resliga stammarna ska fällas,

de höga träden störta ner.

34 Han ska fälla snårskogen med järn,

och Libanon ska falla

för den Mäktige.