Jeremias 26

1 Au commencement du règne de Jéhojakim, fils de Josias, roi de Juda, cette parole fut adressée à Jérémie de la part de l’Éternel, en ces termes:

2 Ainsi a dit l’Éternel: Tiens-toi debout dans le parvis de la maison de l’Éternel, et dis à toutes les villes de Juda, qui viennent pour se prosterner dans la maison de l’Éternel, toutes les paroles que je t’ai commandé de leur dire; n’en retranche pas un mot.

3 Peut-être qu’ils écouteront, et reviendront chacun de sa mauvaise voie, et je me repentirai du mal que je pense à leur faire, à cause de la malice de leurs actions.

4 Tu leur diras donc: Ainsi a dit l’Éternel: Si vous ne m’écoutez pas, pour marcher dans ma loi, que j’ai mise devant vous;

5 Pour obéir aux paroles des prophètes, mes serviteurs, que je vous envoie, que je vous ai envoyés dès le matin, et que vous n’avez pas écoutés;

6 Je traiterai cette maison comme Silo, et je livrerai cette ville à l’exécration de toutes les nations de la terre.

7 Or, les sacrificateurs, et les prophètes, et tout le peuple, entendirent Jérémie qui prononçait ces paroles dans la maison de l’Éternel.

8 Et il arriva, aussitôt que Jérémie eut achevé de prononcer tout ce que l’Éternel lui avait ordonné de dire à tout le peuple, que les sacrificateurs, et les prophètes, et tout le peuple, le saisirent, en disant: Tu vas mourir!

9 Pourquoi prophétises-tu au nom de l’Éternel, en disant: Cette maison sera comme Silo, et cette ville sera désolée, privée d’habitants? Et tout le peuple s’attroupa contre Jérémie dans la maison de l’Éternel.

10 Mais les chefs de Juda, ayant entendu ces choses, montèrent de la maison du roi à la maison de l’Éternel, et s’assirent à l’entrée de la porte neuve de la maison de l’Éternel.

11 Alors les sacrificateurs et les prophètes parlèrent aux chefs et à tout le peuple, et dirent: Cet homme mérite la mort; car il a prophétisé contre cette ville, comme vous l’avez entendu de vos oreilles.

12 Mais Jérémie parla à tous les chefs et à tout le peuple, en disant: C’est l’Éternel qui m’a envoyé pour prophétiser, contre cette maison et contre cette ville, toutes les paroles que vous avez entendues.

13 Et maintenant, amendez vos voies et vos actions, et écoutez la voix de l’Éternel votre Dieu, et l’Éternel se repentira du mal qu’il a prononcé contre vous.

14 Pour moi, me voici entre vos mains; faites de moi comme il vous semblera bon et juste.

15 Seulement sachez bien que si vous me faites mourir, vous mettrez du sang innocent sur vous, sur cette ville, et sur ses habitants. Car, en vérité, l’Éternel m’a envoyé vers vous, pour prononcer à vos oreilles toutes ces paroles.

16 Alors les chefs et tout le peuple dirent aux sacrificateurs et aux prophètes: Cet homme n’a pas mérité la mort; car c’est au nom de l’Éternel notre Dieu qu’il nous a parlé.

17 Et quelques-uns des anciens du pays se levèrent, et parlèrent à toute l’assemblée du peuple, en disant:

18 Michée de Morésheth prophétisait aux jours d’Ézéchias, roi de Juda, et il parla à tout le peuple de Juda, en disant: "Ainsi a dit l’Éternel des armées: Sion sera labourée comme un champ; et Jérusalem sera changée en un monceau de ruines, et la montagne du temple en une haute forêt. "

19 Ézéchias, roi de Juda, et tout Juda, le firent-ils mourir? Ézéchias ne craignit-il pas l’Éternel; et ne supplia-t-il pas l’Éternel? Et l’Éternel se repentit du mal qu’il avait prononcé contre eux. Et nous, chargerions-nous nos âmes d’un si grand crime?

20 Il y eut aussi un homme qui prophétisait au nom de l’Éternel: Urie, fils de Shémaja, de Kirjath-Jéarim. Il prophétisa contre cette ville et contre ce pays, les mêmes choses que Jérémie.

21 Et le roi Jéhojakim, avec tous ses guerriers et tous les chefs, entendit ses paroles; et le roi voulut le faire mourir; mais Urie, l’ayant appris et ayant eu peur, s’enfuit et s’en alla en Égypte.

22 Mais le roi Jéhojakim envoya des gens en Égypte: Elnathan, fils d’Acbor, et quelques autres avec lui, en Égypte;

23 Et ils firent sortir d’Égypte Urie, et l’amenèrent au roi Jéhojakim, qui le fit mourir par l’épée et jeta son cadavre dans les tombeaux des enfants du peuple.

24 Cependant la main d’Achikam, fils de Shaphan, fut avec Jérémie, et empêcha qu’on ne le livrât aux mains du peuple pour le faire mourir.

