1 En ce temps-là, dit l’Éternel, je serai le Dieu de toutes les familles d’Israël; et ils seront mon peuple.
2 Ainsi a dit l’Éternel: Il a trouvé grâce dans le désert, le peuple des réchappés de l’épée; Israël marche à son repos.
3 De loin l’Éternel m’est apparu, et m’a dit: Je t’ai aimée d’un amour éternel, c’est pourquoi j’ai prolongé envers toi ma bonté.
4 Je te rétablirai encore et tu seras rétablie, ô vierge d’Israël! Tu te pareras encore de tes tambourins, et tu sortiras au milieu des danses joyeuses.
5 Tu planteras encore des vignes sur les montagnes de Samarie; ceux qui les auront plantées en recueilleront les fruits.
6 Car il y aura un jour où les gardes crieront, sur la montagne d’Éphraïm: Levez-vous, et montons en Sion vers l’Éternel, notre Dieu!
7 Car ainsi a dit l’Éternel: Réjouissez-vous avec chants de triomphe à cause de Jacob; éclatez de joie à la tête des nations! Faites-vous entendre, chantez des louanges, et dites: Éternel! délivre ton peuple, le reste d’Israël!
8 Voici, je les ramène du pays du Nord, et je les rassemble des extrémités de la terre: parmi eux sont l’aveugle et le boiteux, la femme enceinte et celle qui enfante; ils reviennent ici en une grande assemblée.
9 Ils viendront avec pleurs et supplications; je les conduirai, je les mènerai aux torrents des eaux, par un droit chemin où ils ne broncheront pas. Car je suis un père pour Israël, et Éphraïm est mon premier-né.
10 Nations, écoutez la parole de l’Éternel; annoncez-la dans les îles lointaines! Dites: Celui qui a dispersé Israël, le rassemblera, et il le gardera comme un berger son troupeau.
11 Car l’Éternel rachète Jacob, et le retire des mains d’un plus fort que lui.
12 Et ils viendront, et pousseront des cris de joie sur les hauteurs de Sion; ils accourront aux biens de l’Éternel, au froment, au moût et à l’huile, et au fruit du gros et du menu bétail; et leur âme sera comme un jardin arrosé, et ils ne continueront plus à languir.
13 Alors la vierge se réjouira dans la danse, et les jeunes gens et les vieillards ensemble; et je changerai leur deuil en allégresse; je les consolerai, et je les réjouirai après leur douleur.
14 Et je rassasierai de graisse l’âme des sacrificateurs, et mon peuple sera rassasié de mes biens, dit l’Éternel.
15 Ainsi a dit l’Éternel: On a entendu dans Rama des cris, des lamentations, des larmes amères, Rachel pleurant ses enfants; elle a refusé d’être consolée au sujet de ses enfants, parce qu’ils ne sont plus.
16 Ainsi a dit l’Éternel: Retiens ta voix de pleurer, et tes yeux de verser des larmes; car il y a un salaire pour ton travail, dit l’Éternel; on reviendra du pays de l’ennemi.
17 Il y a de l’espérance pour ton avenir, dit l’Éternel; tes enfants reviendront dans leur territoire.
18 J’entends, j’entends Éphraïm qui s’afflige: "Tu m’as châtié, et j’ai été châtié comme un veau indompté. Convertis-moi, et je serai converti; car tu es l’Éternel, mon Dieu!
19 Certes, après m’être converti, je me repens, et après m’être reconnu, je frappe sur ma cuisse. Je suis honteux et confus, car je porte l’opprobre de ma jeunesse. "
20 Éphraïm est-il pour moi un enfant chéri, un enfant de prédilection? Car dès que je parle de lui, son souvenir se renouvelle toujours en moi. C’est pourquoi mes entrailles sont émues à cause de lui; j’aurai certainement pitié de lui, dit l’Éternel.
21 Dresse-toi des signaux; place des poteaux; prends garde à la route, au chemin que tu as suivi. Reviens, ô vierge d’Israël, reviens dans ces villes qui sont à toi!
22 Jusqu’à quand seras-tu errante, fille rebelle? L’Éternel crée une chose nouvelle sur la terre: la femme environnera l’homme.
