1 Or l’Éternel avait dit à Moïse: Je ferai venir encore une plaie sur Pharaon et sur l’Égypte; après cela, il vous laissera partir d’ici. Quand il vous laissera aller tout à fait, il vous chassera d’ici.
2 Parle donc au peuple, et dis-leur qu’ils demandent, chacun à son voisin et chacune à sa voisine, des objets d’argent et d’or.
3 Et l’Éternel fit trouver grâce au peuple devant les Égyptiens; et même Moïse était un fort grand homme dans le pays d’Égypte, aux yeux des serviteurs de Pharaon et aux yeux du peuple.
4 Et Moïse dit: Ainsi a dit l’Éternel: Sur le minuit, je passerai au milieu de l’Égypte.
5 Et tout premier-né mourra au pays d’Égypte, depuis le premier-né de Pharaon, qui est assis sur son trône, jusqu’au premier-né de la servante qui est derrière la meule, ainsi que tout premier-né des bêtes.
6 Et il y aura un si grand cri dans tout le pays d’Égypte, qu’il n’y en eut jamais et qu’il n’y en aura plus de semblable.
7 Mais, parmi tous les enfants d’Israël, pas même un chien ne remuera sa langue, depuis l’homme jusqu’aux bêtes; afin que vous sachiez quelle différence l’Éternel met entre les Égyptiens et Israël.
8 Et tous tes serviteurs que voici descendront vers moi, et se prosterneront devant moi, en disant: Sors, toi, et tout le peuple qui te suit! Et, après cela, je sortirai. Et Moïse sortit d’auprès de Pharaon dans une ardente colère.
9 Or l’Éternel avait dit à Moïse: Pharaon ne vous écoutera point, afin que mes miracles se multiplient dans le pays d’Égypte.
10 Et Moïse et Aaron firent tous ces miracles devant Pharaon. Mais l’Éternel endurcit le cœur de Pharaon, et il ne laissa point aller les enfants d’Israël hors de son pays.
Tionde plågan – de förstföddas död
1 2 Mos 12:31f, 39, 2 Mos 6:1.Herren sade till Mose: "En plåga till ska jag sända över farao och Egypten, och sedan ska han släppa er. Han ska till och med driva ut er härifrån när han släpper er. 2 1 Mos 15:14, 2 Mos 3:21f, 12:35f. Säg därför till folket att alla, både män och kvinnor, ska be sina grannar om föremål av silver och guld."
3 Och Herren gjorde egyptierna vänligt sinnade mot folket. Dessutom hade mannen Mose stort anseende i Egyptens land, både hos faraos tjänare och hos folket.
4 Mose sade: "Så säger Herren: Vid midnatt ska jag gå fram genom Egypten. 5 2 Mos 4:23, 12:29, Ps 78:51, 105:36, 135:8, 136:10. Då ska allt förstfött i Egyptens land dö, från den förstfödde hos farao11:5den förstfödde hos faraoThutmose III:s förstfödde son Amenemhet sägs ha dött i förtid under oklara omständigheter. som sitter på tronen ända till den förstfödde hos slavinnan vid handkvarnen, och även allt förstfött bland boskapen. 6 Ett högt sorgerop ska höras i hela Egypten, ett sådant som aldrig har hörts och aldrig mer kommer att höras.
7 Men inte en hund ska gläfsa mot någon av Israels barn, vare sig mot människor eller boskap. Ni ska då inse att Herren gör skillnad mellan Egypten och Israel. 8 Då ska alla dina tjänare komma ner till mig och buga sig för mig och säga: Ge dig av, du själv och allt folket som följer dig! Sedan ska jag dra ut." Och Mose gick ut från farao, upptänd av vrede.
9 2 Mos 3:19f, 7:3f. Men Herren sade till Mose: "Farao kommer inte att lyssna på er, detta för att jag ska göra många under i Egyptens land." 10 2 Mos 4:21, 10:20, 27. Mose och Aron gjorde alla dessa under inför farao, men Herren gjorde faraos hjärta hårt så att han inte släppte Israels barn från sitt land.