Isaías 51

1 Écoutez-moi, vous qui poursuivez la justice, qui cherchez l’Éternel! Regardez au rocher d’où vous avez été taillés, à la carrière d’où vous avez été tirés!

2 Regardez à Abraham, votre père, et à Sara qui vous a enfantés; je l’ai appelé lorsqu’il était seul, je l’ai béni et l’ai multiplié.

3 Ainsi l’Éternel va consoler Sion, il a pitié de toutes ses ruines; il fera de son désert un Éden, et de sa terre aride un jardin de l’Éternel; la joie et l’allégresse se trouveront au milieu d’elle, la louange et le chant des cantiques.

4 Sois attentif, mon peuple; toi, ma nation, prête-moi l’oreille! Car la loi procédera de moi, et j’établirai mon jugement pour servir de lumière aux peuples.

5 Ma justice est proche, mon salut arrive, et mes bras jugeront les peuples. Les îles espéreront en moi, et se confieront en mon bras.

6 Élevez vos yeux vers les cieux, et regardez en bas vers la terre; car les cieux s’évanouiront comme une fumée, la terre s’usera comme un vêtement, et, comme des mouches, ses habitants périront: mais mon salut durera toujours, et ma justice ne passera point.

7 Écoutez-moi, vous qui connaissez la justice, peuple dans le cœur duquel est ma loi! Ne craignez pas l’opprobre des hommes, et ne soyez point effrayés de leurs injures.

8 Car la teigne les rongera comme un vêtement, et la gerce les rongera comme la laine; mais ma justice durera toujours, et mon salut d’âge en âge.

9 Réveille-toi, réveille-toi! Revêts-toi de force, bras de l’Éternel! Réveille-toi comme aux jours d’autrefois, comme aux âges anciens! N’est-ce pas toi qui mis en pièces Rahab, qui transperças le dragon?

10 N’est-ce pas toi qui fis tarir la mer, les eaux du grand abîme; qui fis des profondeurs de la mer un chemin pour y faire passer les rachetés?

11 Les rachetés de l’Éternel retourneront, et viendront à Sion avec des chants de triomphe; une allégresse éternelle sera sur leurs têtes; ils obtiendront la joie et l’allégresse; la douleur et les gémissements s’enfuiront.

12 C’est moi, c’est moi qui vous console. Qui es-tu, pour avoir peur de l’homme mortel, du fils de l’homme qui deviendra comme l’herbe;

13 Pour oublier l’Éternel, ton créateur, qui a étendu les cieux et fondé la terre, et pour trembler sans cesse, tout le jour, devant la fureur de l’oppresseur, lorsqu’il s’apprête à détruire? Où donc est-elle, la fureur de l’oppresseur?

14 Bientôt l’homme courbé sous les fers sera mis en liberté. Il ne descendra pas dans la fosse, et son pain ne lui manquera point.

15 Car je suis l’Éternel ton Dieu, qui frappe la mer et fais mugir ses flots, de qui le nom est l’Éternel des armées.

16 J’ai mis mes paroles dans ta bouche, et t’ai couvert de l’ombre de ma main, pour rétablir les cieux et fonder la terre, pour dire à Sion: Tu es mon peuple!

17 Réveille-toi, réveille-toi! Lève-toi, Jérusalem! qui as bu de la main de l’Éternel la coupe de sa colère, qui as bu et sucé jusqu’à la lie la coupe d’étourdissement.

18 Il n’y en a aucun pour la conduire, de tous les enfants qu’elle a enfantés; il n’y en a aucun pour la prendre par la main, de tous les enfants qu’elle a nourris.

19 Ces deux choses te sont arrivées, et qui te plaindra? la dévastation et la ruine, la famine et l’épée. Comment te consolerai-je?

20 Tes enfants sont défaillants, couchés à tous les carrefours des rues, comme un cerf dans un filet, chargés de la colère de l’Éternel et de l’indignation de ton Dieu.

21 C’est pourquoi, écoute ceci, toi qui es affligée, ivre mais non pas de vin.

22 Ainsi a dit l’Éternel, ton Seigneur, ton Dieu, qui défend la cause de son peuple: Voici j’ai pris de ta main la coupe d’étourdissement, le calice de ma colère, tu n’en boiras plus désormais.

23 Et je le mettrai dans la main de tes oppresseurs, de ceux qui disaient à ton âme: Prosterne-toi pour que nous passions! Et tu faisais de ton dos comme une terre, et comme une rue pour les passants.

Sions frälsning är Herrens verk

1 Hör på mig,

ni som strävar

efter rättfärdighet,

ni som söker Herren!

Se på klippan ni är uthuggna ur

och på gruvan ni grävts fram ur.

2 *1 Mos 12:1f, 17:5f, Jos 24:3, Hes 33:24. Se på er fader Abraham

och på Sara som födde er.

För jag kallade honom

när han ännu var ensam,

och jag välsignade

och förökade honom.

3 *Jes 61:2f. Ja, Herren tröstar Sion,

han ser med medlidande

på alla dess ruiner.

