Jeremias 38

1 Or Shéphatia, fils de Matthan, et Guédalia, fils de Pashur, et Jucal, fils de Shélémia, et Pashur, fils de Malkija, entendirent les paroles que Jérémie prononçait devant tout le peuple, en disant:

2 Ainsi a dit l’Éternel: Celui qui demeurera dans cette ville mourra par l’épée, par la famine ou par la peste; mais celui qui sortira vers les Caldéens vivra; il aura sa vie pour butin, et il vivra.

3 Ainsi a dit l’Éternel: Cette ville sera certainement livrée à l’armée du roi de Babylone, et il la prendra.

4 Et les chefs dirent au roi: Qu’on fasse mourir cet homme; il fait perdre courage aux hommes de guerre qui restent dans cette ville, et à tout le peuple, en leur tenant de tels discours; car cet homme ne cherche pas la prospérité, mais le malheur de ce peuple.

5 Alors le roi Sédécias dit: Voici, il est entre vos mains; car le roi ne peut rien contre vous.

6 Ils prirent donc Jérémie et le jetèrent dans la citerne de Malkija, fils de Hammélec, laquelle se trouvait dans la cour de la prison; et ils y descendirent Jérémie avec des cordes. Il n’y avait point d’eau dans la citerne, mais de la boue; et Jérémie enfonça dans la boue.

7 Mais Ébed-Mélec, l’Éthiopien, eunuque de la maison du roi, apprit qu’ils avaient mis Jérémie dans la citerne. Or le roi était assis à la porte de Benjamin.

8 Et Ébed-Mélec sortit de la maison du roi, et parla au roi, disant:

9 O roi, mon seigneur, ces hommes-ci ont mal agi dans tout ce qu’ils ont fait contre Jérémie, le prophète, en le jetant dans la citerne. Il serait déjà mort de faim dans le lieu où il était, puisqu’il n’y a plus de pain dans la ville.

10 Et le roi donna cet ordre à Ébed-Mélec, l’Éthiopien: Prends ici trente hommes sous ta conduite, et fais remonter hors de la citerne Jérémie, le prophète, avant qu’il meure.

11 Ébed-Mélec prit donc ces hommes sous sa conduite, et vint dans la maison du roi, au-dessous du Trésor, où il prit de vieux lambeaux et de vieux haillons, qu’il descendit avec des cordes à Jérémie dans la citerne.

12 Puis Ébed-Mélec, l’Éthiopien, dit à Jérémie: Mets ces vieux lambeaux et ces haillons sous tes aisselles autour des cordes. Et Jérémie fit ainsi.

13 Alors ils tirèrent Jérémie avec les cordes et le firent remonter de la citerne; et Jérémie demeura dans la cour de la prison.

14 Cependant le roi Sédécias envoya chercher Jérémie, le prophète, et le fit venir auprès de lui dans la troisième entrée de la maison de l’Éternel. Alors le roi dit à Jérémie: Je vais te demander une chose, ne me cache rien!

15 Et Jérémie répondit à Sédécias: Si je te la dis, n’est-il pas vrai que tu me feras mourir? et que, si je te donne un conseil, tu ne m’écouteras point?

16 Et le roi Sédécias jura en secret à Jérémie, en disant: L’Éternel est vivant, lui qui nous a donné la vie! je ne te ferai pas mourir, et je ne te livrerai point entre les mains de ces hommes qui cherchent ta vie.

17 Alors Jérémie dit à Sédécias: Ainsi a dit l’Éternel, le Dieu des armées, le Dieu d’Israël: Si tu sors résolument vers les généraux du roi de Babylone, ton âme vivra, cette ville ne sera pas brûlée, et tu vivras, toi et ta maison.

18 Mais si tu ne sors pas vers les généraux du roi de Babylone, cette ville sera livrée entre les mains des Caldéens, qui la brûleront par le feu, et tu n’échapperas pas de leurs mains.

