1 Or, lorsque Jérusalem fut prise (la neuvième année de Sédécias, roi de Juda, au dixième mois, Nébucadnetsar, roi de Babylone, vint, avec toute son armée, assiéger Jérusalem;
2 La onzième année de Sédécias, au quatrième mois, le neuvième jour du mois, la brèche fut faite à la ville),
3 Tous les chefs du roi de Babylone vinrent, et se postèrent à la porte du milieu. C’étaient Nergal-Sharéetser, Samgar-Nébu, Sarsékim, chef des eunuques, Nergal-Sharéetser, chef des mages, et tous les autres chefs du roi de Babylone.
4 Dès que Sédécias, roi de Juda, et tous les gens de guerre les eurent vus, ils s’enfuirent, et sortirent de la ville pendant la nuit, par le chemin du jardin du roi, par la porte entre les deux murailles. Ils sortirent dans la direction de la plaine.
5 Mais l’armée des Caldéens les poursuivit; ils atteignirent Sédécias dans les plaines de Jérico; et, l’ayant pris, ils l’amenèrent vers Nébucadnetsar, roi de Babylone, à Ribla, dans le pays de Hamath, où on lui fit son procès.
6 Et le roi de Babylone fit égorger à Ribla les fils de Sédécias en sa présence; le roi de Babylone fit aussi égorger tous les grands de Juda.
7 Puis il fit crever les yeux à Sédécias, et le fit lier de doubles chaînes d’airain, pour l’emmener à Babylone.
8 Les Caldéens brûlèrent aussi par le feu la maison du roi et les maisons du peuple, et ils démolirent les murailles de Jérusalem.
9 Puis Nébuzar-Adan, chef des gardes, transporta à Babylone le reste du peuple qui était demeuré dans la ville, ceux qui s’étaient rendus à lui, et le reste du peuple.
10 Mais Nébuzar-Adan, chef des gardes, laissa dans le pays de Juda quelques gens des plus pauvres, ceux qui n’avaient rien; et en ce jour-là il leur donna des vignes et des champs.
11 Or Nébucadnetsar, roi de Babylone, avait donné ordre en ces termes, à Nébuzar-Adan, chef des gardes, au sujet de Jérémie:
12 Prends-le, et aie soin de lui, et ne lui fais aucun mal; mais traite-le comme il te le dira.
13 Nébuzar-Adan, chef des gardes, avec Nébushazban, chef des eunuques, et Nergal-Sharéetser, chef des mages, et tous les principaux du roi de Babylone,
14 Envoyèrent donc chercher Jérémie dans la cour de la prison, et le remirent à Guédalia, fils d’Achikam, fils de Shaphan, pour le conduire dans sa maison; ainsi il demeura au milieu du peuple.
15 La parole de l’Éternel fut adressée en ces termes à Jérémie, pendant qu’il était enfermé dans la cour de la prison:
16 Va, et parle à Ébed-Mélec, l’Éthiopien, et lui dis: Ainsi a dit l’Éternel des armées, le Dieu d’Israël: Voici je vais faire venir sur cette ville les choses que j’ai annoncées, pour son malheur et non pour son bien, et elles seront accomplies en ce jour-là, en ta présence.
17 Mais je te délivrerai en ce jour-là, dit l’Éternel, et tu ne seras pas livré entre les mains des hommes que tu crains.
18 Car je te ferai certainement échapper, et tu ne tomberas point par l’épée; mais tu auras ta vie pour butin, parce que tu as eu confiance en moi, dit l’Éternel.
