Jeremias 8

1 En ce temps-là, dit l’Éternel, on jettera les os des rois de Juda, et les os de ses princes, les os des sacrificateurs, les os des prophètes et les os des habitants de Jérusalem, hors de leurs sépultures;

2 On les étendra devant le soleil, et devant la lune, et devant toute l’armée des cieux qu’ils ont aimés, qu’ils ont servis et après lesquels ils ont marché, qu’ils ont recherchés et devant lesquels ils se sont prosternés. Ils ne seront point recueillis, ni ensevelis; ils seront comme du fumier sur la face du sol.

3 Et la mort sera plus désirable que la vie pour tous ceux qui seront restés de cette race mauvaise, dans tous les lieux où j’en aurai chassé les restes, dit l’Éternel des armées.

4 Tu leur diras donc: Ainsi a dit l’Éternel: Si l’on tombe, ne se relève-t-on pas? et si l’on se détourne, ne revient-on pas?

5 Pourquoi donc ce peuple de Jérusalem, s’est-il égaré d’un égarement continuel? Ils persistent dans la tromperie; ils refusent de se convertir.

6 J’ai prêté l’oreille, j’ai écouté: ils ne parlent pas droitement. Nul ne se repent de sa méchanceté, et ne dit: Qu’ai-je fait? Tous ils retournent à leur course, comme le cheval qui se précipite au combat.

7 La cigogne même connaît dans les cieux ses saisons; la tourterelle, l’hirondelle et la grue observent le temps où elles doivent venir; mais mon peuple ne connaît pas le jugement de l’Éternel.

8 Comment dites-vous: Nous sommes sages, et la loi de l’Éternel est avec nous? Mais voici, la plume menteuse des scribes en fait un mensonge!

9 Les sages seront confus; ils seront épouvantés, et ils seront pris. Car ils ont rejeté la parole de l’Éternel, et quelle sagesse auraient-ils?

10 C’est pourquoi je donnerai leurs femmes à d’autres, et leurs champs à de nouveaux possesseurs. Car, depuis le plus petit jusqu’au plus grand, tous sont avides de gain. Depuis le prophète jusqu’au sacrificateur, tous se conduisent faussement.

11 Ils pansent à la légère la plaie de la fille de mon peuple, en disant: Paix, paix! et il n’y a point de paix.

12 Ont-ils été confus de ce qu’ils ont commis l’abomination? Ils n’en ont même eu aucune honte, et ils ne savent ce que c’est de rougir. C’est pourquoi ils tomberont avec ceux qui tombent; au temps de leur visitation ils seront renversés, dit l’Éternel.

13 Je les enlèverai entièrement, dit l’Éternel. Il n’y a point de grappes à la vigne; il n’y a point de figues au figuier; la feuille est flétrie; ce que je leur ai donné sera enlevé!

14 Pourquoi demeurons-nous assis? Assemblez-vous, et entrons dans les villes fortes, et nous y périrons! Car l’Éternel notre Dieu a résolu notre perte; il nous fait boire des eaux empoisonnées; parce que nous avons péché contre l’Éternel.

15 On attendait la paix, mais il n’y a rien de bon; un temps de guérison, et voici la terreur!

16 Du côté de Dan se fait entendre le ronflement de leurs chevaux; au bruit du hennissement de leurs puissants coursiers, toute la terre tremble. Ils viennent; ils dévorent le pays et ce qu’il contient, la ville et ceux qui y habitent.

17 Car voici, j’envoie contre vous des serpents, des basilics, contre lesquels il n’y a point de charme; ils vous mordront, dit l’Éternel.

18 Ah! du répit pour ma douleur! Mon cœur souffre au-dedans de moi!

19 Voici la voix de la fille de mon peuple, qui crie d’un pays éloigné: L’Éternel n’est-il plus dans Sion? Son roi n’est-il plus au milieu d’elle? Pourquoi m’ont-ils irrité par leurs images taillées, par les vanités de l’étranger?

20 La moisson est passée, l’été a pris fin, et nous ne sommes pas délivrés!

21 Je suis blessé de la blessure de la fille de mon peuple; j’en suis en deuil, la désolation m’en a saisi.

22 N’y a-t-il point de baume en Galaad? N’y a-t-il point de médecin? Pourquoi donc la plaie de la fille de mon peuple n’est-elle pas consolidée?

