Jeremias 20

1 Alors Pashur, fils d’Immer, sacrificateur et surintendant dans la maison de l’Éternel, entendit Jérémie qui prophétisait ces choses.

2 Et Pashur frappa le prophète Jérémie, et le mit dans la prison qui était à la porte supérieure de Benjamin, dans la maison de l’Éternel.

3 Mais, le lendemain, Pashur fit sortir Jérémie de la prison. Et Jérémie lui dit: L’Éternel ne t’a pas appelé Pashur (en sécurité tout autour), mais Magor-Missabib (frayeur de tous côtés! )

4 Car ainsi a dit l’Éternel: Voici, je te livrerai à la frayeur, toi et tous tes amis; ils tomberont par l’épée de leurs ennemis, et tes yeux le verront. Je livrerai aussi tout Juda entre les mains du roi de Babylone. Il les transportera à Babylone, et les frappera de l’épée.

5 Et je livrerai toutes les richesses de cette ville, et tout son travail, et tout ce qu’elle a de précieux, je livrerai tous les trésors des rois de Juda aux mains de leurs ennemis, qui les pilleront, les enlèveront et les emporteront à Babylone.

6 Et toi, Pashur, et tous ceux qui demeurent dans ta maison, vous irez en captivité. Tu iras à Babylone, et là tu mourras; là tu seras enseveli, toi et tous tes amis, auxquels tu as prophétisé le mensonge.

7 O Éternel! tu m’as persuadé, et je me suis laissé persuader; tu m’as saisi, et tu as prévalu. Je suis un objet de raillerie chaque jour; chacun se moque de moi.

8 Car depuis que je parle, je jette des cris; je crie violence et oppression. Et la parole de l’Éternel s’est tournée pour moi en opprobre et en moquerie tout le jour.

9 Et quand je dis: je ne ferai plus mention de lui, et je ne parlerai plus en son nom, il y a dans mon cœur comme un feu ardent renfermé dans mes os; je m’efforce de le contenir, mais je ne le puis.

10 Car j’ai entendu les propos de plusieurs: "Frayeur de toutes parts! Dénoncez-le, disent-ils, et nous le dénoncerons! " Tous ceux qui étaient en paix avec moi, épient pour voir si je ne broncherai point. Peut-être, disent-ils, se laissera-t-il surprendre; alors nous aurons le dessus, et nous nous vengerons de lui.

11 Mais l’Éternel est avec moi, comme un héros puissant et redoutable; c’est pourquoi mes persécuteurs tomberont et n’auront pas le dessus. Pour n’avoir point sagement agi, ils rougiront d’une honte éternelle, qui ne s’oubliera jamais.

12 Éternel des armées, qui sondes le juste, qui pénètres les reins et le cœur, je verrai ta vengeance s’exercer contre eux; car je t’ai découvert ma cause.

13 Chantez à l’Éternel, louez l’Éternel! Car il a délivré l’âme du pauvre de la main des méchants.

14 Maudit soit le jour où je naquis! Que le jour où ma mère m’enfanta ne soit point béni!

15 Maudit soit l’homme qui porta cette nouvelle à mon père: un enfant mâle t’est né, et qui le combla de joie!

16 Que cet homme soit comme les villes que l’Éternel a détruites, sans s’en repentir! Qu’il entende la clameur au matin, le cri de guerre au temps de midi!

17 Que ne m’a-t-on fait mourir dans le sein de ma mère? Que n’a-t-elle été mon tombeau? Et pourquoi sa grossesse n’a-t-elle été sans terme?

18 Pourquoi suis-je né pour ne voir que tourment et qu’ennui, et pour consumer mes jours dans la honte?

Jeremia och prästen Pashur

1 *1 Krön 24:14, Esra 2:37f, Jer 38:1. När prästen Pashur, Immers son, som var överuppsyningsman i Herrens hus, hörde Jeremia profetera dessa ord, 2 *Jer 29:26, 37:15, 38:7f, Joh 18:22, Apg 23:2, 2 Kor 11:24f. lät han misshandla profeten Jeremia och satte honom i stocken i Övre Benjaminsporten till Herrens hus.