Jeremia hotas till livet

1 I början av Juda kung Jojakims, Josias sons, regering*26:1I början av … Jojakims … regeringÅr 609 f Kr, då Jerusalem just hade plundrats av Egypten (se 2 Kung 23:34f). kom detta ord från Herren. Han sade: 2 *5 Mos 4:2, Jer 7:2. "Så säger Herren: Ställ dig i förgården till Herrens hus och tala till alla Juda städer, till dem som kommer för att tillbe i Herrens hus. Tala till dem alla de ord som jag befaller dig att tala. Ta inte bort något från dem. 3 *Jes 1:19, Jer 18:8, 11, 36:3, 7, Jona 3:10. Kanske kommer de att lyssna och vända om var och en från sin onda väg. Då ska jag ångra det onda som jag har i sinnet att göra med dem på grund av deras onda gärningar.

4 Du ska säga till dem: Så säger Herren: Om ni inte vill lyssna på mig och vandra efter den lag som jag förelagt er 5 *2 Kung 17:13f, Jer 7:13f, 25:4, 35:15. och höra vad mina tjänare profeterna talar, dem som jag sänder er och gång på gång har sänt er fast ni inte har lyssnat, 6 *1 Sam 4:3, 11, Ps 78:60, Jer 7:12, 14, 24:9. då ska jag göra med detta hus som jag gjorde med Shilo. Och denna stad ska jag göra till en förbannelse för alla jordens folk."

7 Prästerna och profeterna och allt folket hörde Jeremia tala dessa ord i Herrens hus. 8 När Jeremia hade slutat tala allt som Herren hade befallt honom att säga till folket, grep prästerna, profeterna och allt folket honom och sade: "Du ska dö! 9 Hur vågar du profetera i Herrens namn och säga: Det ska gå för detta hus som för Shilo, och denna stad ska ödeläggas så att ingen bor där mer?" Och allt folket gaddade ihop sig mot Jeremia i Herrens hus.

10 När Juda furstar hörde det, gick de från kungens hus upp till Herrens hus och satte sig vid ingången till Herrens nya port. 11 *Jer 38:4, Matt 26:66, Mark 14:64, Apg 6:13. Då sade prästerna och profeterna till furstarna och till allt folket: "Den här mannen förtjänar att dö! Ni har ju hört med egna öron hur han profeterat mot denna stad."

12 Men Jeremia svarade alla furstarna och allt folket: "Herren har sänt mig att profetera mot detta hus och denna stad allt det som ni har hört. 13 *Jer 7:3, 18:8, 35:15. Ändra nu ert liv och era gärningar och hör Herren er Guds röst. Då kommer Herren att ångra det onda han har talat mot er. 14 Och vad mig angår är jag i er hand. Gör med mig vad ni anser vara gott och rätt. 15 *Ords 6:16f, Jer 7:6, Jona 1:14, Matt 23:35, 27:25. Men det ska ni veta att om ni dödar mig, så drar ni oskyldigt blod över er och över denna stad och över dem som bor här. För det är i sanning Herren som har sänt mig till er för att säga er allt detta."

16 Då sade furstarna och allt folket till prästerna och profeterna: "Den här mannen förtjänar inte att dö, för han har talat till oss i Herren vår Guds namn." 17 Några av de äldste i landet reste sig då och sade till folkets hela församling: 18 *Jer 9:11, Mika 1:1, 3:12. "Mika från Moreshet profeterade på Juda kung Hiskias tid*26:18Mika … profeterade på Juda kung Hiskias tidCa hundra år tidigare (se Mika 3:12). och sade till hela Juda folk: Så säger Herren Sebaot:

Sion ska plöjas upp till en åker,

Jerusalem bli en stenhop

och tempelberget

en skogbevuxen höjd.

19 Men lät Juda kung Hiskia med hela Juda döda honom? Fruktade han inte i stället Herren och bad till honom, så att Herren ångrade det onda som han hade talat emot dem? Drar vi inte själva över oss mycket ont nu?"

Profeten Uria

20 Där fanns också en annan man som profeterade i Herrens namn, Uria, Shemajas son, från Kirjat-Jearim. Han profeterade mot denna stad och detta land, precis som Jeremia hade gjort.

21 När då kung Jojakim med alla sina hjältar och alla furstar hörde vad han sade, ville han döda honom. Men när Uria fick höra det blev han förskräckt och flydde sin väg och kom till Egypten.

22 *Jer 36:12, 25. Då sände kung Jojakim några män till Egypten: Elnatan, Akbors son, och några andra tillsammans med honom. 23 De hämtade Uria från Egypten och förde honom till kung Jojakim.

Han lät döda honom med svärd och kastade hans döda kropp på den allmänna begravningsplatsen.

24 *2 Kung 22:12, 14, 25:22, Jer 39:14. Men Ahikam, Shafans son, höll sin hand över Jeremia, så att man inte lämnade honom i folkets våld för att dödas.