Êxodo 2

1 Or, un homme de la maison de Lévi alla prendre pour femme une fille de Lévi.

2 Et cette femme conçut, et enfanta un fils; et, voyant qu’il était beau, elle le cacha trois mois.

3 Mais, ne pouvant le tenir caché plus longtemps, elle prit un coffret de joncs, et l’enduisit de bitume et de poix; ensuite elle y mit l’enfant, et le posa dans les roseaux sur la rive du fleuve.

4 Et sa sœur se tint là, à distance, pour savoir ce qui lui arriverait.

5 Or, la fille de Pharaon descendit au fleuve pour se baigner; et ses femmes se promenaient sur le bord du fleuve; et elle vit le coffret au milieu des roseaux, et envoya sa servante pour le prendre.

6 Et elle l’ouvrit et vit l’enfant; et voici, c’était un petit garçon, qui pleurait. Elle en fut touchée de compassion, et dit: C’est un des enfants des Hébreux.

7 Alors la sœur de l’enfant dit à la fille de Pharaon: Irai-je t’appeler une nourrice d’entre les femmes des Hébreux, et elle t’allaitera cet enfant?

8 Et la fille de Pharaon lui répondit: Va. Et la jeune fille s’en alla, et appela la mère de l’enfant.

9 La fille de Pharaon lui dit: Emporte cet enfant et allaite-le-moi, et je te donnerai ton salaire. Et la femme prit l’enfant, et l’allaita.

10 Et quand l’enfant eut grandi, elle l’amena à la fille de Pharaon, qui l’adopta pour son fils; et elle le nomma Moïse (sauvé des eaux), parce que, dit-elle, je l’ai retiré des eaux.

11 Or il arriva, en ces jours-là, lorsque Moïse fut devenu grand, qu’il sortit vers ses frères, et vit leurs durs travaux. Il vit aussi un Égyptien qui frappait un Hébreu d’entre ses frères;

12 Alors il regarda çà et là, et voyant qu’il n’y avait personne, il tua l’Égyptien, et le cacha dans le sable.

13 Et il sortit le second jour, et voici, deux hommes hébreux se querellaient, et il dit à celui qui avait tort: Pourquoi frappes-tu ton prochain?

14 Mais il répondit: Qui t’a établi prince et juge sur nous? Est-ce que tu veux me tuer, comme tu as tué l’Égyptien? Et Moïse craignit, et il dit: Certainement, le fait est connu.

15 Or, Pharaon, ayant appris ce fait, chercha à faire mourir Moïse. Mais Moïse s’enfuit de devant Pharaon, et s’arrêta au pays de Madian, et il s’assit auprès d’un puits.

16 Or, le sacrificateur de Madian avait sept filles, qui vinrent puiser de l’eau et remplir les auges, pour abreuver le troupeau de leur père.

17 Mais les bergers vinrent, et les chassèrent. Alors Moïse se leva et les secourut, et abreuva leur troupeau.

18 Et quand elles furent revenues chez Réuël leur père, il leur dit: Pourquoi êtes-vous revenues sitôt aujourd’hui?

19 Elles répondirent: Un homme égyptien nous a délivrées de la main des bergers, et même il nous a puisé de l’eau abondamment, et a abreuvé le troupeau.

20 Alors il dit à ses filles: Et où est-il? Pourquoi avez-vous laissé cet homme? Appelez-le, et qu’il mange du pain.

21 Et Moïse consentit à demeurer avec cet homme, qui donna Séphora, sa fille, à Moïse.

22 Et elle enfanta un fils, et il le nomma Guershom (étranger là), car, dit-il, j’ai séjourné dans un pays étranger.

23 Or, il arriva, longtemps après, que le roi d’Égypte mourut; et les enfants d’Israël, qui gémissaient à cause de la servitude, crièrent, et le cri de leur servitude monta vers Dieu.

24 Et Dieu entendit leurs gémissements; et Dieu se souvint de son alliance avec Abraham, avec Isaac, et avec Jacob.

25 Et Dieu regarda les enfants d’Israël, et Dieu connut leur état.

Moses födelse och räddning

1 *2 Mos 6:16f, 4 Mos 26:59. En man av Levi stam tog till hustru en levitisk kvinna. 2 *1 Krön 6:3, Apg 7:20, Hebr 11:23. Hustrun blev havande och födde en son.*2:2födde en sonMose föddes kanske ca 1526 f Kr (jfr 5 Mos 1:3, 34:7). Hon såg att det var ett vackert barn*2:2såg att det var ett vackert barnCiteras i Hebr 11:23, kapitlet om trons hjältar. och höll honom gömd i tre månader. 3 Men när hon inte kunde gömma honom längre, tog hon en korg*2:3korgHebr. téva, samma ord som för Noas ark (1 Mos 6:14f). av papyrus. Hon strök på beck och tjära, lade barnet i korgen och satte den i vassen vid Nilens strand. 4 *2 Mos 15:20, 4 Mos 26:59, 1 Krön 6:3. Hans syster ställde sig på avstånd för att se hur det skulle gå med honom.*2:4hans systerMirjam, som senare ledde kvinnorna som profetissa (15:20).

