1 Écoutez la parole que l’Éternel a prononcée pour vous, maison d’Israël.
2 Ainsi a dit l’Éternel: N’apprenez pas les façons de faire des nations; et ne craignez pas les signes des cieux, parce que les nations les craignent.
3 Car les statuts des peuples ne sont que vanité. On coupe le bois dans la forêt; la main de l’ouvrier le travaille à la hache;
4 On l’embellit avec de l’argent et de l’or; on le fixe avec des clous et des marteaux, pour qu’il ne vacille point.
5 Ils sont semblables, ces dieux, à une colonne faite au tour, et ils ne parlent pas. Il faut qu’on les porte, parce qu’ils ne peuvent marcher. Ne les craignez pas; car ils ne font point de mal; comme aussi faire du bien n’est pas en leur puissance.
6 Nul n’est semblable à toi, ô Éternel! Tu es grand, et tu as un grand renom de puissance.
7 Qui ne te craindrait, roi des nations? Car cela t’est dû. Car parmi les plus sages des nations et dans tous leurs royaumes, nul n’est semblable à toi.
8 Ils sont tous ensemble abrutis et insensés. Ce bois n’enseigne que vanités.
9 C’est de l’argent en plaques, apporté de Tarsis, et de l’or d’Uphaz; l’œuvre du sculpteur et des mains de l’orfèvre. La pourpre et l’écarlate sont leur vêtement; tous ils sont l’ouvrage de gens habiles.
10 Mais l’Éternel est le Dieu de vérité; c’est le Dieu vivant et le roi éternel. Devant sa colère la terre tremble, et les nations ne peuvent soutenir son courroux.
11 Vous leur direz ainsi: Les dieux qui n’ont point fait les cieux et la terre périront de dessus la terre, de dessous les cieux!
12 C’est lui qui a fait la terre par sa puissance; qui a fondé le monde par sa sagesse; qui a étendu les cieux par son intelligence.
13 Au son de sa voix les eaux s’amassent dans les cieux; il fait monter les vapeurs du bout de la terre; il produit les éclairs et la pluie, et tire le vent de ses trésors.
14 Tout homme est abruti dans sa science, tout orfèvre est honteux de son image taillée; car les idoles ne sont que mensonge; il n’y a point de respiration en elles;
15 Elles ne sont que vanité, œuvre de tromperie; elles périront au temps où Dieu les visitera.
16 Celui qui est la part de Jacob n’est pas comme elles; car c’est lui qui a tout formé, et Israël est la tribu de son héritage. Son nom est l’Éternel des armées.
17 Rassemble de terre ton bagage, toi qui es assise dans la détresse.
18 Car ainsi a dit l’Éternel: Voici, cette fois je vais lancer comme avec la fronde les habitants du pays; et je vais les mettre à l’étroit, afin qu’on les atteigne.
19 Malheur à moi! Je suis brisée! Ma plaie est douloureuse! Mais moi je dis: Eh bien, c’est ma souffrance, et je la supporterai.
20 Ma tente est détruite; tous mes cordages sont rompus; mes fils m’ont quittée, ils ne sont plus. Je n’ai personne qui dresse de nouveau ma tente, qui relève mes pavillons.
21 Car les bergers étaient stupides; ils ne cherchaient pas l’Éternel. C’est pour cela qu’ils n’ont pas prospéré, et que tous leurs troupeaux ont été dispersés.
22 Voici, une rumeur se fait entendre, un grand tumulte vient du pays du Nord, pour faire des villes de Juda un désert, un repaire de chacals.
23 Éternel! je connais que la voie de l’homme ne dépend pas de lui, et qu’il n’est pas au pouvoir de l’homme qui marche, de bien diriger ses pas.
24 O Éternel! châtie-moi, toutefois avec mesure; non pas en ta colère, de peur que tu ne me réduises à néant.
25 Répands ta fureur sur les nations qui ne te connaissent pas, et sur les tribus qui n’invoquent point ton nom. Car elles ont dévoré Jacob, et elles le dévorent; elles l’ont consumé, et elles ont mis sa demeure en désolation.
Gud och avgudarna
1 Hör det ord
som Herren talar till er,
ni av Israels hus.
2 3 Mos 18:3, Jes 47:13. Så säger Herren:
Ta inte efter hednafolkens sätt,
låt er inte skrämmas
av tecknen på himlen
därför att hednafolken
skräms av dem,
3 Jes 40:19f, 41:29, 44:9f. för folkens seder är tomhet.
Man hugger ett träd i skogen,
och hantverkarens händer
formar det med yxan.
4 Jes 41:7. Man pryder det med silver och guld
och fäster det med hammare
och spik
så att det inte faller omkull.
5 Ps 115:5f, Jes 45:20, 46:7. Som fågelskrämmor på ett gurkfält
står de där och kan inte tala.