19 Et le roi Sédécias dit à Jérémie: Je suis en peine à cause des Juifs qui se sont rendus aux Caldéens; je crains qu’on ne me livre entre leurs mains, et qu’ils ne m’outragent.

20 Mais Jérémie répondit: On ne te livrera pas. Je te prie, écoute la voix de l’Éternel dans ce que je te dis, afin que tu t’en trouves bien et que ton âme vive.

21 Mais si tu refuses de sortir, voici ce que l’Éternel m’a révélé:

22 C’est que toutes les femmes qui restent dans la maison du roi de Juda seront menées dehors aux généraux du roi de Babylone, et qu’elles diront que ceux qui t’annonçaient la paix t’ont séduit, et ont prévalu sur toi; puis, quand tes pieds ont enfoncé dans la boue, ils se sont retirés en arrière.

23 On mènera donc dehors, aux Caldéens, toutes tes femmes et tes enfants; et toi, tu n’échapperas point de leurs mains, mais tu seras saisi par la main du roi de Babylone, et tu seras cause que cette ville sera brûlée par le feu.

24 Alors Sédécias dit à Jérémie: Que personne ne sache rien de ces paroles, et tu ne mourras point.

25 Et si les chefs apprennent que je t’ai parlé, et qu’ils viennent vers toi et te disent: "Déclare-nous donc ce que tu as dit au roi, et ce que le roi t’a dit; ne nous cache rien, et nous ne te ferons pas mourir; "

26 Tu leur diras: J’ai humblement supplié le roi de ne pas me faire retourner dans la maison de Jéhonathan, pour y mourir.

27 Tous les chefs vinrent donc vers Jérémie, et l’interrogèrent. Mais il leur répondit conformément à tout ce que le roi lui avait prescrit. Alors ils le laissèrent en repos; car on n’avait rien su de l’affaire.

28 Ainsi Jérémie demeura dans la cour de la prison, jusqu’au jour de la prise de Jérusalem.

Jeremia kastas i en brunn

1 *Jer 20:1. Shefatja, Mattans son, och Gedalja, Pashurs son*38:1Gedalja, Pashurs sonEtt avtryck av hans sigill har hittats vid utgrävningar i Jerusalem., och Jukal, Shelemjas son, och Pashur, Malkias son, hörde vad Jeremia sade till allt folket: 2 *Jer 21:9. "Så säger Herren: Den som stannar kvar i denna stad kommer att dö genom svärd eller svält eller pest, men den som ger sig åt kaldeerna ska få leva. Han ska vinna sitt liv som ett byte och få leva. 3 *Jer 21:10, 32:3. För så säger Herren: Denna stad ska överlämnas åt den babyloniske kungens här och han ska inta den."

4 *Jer 18:23, 26:11, Amos 7:10f. Då sade furstarna till kungen: "Den här mannen bör dödas. Han gör ju människor modlösa, både soldaterna som är kvar i staden och resten av allt folket, när han talar så till dem. Han söker inte folkets välfärd utan dess ofärd." 5 Kung Sidkia svarade: "Se, han är i er hand. Kungen förmår ingenting mot er." 6 *1 Mos 37:24, Jer 37:16. Då tog de Jeremia och kastade honom i kungasonen Malkias*38:6kungasonen MalkiaHans personliga sigill finns bevarat. brunn på vaktgården. De släppte ner Jeremia med rep. I brunnen fanns inget vatten utan dy, och Jeremia sjönk ner i dyn.

7 Nubiern Ebed-Melek*38:7Ebed-MelekBetyder "kungens tjänare". Troligen en slav från nuvarande Sudan., en hovman som var i kungens hus medan kungen satt i Benjaminsporten*38:7BenjaminsportenStadsporten mot nordost. Kungar mötte ofta folket vid porten (2 Sam 19:8)., fick höra att de hade sänkt ner Jeremia i brunnen. 8 Han lämnade kungens hus och sade till kungen: 9 *Jer 37:21, 52:6. "Min herre och kung, dessa män har handlat illa i allt de har gjort mot profeten Jeremia. De har kastat honom i brunnen och där svälter han snart ihjäl. Det finns ju inte längre något bröd i staden." 10 Då gav kungen denna befallning åt nubiern Ebed-Melek: "Ta med dig trettio män härifrån och dra upp profeten Jeremia innan han dör."