Han gör dess öken lik Eden,

dess ödemark

lik Herrens lustgård.

Fröjd och glädje ska höras därinne,

tacksägelse och lovsångsljud.

4 *Jes 2:3. Hör på mig, du mitt folk,

lyssna till mig, du mitt folkslag*51:4du mitt folk … du mitt folkslagAndra handskrifter: "ni folk … ni folkslag".,

för från mig ska undervisning gå ut,

jag ska sätta min rätt

till ett ljus för folken.

5 *1 Mos 49:10, Jes 11:11, 42:4, 52:10, 59:16, Luk 2:30f. Min rättfärdighet är nära,

min frälsning är på väg,

och mina armar ska döma folken.

Kustländerna väntar på mig

och hoppas på min arm.

6 *Ps 102:27, Luk 21:33, 2 Petr 3:10. Lyft er blick till himlen

och se på jorden därnere,

för himlen ska försvinna som rök

och jorden nötas ut

som en klädnad.

Dess invånare ska dö som mygg.

Men min frälsning

ska bestå för evigt,

min rättfärdighet ska inte brytas ner.

7 *Ps 37:31, 40:9, Matt 5:11f. Hör på mig,

ni som känner rättfärdigheten,

du folk som har min undervisning

i ditt hjärta.

Var inte rädda för människors hån,

frukta inte deras förolämpningar,

8 *Jes 50:9, Joh 8:46. för mal ska förtära dem

som en klädnad,

mott ska äta dem som ylle.

Men min rättfärdighet

ska bestå för evigt,

min frälsning från släkte till släkte.

9 *2 Mos 15:6f, Ps 74:13, 89:11, Jes 27:1, Hes 29:3f. Vakna, vakna, klä dig i kraft,

du Herrens arm!

Vakna som i forna dagar,

i gångna tider.

Var det inte du

som högg Rahab*51:9RahabBetyder "övermod", ett symboliskt namn för Egypten (30:7). i bitar,

som genomborrade draken?

10 *2 Mos 14:22, 29, Ps 66:6, Jes 43:16f. Var det inte du

som torkade ut havet,

det stora djupets vatten,

och gjorde havsdjupen till en väg

där de återlösta kunde gå fram?

11 *Jes 35:10, Joh 16:20, 22, Upp 21:4. Så ska Herrens friköpta vända hem

och komma till Sion med jubel.

Evig glädje ska kröna

deras huvuden,

de ska få fröjd och glädje,

men sorg och suckan ska fly.

12 *Ps 56:5, Jes 40:6, Matt 10:28, 1 Petr 1:24. Jag, jag är den som tröstar er.

Vem är då du, att du fruktar

människor som ska dö,

människobarn som torkar

som gräs,

13 *Job 9:8, Ps 104:2, Jes 40:23. att du glömmer Herren din Skapare

som har spänt ut himlen

och lagt jordens grund,

att du ständigt dagen lång

är rädd för förtryckarens vrede,

när han är redo att fördärva?

Var är nu förtryckarens vrede?

14 Snart blir fången fri.

Han ska inte dö och läggas i graven,

han ska inte lida brist på bröd.

15 *Job 26:12, Jer 31:35. Jag är Herren din Gud,

han som rör upp havet

så att dess vågor dånar,

Herren Sebaot är hans namn.

16 *5 Mos 18:18, Jes 49:2, Jer 1:9. Jag har lagt mina ord i din mun

och täckt dig med skuggan

av min hand,

för att plantera himlen

och grunda jorden

och säga till Sion: Du är mitt folk.

Herrens vredesbägare

17 *Ps 60:5, 75:9, Jes 52:1, Jer 25:15, Upp 14:10, 16:19. Vakna, vakna! Res dig, Jerusalem,

du som av Herrens hand

har fått dricka

hans vredes bägare,

du som har tömt

berusningens bägare

till sista droppen.

18 Av alla de söner hon fött

var det ingen som ledde henne,

av alla de söner hon fostrat

var det ingen som tog henne

i handen.

19 *Jes 47:9. Dubbel olycka har drabbat dig,

vem har medkänsla med dig?

Förödelse och förstöring,

svält och svärd –

hur ska jag*51:19hur ska jagJesajarullen från Qumran och tidiga översättningar: "vem kan". trösta dig?

20 *Jer 14:16, Klag 2:11, 19. Dina söner var utslagna,

de låg vid alla gathörn

som antiloper i nät,

fullt drabbade av Herrens vrede,

av din Guds bestraffning.

21 Så hör nu detta, du plågade

som är drucken, men inte av vin:

22 Så säger Herren,

din Herre och Gud

som utför sitt folks sak:

Se, jag tar bort berusningens bägare

ur din hand,

du ska inte dricka mer

av min vredes bägare.

23 *Ps 129:3, Jes 49:26, Jer 25:15, Sak 12:2f. Jag ska sätta den i handen

på dina plågare, de som sade till dig:

"Fall ner, vi ska gå fram

över dig!"

Så gjorde du din rygg till mark,

en gata för dem att gå på.