Jeremias 34

1 La parole qui fut adressée en ces mots à Jérémie, de la part de l’Éternel, lorsque Nébucadnetsar, roi de Babylone, et toute son armée, tous les royaumes de la terre gouvernés par sa main, et tous les peuples, combattaient contre Jérusalem et contre toutes ses villes:

2 Ainsi a dit l’Éternel, le Dieu d’Israël: Va, et parle à Sédécias, roi de Juda, et dis-lui: Ainsi a dit l’Éternel: Voici, je vais livrer cette ville dans la main du roi de Babylone, et il la brûlera.

3 Et toi, tu n’échapperas pas à sa main; car certainement tu seras pris, et tu seras livré entre ses mains; et tes yeux verront les yeux du roi de Babylone, et il te parlera bouche à bouche, et tu iras à Babylone.

4 Toutefois, écoute la parole de l’Éternel, Sédécias, roi de Juda! Ainsi a dit l’Éternel: Tu ne mourras point par l’épée.

5 Tu mourras en paix, et comme on a brûlé des parfums pour tes pères, les rois précédents qui ont été avant toi, on en brûlera pour toi et on te pleurera, en disant: Hélas, Seigneur! Car j’ai prononcé cette parole, dit l’Éternel.

6 Jérémie, le prophète, prononça toutes ces paroles à Sédécias, roi de Juda, à Jérusalem.

7 Et l’armée du roi de Babylone combattait contre Jérusalem et contre toutes les villes de Juda qui restaient, contre Lakis et contre Azéka; car c’étaient les villes fortes qui restaient d’entre les villes de Juda.

8 La parole qui fut adressée par l’Éternel à Jérémie, après que le roi Sédécias eut fait une alliance avec tout le peuple de Jérusalem, pour proclamer la liberté parmi eux,

9 Afin que chacun renvoyât libre son serviteur israélite et chacun sa servante israélite, et que personne ne rendît esclave le Juif, son frère.

10 Tous les chefs et tout le peuple qui étaient entrés dans cette alliance, s’engagèrent à renvoyer libres chacun son serviteur et chacun sa servante, sans plus les tenir dans l’esclavage. Ils obéirent et les renvoyèrent.

11 Mais ensuite ils changèrent d’avis, et firent revenir leurs serviteurs et leurs servantes, qu’ils avaient renvoyés libres, et se les assujettirent comme serviteurs et comme servantes.

12 Alors la parole de l’Éternel fut adressée à Jérémie, en ces mots:

13 Ainsi a dit l’Éternel le Dieu d’Israël: J’ai fait alliance avec vos pères au jour où je les tirai hors du pays d’Égypte, de la maison de servitude, et je leur ai dit:

14 Au bout de sept ans, vous renverrez chacun votre frère hébreu qui vous aura été vendu. Il te servira six ans: puis tu le renverras libre de chez toi. Mais vos pères ne m’ont point écouté et n’ont point prêté l’oreille.

15 Cependant vous étiez revenus aujourd’hui; vous aviez fait ce qui est droit à mes yeux, en publiant chacun la liberté de son prochain; et vous aviez traité l’alliance en ma présence, dans la maison sur laquelle mon nom est invoqué.

16 Mais vous avez changé d’avis, et vous avez profané mon nom, en faisant revenir chacun son serviteur et chacun sa servante, que vous aviez renvoyés libres et pour être à eux-mêmes; et vous les avez forcés à être vos serviteurs et vos servantes.

17 C’est pourquoi ainsi a dit l’Éternel: Vous ne m’avez point obéi, pour publier la liberté, chacun à son frère, chacun à son prochain; voici, dit l’Éternel, je publie la liberté contre vous à l’épée, à la peste et à la famine, et je vous livrerai pour être agités par tous les royaumes de la terre.

18 Et je livrerai les hommes qui ont transgressé mon alliance, qui n’ont pas exécuté les paroles de l’accord qu’ils avaient fait devant moi, en passant entre les deux moitiés du veau qu’ils avaient coupé en deux,

19 Les chefs de Juda et les chefs de Jérusalem, les eunuques et les sacrificateurs, et tous les gens du pays qui ont passé entre les moitiés du veau,

20 Je les livrerai entre les mains de leurs ennemis, entre les mains de ceux qui cherchent leur vie, et leurs cadavres seront la pâture des oiseaux du ciel et des bêtes de la terre.

21 Je livrerai aussi Sédécias, roi de Juda, avec ses princes, entre les mains de leurs ennemis et entre les mains de ceux qui cherchent leur vie, entre les mains de l’armée du roi de Babylone qui s’est éloigné de vous.

22 Voici, je vais donner ordre, dit l’Éternel, et je les ramènerai contre cette ville. Et ils combattront contre elle, et ils la prendront, et la brûleront; et je mettrai les villes de Juda en désolation, sans aucun habitant.