11 Ebed-Melek tog då med sig männen och gick in i kungens hus till ett rum under skattkammaren. Där hämtade han trasor och utslitna kläder och sänkte ner dem med rep till Jeremia i brunnen. 12 Och nubiern Ebed-Melek sade till Jeremia: "Lägg trasorna och kläderna under dina armar, mellan dem och repen." Jeremia gjorde så, 13 *Jer 37:21, 39:14. och med repen drog de sedan upp Jeremia ur brunnen. Men han måste stanna på vaktgården.

Sidkia söker råd hos Jeremia

14 Kung Sidkia sände bud och hämtade profeten Jeremia till sig vid tredje ingången till Herrens hus. Kungen sade till Jeremia: "Jag vill fråga dig om något. Dölj inget för mig." 15 *Luk 22:67f. Jeremia sade till Sidkia: "Om jag säger dig något, kommer du då inte att döda mig? Och om jag ger dig ett råd, så kommer du inte att lyssna på mig." 16 I hemlighet gav då kung Sidkia sin ed till Jeremia och sade: "Så sant Herren lever, han som har gett oss livet: Jag ska inte låta döda dig och inte heller utlämna dig åt dem som vill ta ditt liv."

17 Då sade Jeremia till Sidkia: "Så säger Herren Gud Sebaot, Israels Gud: Om du ger dig åt den babyloniske kungens furstar ska du få leva. Denna stad ska då inte brännas ner, utan du och ditt hus ska få leva. 18 *2 Krön 36:12, Jer 34:2. Men om du inte ger dig åt den babyloniske kungens furstar, ska denna stad överlämnas i kaldeernas hand. De ska bränna ner den, och själv ska du inte komma undan deras händer.

19 Kung Sidkia svarade Jeremia: "Jag är rädd för de judar som har gått över till kaldeerna, att man utlämnar mig i deras våld och de behandlar mig illa." 20 Jeremia sade: "De kommer inte att utlämna dig. Lyssna nu till Herrens röst i det jag säger till dig, så ska det gå väl för dig och du får leva. 21 Men om du vägrar att ge dig, är detta vad Herren har uppenbarat för mig: 22 *Ob v 7. Se, alla de kvinnor som är kvar i Juda kungs hus ska då föras ut till den babyloniske kungens furstar, och kvinnorna ska säga:

Dina vänner svek dig

och fick makt över dig.

När dina fötter fastnade i dyn

drog de sig undan.

23 *Jer 32:4, 34:2f, 39:6. Alla dina hustrur och barn ska man föra ut till kaldeerna. Själv ska du inte komma undan deras händer utan gripas av den babyloniske kungen, och denna stad ska brännas ner."

24 Då sade Sidkia till Jeremia: "Låt ingen få veta vad vi har talat om här, så ska du inte dö. 25 Och om furstarna får höra att jag har talat med dig och de kommer till dig och säger: Berätta för oss vad du sade till kungen! Dölj inget för oss, så dödar vi dig inte. Vad sade kungen till dig? – 26 *Jer 37:15f. då ska du svara dem: Jag vädjade inför kungen att han inte skulle skicka mig tillbaka till Jonatans hus för att dö där."

27 Alla furstarna kom till Jeremia och frågade honom, men han svarade dem precis som kungen hade befallt honom. Då teg de och gick ifrån honom, eftersom ingen hade hört vad som hade sagts. 28 Men Jeremia fick stanna på vaktgården ända till den dag då Jerusalem intogs. Och han var där när Jerusalem intogs.