23 Ainsi a dit l’Éternel des armées, le Dieu d’Israël: On dira encore cette parole dans le pays de Juda et dans ses villes, quand j’aurai ramené leurs captifs: "Que l’Éternel te bénisse, demeure de justice, montagne de sainteté! "
24 Et Juda, et toutes ses villes ensemble, les laboureurs et ceux qui conduisent les troupeaux, y habiteront.
25 Car j’abreuverai l’âme altérée, et je rassasierai toute âme qui languit.
26 Là-dessus je me suis réveillé, et j’ai regardé; et mon sommeil m’a été doux.
27 Voici, les jours viennent, dit l’Éternel, que j’ensemencerai la maison d’Israël et la maison de Juda d’une semence d’hommes et d’une semence de bêtes.
28 Et comme j’ai veillé sur eux pour arracher et pour démolir, pour détruire, pour perdre et pour nuire, ainsi je veillerai sur eux pour bâtir et pour planter, dit l’Éternel.
29 En ces jours-là on ne dira plus: Les pères ont mangé des raisins verts, et les dents des enfants en sont agacées.
30 Mais chacun mourra pour son iniquité; tout homme qui mangera des raisins verts, ses dents en seront agacées.
31 Voici les jours viennent, dit l’Éternel, que je traiterai une alliance nouvelle avec la maison d’Israël et avec la maison de Juda;
32 Non comme l’alliance que je traitai avec leurs pères, au jour où je les pris par la main pour les faire sortir du pays d’Égypte, - alliance qu’ils ont violée, et toutefois j’avais été pour eux un époux, dit l’Éternel;
33 Mais c’est ici l’alliance que je traiterai avec la maison d’Israël, après ces jours-là, dit l’Éternel: Je mettrai ma loi au-dedans d’eux, et je l’écrirai dans leur cœur; et je serai leur Dieu, et ils seront mon peuple.
34 Chacun d’eux n’enseignera plus son prochain, ni chacun son frère, en disant: Connaissez l’Éternel! car ils me connaîtront tous, depuis le plus petit d’entre eux jusqu’au plus grand, dit l’Éternel; car je pardonnerai leur iniquité, et je ne me souviendrai plus de leur péché.
35 Ainsi a dit l’Éternel, qui donne le soleil pour être la lumière du jour, et qui règle la lune et les étoiles pour être la lumière de la nuit; qui agite la mer, et ses flots grondent; celui dont le nom est l’Éternel des armées:
36 Si ces lois-là viennent à cesser devant moi, dit l’Éternel, la race d’Israël aussi cessera d’être une nation devant moi pour toujours!
37 Ainsi a dit l’Éternel: Si les cieux en haut peuvent être mesurés, et si les fondements de la terre en bas peuvent être sondés, alors je rejetterai toute la race d’Israël à cause de tout ce qu’ils ont fait, dit l’Éternel.
38 Voici, les jours viennent, dit l’Éternel, où la ville sera rebâtie à l’Éternel, depuis la tour de Hananéel jusqu’à la porte du coin.
39 Et de là le cordeau à mesurer sera tiré droit sur la colline de Gareb, puis tournera vers Goath.
40 Et toute la vallée des cadavres et de la cendre, et tous les champs jusqu’au torrent du Cédron, jusqu’au coin de la porte des chevaux, vers l’orient, seront un lieu saint à l’Éternel. Il ne sera plus jamais ravagé ni détruit.
Israels kommande frälsning
1 1 Mos 17:7, Jer 30:22, 2 Kor 6:16. På den tiden, säger Herren, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.
2 Så säger Herren:
Det folk
som kommer undan svärdet
finner nåd i öknen.
Israel får gå dit där jag ger det ro.
3 Ps 25:6, Jes 54:8, Jer 32:18. Fjärran ifrån uppenbarade sig
Herren för mig31:3migAndra handskrifter (Septuaginta): "honom" (alltså Israel).:
"Med evig kärlek har jag älskat dig,
därför låter jag min nåd bli kvar
över dig.
4 2 Mos 15:20, Dom 11:34, Ps 68:26, Jer 24:6, 33:7. Än en gång ska jag upprätta dig,
och du ska bli upprättad,
du jungfru Israel.
Än en gång ska du ta din tamburin
och dra ut i dans
bland dem som är glada.
5 Än en gång ska du
plantera vingårdar
på Samariens berg,
och de som planterar
ska själva njuta av frukten.