Jerusalems fall
1 2 Kung 25:1f, 2 Krön 36:17f, Jer 52:4f. I Juda kung Sidkias nionde regeringsår, i tionde månaden,39:1nionde regeringsår … tionde månadenJanuari år 588 f Kr (jfr 2 Kung 25:1). kom Babels kung Nebukadressar med hela sin här till Jerusalem och belägrade det. 2 I Sidkias elfte regeringsår, på nionde dagen i fjärde månaden39:2elfte regeringsår … fjärde månadenJuni-juli 587 f Kr (jfr 2 Kung 25:3), ett och ett halvt år senare., trängde de in i staden. 3 Då kom alla den babyloniske kungens furstar och slog sig ner i Mellersta porten, nämligen Nergal-Sareser39:3Nergal-SareserSvärson till kung Nebukadnessar. Mördade senare hans tronföljare Amel-Marduk (2 Kung 25:27) år 560 f Kr och gjorde sig själv till kung. Nergal var Babels dödsgud. av Samgar39:3SamgarKanske Sinmagir, provins norr om Babel., Nebo-Sarsekim, överste hovmannen39:3Nebo-Sarsekim, överste hovmannenOmnämnd på en kilskriftstavla från 595 f Kr, som berättar att han skänkte 0,75 kg guld till Esagilatemplet i Babel (se not till Dan 1:2)., Nergal-Sareser, överste magern39:3överste magernAstrolog, tecken- och drömtydare. Jfr Dan 2:2 och Matt 2:1 med noter.., och den babyloniske kungens alla andra furstar.
4 2 Kung 25:4f, Jer 52:7, Hes 12:12. När Juda kung Sidkia med allt sitt krigsfolk fick se dem, flydde de och drog om natten ut ur staden på vägen mot den kungliga trädgården, genom porten mellan de båda murarna. Han tog vägen bort mot Hedmarken. 5 Men kaldeernas här förföljde dem och hann upp Sidkia på Jerikos hedmarker. De tog honom och förde honom till Babels kung Nebukadressar i Ribla39:5RiblaBefäst centralort och arméhögkvarter i västra Syrien. i Hamats land. Där uttalade han domen över honom. 6 2 Kung 25:18f, Jer 52:10, 24f. Den babyloniske kungen lät slakta Sidkias barn i Ribla inför hans ögon. Också alla förnäma män i Juda lät Babels kung slakta. 7 Dom 16:21, Jer 52:11, Hes 12:13. På Sidkia själv lät han sticka ut ögonen. Sedan lät han binda honom med kopparkedjor för att föras till Babel.
8 Kaldeerna brände ner kungens hus och husen som tillhörde folket, och de rev ner Jerusalems murar. 9 Resten av folket som var kvar i staden, överlöparna som hade gått över till honom och det övriga folket förde Nebusaradan, översten för livvakterna,39:9Nebusaradan, överste för livvakternaOmnämnd i en babylonisk inskription som "överste bagare", en föråldrad titel. "Livvakterna" kan också översättas "kockarna" eller "slaktarna". bort till Babel. 10 Men Nebusaradan, översten för livvakterna, lämnade kvar i Juda land en del av de fattiga, de som ingenting ägde, och gav dem samtidigt vingårdar och åkerfält.
Jeremia blir fri
11 Kung Nebukadressar av Babel gav denna befallning till Nebusaradan, översten för livvakterna, angående Jeremia: 12 Ps 105:15, Ords 16:7, Jer 40:4f. "Ta hand om honom och låt ditt öga vaka över honom och gör honom inte något ont, utan behandla honom som han själv begär av dig." 13 Nebusaradan, översten för livvakterna, och Nebushasban, överste hovmannen, och Nergal-Sareser, överste magern, och alla den babyloniske kungens övriga stormän 14 Jer 38:13, 28. sände då bud och hämtade Jeremia från vaktgården och lämnade honom åt Gedalja, son till Ahikam, son till Shafan, för att denne skulle föra honom hem. Och han fick bo bland folket.
Herrens löfte till Ebed-Melek
15 Herrens ord kom till Jeremia medan han var inspärrad på vaktgården. Han sade: 16 Jer 38:7. "Gå och säg till nubiern Ebed-Melek: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Se, det jag har talat ska jag låta komma över denna stad till dess olycka och inte till dess lycka, och det ska ske inför dina ögon på den dagen. 17 Men dig ska jag rädda på den dagen, säger Herren, och du ska inte utlämnas till männen du är rädd för. 18 Jer 21:9, 38:2, 45:5, Dan 6:24. Jag ska låta dig komma undan så att du inte faller för svärd utan vinner ditt liv som ett byte, därför att du har förtröstat på mig, säger Herren."