Varning till Sidkia

1 *2 Kung 25:1. Detta ord kom till Jeremia från Herren när Babels kung Nebukadressar angrep Jerusalem*34:1när Babels kung … angrep JerusalemTroligen på våren 588 f Kr (jfr 2 Kung 25:1). och alla dess lydstäder, med hela sin här och med alla riken på jorden som lydde under hans välde och med alla folk. Han sade: 2 *2 Kung 25:9, 2 Krön 36:11f, Jer 21:10, 32:3f, 38:3. Så säger Herren, Israels Gud: Gå till Juda kung Sidkia och säg till honom: Så säger Herren: Se, jag ger denna stad i den babyloniske kungens hand och han ska bränna upp den i eld. 3 *Jer 21:7, 32:4, 38:23, 39:6f. Själv ska du inte komma undan hans hand, utan du ska gripas och lämnas i hans hand och stå inför Babels kung öga mot öga. Han ska tala med dig ansikte mot ansikte, och du ska komma till Babel.

4 Men hör Herrens ord, du Juda kung Sidkia: Så säger Herren om dig: Du ska inte dö genom svärd. 5 *2 Krön 16:14, Jer 22:18. I frid ska du dö. Och liksom man har tänt eldar*34:5tänt eldarHedersbetygelse känd från Assyrien (inte kremering). Jfr 2 Krön 16:14. för dina fäder, kungarna som har varit före dig, så ska man också tända eldar för dig och ropa: "Ack, ve, herre!" och hålla dödsklagan över dig. För detta har jag talat, säger Herren.

6 Profeten Jeremia sade allt detta till Juda kung Sidkia i Jerusalem, 7 *Jos 15:35, 39, 2 Krön 11:5, 9. medan den babyloniske kungens här belägrade Jerusalem och de städer som ännu var kvar i Juda – Lakish och Aseka*34:7Lakish och AsekaBefästa städer ca 5 och 3 mil sydväst om Jerusalem. I Lakish har hittats brev skrivna på krukskärvor där soldater rapporterar att Asekas signaleld har slocknat.. De var de enda av Juda städer som fortfarande fanns kvar och var befästa.

Brott mot avtalet om att frige slavar

8 Detta ord kom till Jeremia från Herren när kung Sidkia hade slutit ett förbund med allt folket i Jerusalem att de skulle utropa frihet, 9 *2 Mos 21:2, 3 Mos 25:39f, 5 Mos 15:12, Neh 5:11f. så att var och en skulle frige sin hebreiske slav och sin hebreiska slavinna och inte ha sin judiske broder till slav. 10 Alla furstarna och allt folket lydde detta, de som hade gått med i förbundet, att var och en skulle frige sin slav och sin slavinna och inte mer ha dem som slavar. De rättade sig efter det och frigav dem. 11 Men efteråt ändrade de sig och tog tillbaka de slavar och slavinnor som de hade frigett och tvingade dem på nytt att bli slavar och slavinnor.

12 Då kom Herrens ord till Jeremia. Han sade: 13 Så säger Herren, Israels Gud: Jag slöt ett förbund med era fäder när jag förde dem ut ur Egyptens land, ut ur träldomshuset. Jag sade: 14 *2 Mos 21:2, 3 Mos 25:39f, 5 Mos 15:12. När det har gått sju år ska var och en av er frige sin hebreiske broder*34:14frige sin hebreiske broderSe budet i 5 Mos 15:12., som har sålt sig åt dig och tjänat dig i sex år. Du ska då släppa honom fri ur din tjänst.

Men era fäder lyssnade inte på mig och vände inte sina öron till mig. 15 Ni har nyligen vänt om och gjort det som är rätt i mina ögon, när ni utropade frihet, var och en för sin broder. Ni slöt ett förbund om detta inför mig i det hus som är uppkallat efter mitt namn. 16 Men ni har ändrat er och vanhelgat mitt namn. Var och en har tagit tillbaka sin slav och sin slavinna som ni hade släppt fria enligt deras önskan. Nu har ni tvingat dem att bli era slavar och slavinnor igen.

17 Därför säger Herren så: Ni har inte lyssnat på mig och utropat frihet var och en för sin broder och sin nästa. Så nu utropar jag frihet för er, säger Herren, att utlämnas åt svärd, pest och svält. Jag ska göra er till ett avskräckande exempel för alla riken på jorden. 18 *1 Mos 15:10. Jag ska utlämna de män som har överträtt mitt förbund och inte hållit orden i det förbund de slöt inför mig, när de delade kalven i två stycken*34:18delade kalven i två styckenJfr 1 Mos 15:9f. Troligen en symbol för det straff som skulle drabba den som bryter det ingångna förbundet. och gick mellan dem. 19 Juda furstar och Jerusalems furstar, hovmännen och prästerna och allt folket i landet som gick mellan styckena av kalven, 20 *5 Mos 28:26, Jer 7:33, 16:4, 19:7, 21:7. dem ska jag utlämna åt deras fiender, till dem som vill ta deras liv. Och deras döda kroppar ska bli till föda åt himlens fåglar och markens djur. 21 *Jer 37:5, 52:10. Jag ska utlämna Juda kung Sidkia och hans furstar i deras fienders hand, till dem som vill ta deras liv, och till den babyloniske kungens här som nu har dragit bort*34:21dragit bortFör att möta en egyptisk undsättningsexpedition sommaren 588 f Kr (37:5f). ifrån er. 22 *2 Kung 25:9, Jer 4:7, 37:8. Se, jag ska befalla dem, säger Herren, att de vänder tillbaka till denna stad. De ska belägra den, inta den och bränna ner den. Jag ska göra Juda städer till en ödemark där ingen bor.