6 Jes 2:3, Mika 4:2, Sak 8:21. För det kommer en dag
då väktare ropar på Efraims berg:
Kom, låt oss dra upp till Sion,
till Herren vår Gud."
7 Ps 14:7, 28:9. För så säger Herren:
Jubla i glädje över Jakob,
höj fröjderop över honom
som är den främste
bland folken.
Låt lovsången ljuda och säg:
"Fräls, Herre31:7Fräls, HerreAnnan översättning (Septuaginta): "HERREN har frälst"., ditt folk,
dem som är kvar av Israel."
8 Se, jag ska hämta dem
från landet i norr
och samla dem
från jordens yttersta hörn.
Bland dem finns
både blinda och halta,
både havande kvinnor
och barnaföderskor.
En stor skara
ska komma tillbaka hit.
9 2 Mos 4:22, Jes 63:16, 64:7, Jer 50:4, 2 Kor 6:18. Gråtande ska de komma,
men jag ska leda dem
där de går bedjande fram.31:9 där de går bedjande framOrdagrant: "med/under böner".
Jag ska föra dem till vattenbäckar
på en jämn väg
där de inte stapplar.
För jag är en Far för Israel,
och Efraim är min förstfödde son.
10 Ps 23:1, Jes 40:11, Jer 23:4, Hes 34:23, 37:24, Joh 10:11. Hör Herrens ord, ni hednafolk,
och förkunna det i kustländerna
i fjärran.
Säg: Han som skingrade Israel
ska också samla det
och bevara det
som en herde bevarar sin hjord.
11 För Herren ska befria Jakob
och friköpa honom
från den som är starkare än han.
12 Jes 35:10, 58:11, Hos 3:5. De ska komma
och jubla på Sions höjd
och strömma som en flod
till Herrens goda,
till säd, vin och olja
och till unga får och oxar.
Deras själ ska vara
som en vattenrik trädgård,
och de ska inte sörja mer.
13 Ps 30:12, 148:12f, Joh 16:20. Då ska flickorna vara glada
och dansa,
unga och gamla
ska glädja sig tillsammans.
Jag ska förvandla deras sorg
till glädje
och trösta dem och glädja dem
efter deras bedrövelse.
14 Prästerna ska jag mätta
med utsökta rätter,
och mitt folk ska mättas
av mitt goda, säger Herren.
Guds barmhärtighet mot Israel
15 1 Mos 35:19, 37:35, Ps 77:3, Jer 10:20, Matt 2:18. Så säger Herren:
Ett skri hörs i Rama31:15RamaHöjd en halvmil norr om Jerusalem där fångarna samlades 587 f Kr för transport till Babel (40:1). I närheten fanns Rakels grav (1 Sam 10:2), på vägen mot Betlehem (1 Mos 35:19). Versen citeras i Matt 2:18 som profetia om mordet på barnen i Betlehem.,
klagan och bitter gråt.
Det är Rakel som gråter
över sina barn,
hon vägrar låta sig tröstas,
för hennes barn finns inte mer.
16 Jes 40:10, Luk 7:13, 8:52, Upp 5:5. Men så säger Herren:
Stilla din högljudda gråt
och tårarna från dina ögon,
för ditt verk ska få sin lön,
säger Herren.
De ska komma tillbaka
från sina fienders land.
17 Jer 29:11. Det finns hopp för din framtid,
säger Herren.
Dina barn ska komma tillbaka
till sitt land.
18 Ps 51:12, Jer 3:21, Klag 5:21. Jag har hört hur Efraim klagar:
"Du har tuktat mig,
jag har blivit tuktad
som en otämjd kalv.
Omvänd mig, så blir jag omvänd!
För du är Herren min Gud.
19 Jer 3:25, Hes 21:12, 36:31. När jag nu har vänt om
känner jag ånger,
och när jag nu besinnat mig
slår jag mig på höften31:19slår jag mig på höftenUttryck för sorg och smärta..
Jag både blygs och skäms
när jag nu bär
min ungdoms förnedring."
20 Jes 49:13, 54:10, Hos 11:8f. Är inte Efraim min käre son,
är han inte mitt älsklingsbarn?
Närhelst jag går till rätta
med honom tänker jag på honom.
Därför ömmar mitt hjärta
för honom.
Jag måste förbarma mig
över honom, säger Herren.