5 Då kom faraos dotter ner till floden för att bada, och hennes unga hovdamer gick längs floden. När hon fick se korgen i vassen skickade hon dit sin slavinna för att hämta den. 6 Hon öppnade den och fick syn på barnet – det var en pojke, och han grät. Hon kände medlidande med honom och sade: "Det är ett av de hebreiska barnen."

7 Men hans syster frågade faraos dotter: "Ska jag gå och hämta en hebreisk amma*2:7ammaRika kvinnor betalade gärna någon annan för att amma deras barn (jfr 1 Mos 24:59). som kan amma barnet åt dig?" 8 Faraos dotter svarade henne: "Ja, gör det." Då gick flickan och hämtade pojkens mor. 9 Och faraos dotter sade till henne: "Ta med dig det här barnet och amma det åt mig, så ska jag ge dig lön för det." Kvinnan tog då barnet och ammade det.

10 *Apg 7:21. När pojken hade vuxit upp*2:10vuxit uppOsäkert vilken ålder som avses. Amning fortsatte ofta till 3 års ålder eller längre. förde hon honom till faraos dotter, och han blev hennes son. Hon gav honom namnet Mose, "för jag drog upp*2:10Mose … drog uppHebr. Moshé betyder "drar upp". Det egyptiska ordet mose, "född", var ett vanligt efterled i faraonernas namn vid denna tid. honom ur vattnet", sade hon.

Mose flyr till Midjan

11 *Apg 7:23f, Hebr 11:24f. En dag när Mose hade blivit vuxen*2:11blivit vuxenVid fyrtio års ålder enligt Stefanus (Apg 7:23), i så fall kanske 1486 f Kr. Fyrtio är dock en typiskt ungefärlig tidsangivelse., gick han ut till sina bröder och såg på deras slavarbete. Han fick se en egyptier som slog en hebreisk man, en av hans bröder. 12 Då vände han sig åt alla håll, och när han såg att ingen annan var där slog han ihjäl egyptiern och gömde honom i sanden.

13 Nästa dag gick han ut igen och fick då se två hebreiska män i slagsmål. Då sade han till den som var skyldig: "Varför slår du din landsman?" 14 Han svarade: "Vem har satt dig till ledare*2:14Vem har satt dig till ledareCiteras av Stefanus i Apg 7:27, 35 som profetisk förebild till hur Kristus, Guds utvalde, blev avvisad av sitt folk. och domare över oss? Tänker du döda mig som du dödade egyptiern?" Mose blev förskräckt och tänkte: "Saken har alltså blivit känd!" 15 *Apg 7:29, Hebr 11:27. Farao*2:15FaraoKanske Thutmose II (regerade ca 1493-1479 f Kr), sonsonson till Ahmose (se 1:8). fick också höra om det och ville döda Mose. Men han flydde undan farao och bosatte sig i Midjans land*2:15Midjans landMidjaniterna var ökennomader som härstammade från Abraham (1 Mos 25:2). De rörde sig i området öster om Akabaviken och upp mot Moab öster om Döda havet (jfr 4 Mos 22, Dom 6-8).. Där satte han sig vid en brunn.

16 Prästen i Midjan hade sju döttrar. De kom och hämtade upp vatten och fyllde hoarna för att vattna sin fars får. 17 *1 Mos 29:3, 10. Då kom herdarna och körde bort dem. Men Mose grep in och räddade dem och gav vatten åt deras får.

18 *4 Mos 10:29. När de kom hem till sin far Reguel*2:18ReguelBetyder "Guds vän". Kallas också Jetro (3:1), som kanske är en titel., sade han: "Varför kommer ni hem så tidigt i dag?" 19 De svarade: "En egyptisk man hjälpte oss mot herdarna. Han hämtade till och med upp vatten åt oss och vattnade fåren." 20 Då sade han till sina döttrar: "Var är han? Varför gick ni ifrån honom? Bjud in honom så att han får äta*2:20ätaOrdagrant "äta bröd", uttryck för en hel måltid. med oss."

21 *2 Mos 18:2f, Apg 7:29. Mose bestämde sig för att stanna hos mannen, som gav honom sin dotter Sippora till hustru. 22 *2 Mos 18:3. Hon födde en son och Mose gav honom namnet Gershom, "för", sade han, "jag har blivit en främling*2:22Gershom … främlingHebr. ger betyder "främling". i ett främmande land."

23 *4 Mos 20:16. Det gick en lång tid, och under den tiden dog Egyptens kung. Men Israels barn suckade över sitt slaveri och ropade på hjälp, och deras rop över slaveriet steg upp till Gud. 24 Gud hörde deras klagan och kom ihåg sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob. 25 Och Gud såg till Israels barn, och Gud kändes vid dem som sina.*2:25kändes vid dem som sinaAnnan översättning: "förstod" eller "gav sig till känna" (så Septuaginta).