Man måste bära dem,
för de kan inte gå.
Var inte rädd för dem,
för de kan inte göra något ont,
inte heller något gott.
6 Ps 86:8, 96:4, Jer 32:19. Ingen är som du, Herre.
Du är stor, och stort och mäktigt
är ditt namn.
7 Ps 33:8, 86:8, Dan 2:20, Upp 15:3f. Vem skulle inte frukta dig,
du folkens kung?
Det anstår dig.
Bland folkens alla visa
och i alla deras riken
finns ingen som du.10:7 Citeras i Upp 15:3f.
8 Jer 51:17, Hab 2:18, Sak 10:2. Alla är de oförnuftiga
och dåraktiga,
vägledda av tomma trägudar.
9 1 Kung 10:22, Jer 16:20. Silvret som hamras
hämtas från Tarshish10:9TarshishHandelscentrum i västra Medelhavet (1 Kung 10:22). Har identifierats med spanska Tartessos, tunisiska Kartago eller Sardinien.
och guldet från Ufas10:9UfasOkänd ort, kanske i Jemen (Ofir) som var berömt för sina guldgruvor..
Snickarnas och guldsmedernas verk
kläs sedan i blått och purpur10:9blått och purpurKungliga, dyrbara färger (jfr Apg 16:14)..
Allt är tillverkat av konstnärer.
10 Ps 10:16, Nah 1:5. Men Herren är den sanne Guden,
han är den levande Guden,
den evige Kungen.
För hans vrede bävar jorden,
och folken uthärdar inte
hans harm.
11 Ps 96:5, Jes 2:18, Sef 2:11. Så ska ni säga till dem:
De gudar som inte har gjort
himmel och jord
ska utrotas från jorden
och inte finnas kvar
under himlen.10:11 Grundtexten till vers 11 är på arameiska, de kaldeiska erövrarnas språk (jfr Dan 2:4). Kanske är det en marginalanteckning, kanske ett färdigt svar att ge i fångenskapen (jfr 1 Petr 3:15).
12 1 Mos 1:1, 6f, Jes 45:12, Jer 51:15f. Han har skapat jorden
med sin kraft,
han har grundat världen
med sin vishet
och spänt ut himlen
med sitt förstånd.
13 Job 38:25f, Ps 135:7. När han höjer sin röst,
då brusar himlens vatten,
då låter han regnskyar stiga
från jordens ände.
Han gör blixtar åt regnet
och för ut vinden
ur dess förvaringsrum.
14 Jes 42:17f, 45:16. Alla människor står då som dårar,
utan förstånd.
Alla guldsmeder får skämmas
med sina avgudar,
för deras gjutna gudabilder
är bedrägeri,
det finns ingen ande i dem.
15 Tomhet är de,
ett verk som väcker löje.
När straffet drabbar dem
förgås de.
16 5 Mos 4:19f, 32:9, Ps 16:5, 119:57, Jer 51:19. Sådan är inte han
som är Jakobs del.
Han är den som har format allt,
och Israel är hans arvedels stam.
Herren Sebaot är hans namn.
Kommande fångenskap
17 Samla er packning
och lämna landet,
ni som är belägrade,
18 för så säger Herren:
Den här gången slungar jag bort
dem som bor i landet.
Jag ska ansätta dem hårt
så att de känner det.
19 Ps 39:11, 77:11, Jer 14:17, Mika 7:9. Ve mig för min skada!
Mitt sår kan inte läkas.
Men jag säger: Detta är min plåga
och jag måste bära den!
20 Jes 51:18, Jer 31:15. Mitt tält är förstört
och alla mina tältlinor är avslitna.
Mina barn har lämnat mig,
de finns inte mer.
Ingen är kvar
som kan slå upp mitt tält
och sätta upp mina tältdukar,
21 Jer 23:1. för herdarna är oförnuftiga,
de söker inte Herren.
Därför har de ingen framgång,
och hela deras hjord har skingrats.
22 Jer 1:14, 9:11. Lyssna, det hörs något!
Se, det kommer!
Ett väldigt dån från landet i norr,
för att göra Juda städer
till en ödemark,
till en boning för schakaler.
Profetens bön
23 Ords 16:9, 20:24. Jag vet, Herre:
Människans väg
beror inte på henne själv,
det står inte i vandrarens makt
att styra sina steg.
24 Ps 6:2, 38:2, Jer 30:11. Tukta mig, Herre,
men med måtta, inte i vrede,
så att du inte krossar mig.
25 Ps 79:6f, Jes 64:10. Ös din vrede över hednafolken
som inte känner dig,
över stammarna
som inte åkallar ditt namn,
för de har slukat Jakob,
slukat och gjort slut på honom
och ödelagt hans boning."