21 Sätt upp vägmärken åt dig,
skaffa dig vägskyltar31:21vägskyltarGrundtexten svårtolkad. Annan översättning: "det bittra".!
Lägg vägen på minnet,
stigen där du vandrade.
Vänd tillbaka, du jungfru Israel,
vänd tillbaka till dina städer här.
22 Hur länge ska du irra hit och dit,
du trolösa dotter?
Herren vill skapa något nytt
på jorden:
En kvinna ska omsluta
en mäktig man.31:22En kvinna ska omsluta en mäktig manMöjligen profetia om Messias (Matt 1:18, Luk 1:31f).
23 5 Mos 30:3, Jes 1:26, 11:9, Sak 8:3. Så säger Herren Sebaot,
Israels Gud:
När jag på nytt har gjort slut
på fångenskapen
för Juda land och dess städer,
ska man än en gång
uttala detta ord:
"Herren välsigne dig,
du rättfärdighetens boning,
du heliga berg."
24 Och Juda folk med alla sina städer
ska bo där tillsammans,
både jordbrukare
och vandrande herdar.
25 Ps 23:2f, 107:9, Matt 11:28f. För jag ska stärka trötta själar
och mätta alla utsvultna själar.
26 Med det vaknade jag och såg mig om. Min sömn hade varit skön.
27 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. 28 Jer 1:10, 18:7, 9, 24:6. Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp och riva ner, förstöra, förgöra och skada, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 Klag 5:7, Hes 18:2. På den tiden ska man inte mer säga: "Fäderna åt sura druvor och barnens tänder blir ömma."31:29Fäderna åt sura druvorEtt gängse ordspråk (se Hes 18:2). Jfr 2 Mos 20:5.30 5 Mos 24:16, Jes 3:11, Hes 18:4, 20. Nej, var och en ska dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.
Det nya förbundet
31 Jer 32:40, Hebr 8:8f. Se, dagar ska komma, säger Herren,
då jag sluter ett nytt förbund
med Israels hus
och med Juda hus,31:31f Citeras i Hebr 8:8f och 10:16f som profetia om det nya förbundet genom Kristi blod (jfr Luk 22:20).
32 2 Mos 24:3f, 5 Mos 5:2f. inte som förbundet jag slöt
med deras fäder
den dag då jag tog deras hand
och förde dem ut
ur Egyptens land –
förbundet med mig som de bröt
fastän jag var deras rätte herre –
säger Herren.
33 Jer 24:7, Hes 11:19, 36:26, Joh 6:45, Hebr 10:16f. Nej, detta är förbundet
som jag efter denna tid
ska sluta med Israels hus,
säger Herren:
Jag ska lägga min lag i deras inre
och skriva den i deras hjärtan.
Jag ska vara deras Gud,
och de ska vara mitt folk.
34 Jes 43:25, 54:13, Jer 33:8, 50:20, Mika 7:18, Joh 6:45, Apg 10:43, Rom 11:27, Hebr 10:17. Då ska de inte mer behöva
undervisa varandra,
ingen sin broder och säga:
"Lär känna Herren!"
Alla ska känna mig,
från den minste av dem
till den störste, säger Herren,
för jag ska förlåta
deras missgärningar
och aldrig mer minnas
deras synder.
35 1 Mos 1:14f, Ps 136:7f, Jes 51:15, Jer 10:16, 32:18. Så säger Herren,
han som har satt solen
till att lysa om dagen
och ordnat månen och stjärnorna
till att lysa om natten,
han som rör upp havet
så att vågorna dånar,
Herren Sebaot är hans namn:
36 Jer 33:20f, Ps 148:6. Om denna ordning upphör
inför mig, säger Herren,
först då ska Israels släkte
upphöra som folk inför mig
för alltid.
37 Så säger Herren:
Om himlen därovan kan mätas
och jordens grundvalar därnere
kan utforskas,
först då ska jag förkasta
hela Israels släkte
för allt de har gjort, säger Herren.
38 Neh 3:1, Sak 14:10. Se, dagar ska komma, säger Herren, då staden ska bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Och mätsnöret ska vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och ska sedan vändas mot Goa. 40 Jes 33:20. Hela dalen där man har lagt lik31:40dalen där man har lagt likHinnomsdalen i sydväst, som mötte Kidrondalen i öst. och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut ska vara helgade åt Herren. Aldrig mer ska staden raseras eller förstöras.