3 *Jer 6:25. Men när Pashur dagen därpå släppte Jeremia ur stocken, sade Jeremia till honom: "Herren kallar dig inte Pashur utan Magor-Missabib*20:3Magor-MissabibBetyder "skräck från alla håll"., 4 för så säger Herren: Jag ska göra dig till en skräck för både dig själv och alla dina vänner. De ska falla för sina fienders svärd och dina ögon ska se det. Hela Juda ska jag ge i den babyloniske kungens hand, och han ska föra bort dem till Babel och döda dem med svärd. 5 *2 Kung 20:17, Jes 39:6, Jer 15:13, 17:3. Alla rikedomar, ägodelar och dyrbarheter i denna stad och Juda kungars alla skatter ska jag ge i deras fienders hand. De ska ta det som byte och föra det till Babel.

6 *Amos 7:17. Och du själv, Pashur, ska gå i fångenskap med alla som bor i ditt hus. Du ska komma till Babel, där ska du dö, och där ska du begravas med alla dina vänner som du har profeterat lögn för."

Profetens klagan inför Herren

7 *Jer 1:6f, Klag 3:14, 63. Du, Herre, övertalade mig,

och jag lät mig övertalas.

Du grep mig

och besegrade mig.

Jag har blivit till ständigt åtlöje,

alla hånar mig.

8 Så ofta jag talar måste jag klaga,

ropa över våld och förtryck,

för Herrens ord drar spott och spe

över mig dagen lång.

9 *Job 32:18, Apg 4:20, 1 Kor 9:16. Men jag tänkte:

Jag vill glömma honom

och inte mer tala i hans namn.

Då blev det som en brinnande eld

i mitt hjärta, instängd i mitt inre.

Jag ansträngde mig

att hålla den inne

men lyckades inte.

10 *Neh 6:9, Ps 31:14. Jag hör många förtala mig,

det är skräck från alla håll:

"Ange honom!"

"Ja, vi ska ange honom!"

Alla som stått mig nära

väntar på att jag ska falla.

"Kanske låter han lura sig,

så kan vi besegra honom

och ta hämnd på honom."

11 *Jer 1:8, 19, 15:20, 17:18, 23:40. Men Herren är med mig

som en mäktig hjälte.

Därför ska mina förföljare falla

och inte besegra mig.

De ska stå där med stor skam,

för de har handlat utan förstånd.

De ska drabbas av evig vanära

som inte ska glömmas.

12 *1 Sam 16:7, Ps 7:10, 139:23, Jer 11:20, 12:3, 17:10.Herre Sebaot,

du prövar den rättfärdige,

du ser hjärtan och njurar*20:12hjärtan och njurarEn bild för människans innersta (jfr Ps 139:13, Upp 2:23)..

Låt mig se din hämnd på dem,

för jag har överlämnat min sak

till dig.

13 Sjung till Herren, lova Herren,

för han räddar den fattiges själ

ur de ondas hand.

14 *Job 3:1f, 10:18, Jer 15:10. Förbannad*20:14FörbannadJfr Jobs klagan (Job 3). är den dag

då jag föddes!

Låt inte dagen då min mor

födde mig bli välsignad!

15 Förbannad är den man

som meddelade min far:

"Du har fått en son!"

och gjorde honom mycket glad.

16 *1 Mos 19:24f, Jes 13:19, Jer 50:40, Hes 16:49f, Hos 11:8, Amos 4:11, Luk 17:29, Jud v 7. Låt det gå den mannen

som det gick för de städer

som Herren förstörde

utan att ångra det.

Låt honom få höra sorgerop

på morgonen

och stridsrop mitt på dagen,

17 eftersom han inte dödade mig

i moderlivet

så att min mor fick bli min grav

och hennes moderliv havande

för alltid.

18 Varför kom jag ut ur moderlivet

för att se möda och bedrövelse

och sluta mina dagar i skam?