1 På den tiden, säger Herren, ska man kasta ut Juda kungars och furstars ben, prästernas och profeternas ben och Jerusalems invånares ben ur deras gravar 2 *5 Mos 4:19, 17:3, 2 Kung 21:3. och strö ut dem inför solen och månen och himlens alla stjärnor som de har älskat, dyrkat och följt, sökt och tillbett. De ska inte samlas ihop eller begravas, de ska bli gödsel på marken. 3 Alla som blir kvar av detta onda släkte ska hellre vilja dö än leva, vart jag än fördriver dem, säger Herren Sebaot.

Ett avfall utan motstycke

4 Säg också till dem: Så säger Herren:

Om någon faller,

reser han sig då inte igen?

Och om någon går vilse,

vänder han då inte om?

5 *Jer 5:23, 9:6. Varför vänder de sig ständigt bort,

detta Jerusalems folk?

De håller fast vid sitt svek,

de vägrar att vända om.

6 Jag har lyssnat och hört efter.

De talar det som inte är rätt.

Ingen enda ångrar sin ondska,

ingen säger: "Vad har jag gjort?"

Alla viker av i egen riktning,

likt hästar som störtar sig ut

i striden.

7 *Jes 1:3. Till och med storken under himlen

vet sin bestämda tid,

och turturduvan, svalan och tranan

passar tiden

när de ska komma tillbaka.

Men mitt folk

känner inte Herrens domslut.

8 Hur kan ni säga: "Vi är visa,

vi har Herrens lag?"

Visst! De skriftlärdas lögnpenna

har förvandlat lagen till lögn.

9 *5 Mos 4:6, Job 5:13, 1 Kor 3:19. De visa ska komma på skam,

bli förskräckta och fångade.

Se, de har förkastat Herrens ord.

Vad har de då för vishet?

10 *Jes 56:11, Jer 6:12f. Därför ska jag ge deras hustrur

åt andra

och deras åkrar åt erövrare,

för alla söker de oärlig vinst,

hög som låg.

Profet och präst,

alla handlar de lögnaktigt.

11 *Hes 13:10. De tar det lätt med att bota

dottern mitt folks skada

och säger: "Allt är väl, allt är väl!"

Men allt är inte väl.

12 De ska få skämmas

för att de har gjort något

så avskyvärt.

Ändå känner de ingen skam

och förstår inte att blygas.

Därför ska de falla

bland dem som faller.

När tiden kommer

och jag straffar dem

ska de komma på fall,

säger Herren.

13 *Jes 5:5f, Mika 7:1, Matt 21:19, Luk 13:6f. Jag ska rycka bort och förgöra dem,

säger Herren.

Inga druvor blir kvar

på vinstockarna

och inga fikon på fikonträden,

till och med löven är vissnade.

Det jag gav dem

ska tas ifrån dem.

14 *Jer 4:5, 9:15, 23:15. Varför sitter vi här?

Låt oss samlas

och gå in i de befästa städerna

och möta slutet där,

för Herren vår Gud

låter oss förgås.

Han ger oss förgiftat vatten

att dricka,

för vi har syndat mot Herren.

15 *Jer 14:19. Vi väntade på välgång,

men inget gott kommer,

på en tid med läkedom,

men se, skräck råder.

16 *Dom 5:22, Jer 4:15f, 5:17, 6:23. Från Dan hörs hans hästar frusta,

när hans hingstar gnäggar

bävar hela landet.

De kommer och slukar landet

med allt som finns där,

staden och alla som bor i den.

17 *4 Mos 21:6, 5 Mos 32:24, Ps 58:5f. Se, jag sänder ormar bland er,

giftormar som inte kan besvärjas,

och de ska bita er, säger Herren.

Profetens stora sorg

18 Var ska jag få lindring i min sorg?

Mitt hjärta är sjukt i mig.

19 *Mika 4:9. Hör, dottern mitt folk

ropar från fjärran land:

"Finns inte Herren mer i Sion?

Är hennes kung inte längre där?"

Varför har de retat mig till vrede

med sina bilder,

med sina främmande avgudar?

20 "Skördetiden är förbi,*8:20Skördetiden är förbiDen belägrade staden kunde inte fylla på sitt matförråd.

sommaren är över,

men vi har inte blivit räddade."

21 Jag är förkrossad,

för dottern mitt folk har krossats.

Jag sörjer, förfäran har gripit mig.

22 *Jer 30:17, 46:11. Finns det ingen balsam i Gilead*8:22balsam i GileadKanske mastix, en doftande kåda med medicinska egenskaper.,

finns där ingen läkare?

Varför blir dottern mitt folk

inte botad?