1 Or, Moïse paissait le troupeau de Jéthro, son beau-père, sacrificateur de Madian; et il mena le troupeau derrière le désert, et vint à la montagne de Dieu, à Horeb.
2 Et l’ange de l’Éternel lui apparut dans une flamme de feu, du milieu d’un buisson; et il regarda, et voici, le buisson était tout en feu; mais le buisson ne se consumait point.
3 Alors Moïse dit: Je me détournerai, et je verrai cette grande vision, et pourquoi le buisson ne se consume point.
4 Et l’Éternel vit qu’il se détournait pour regarder; et Dieu l’appela du milieu du buisson, et dit: Moïse, Moïse!
5 Et il répondit: Me voici! Et Dieu dit: N’approche point d’ici. Ote tes souliers de tes pieds; car le lieu où tu te tiens, est une terre sainte.
6 Puis il dit: Je suis le Dieu de ton père, le Dieu d’Abraham, le Dieu d’Isaac, et le Dieu de Jacob. Et Moïse cacha son visage, car il craignait de regarder vers Dieu.
7 Et l’Éternel dit: J’ai bien vu l’affliction de mon peuple qui est en Égypte, et j’ai entendu le cri qu’il jette à cause de ses exacteurs; car je connais ses douleurs.
8 Et je suis descendu pour le délivrer de la main des Égyptiens, et pour le faire monter de ce pays-là dans un pays bon et spacieux, dans un pays où coulent le lait et le miel, au lieu où sont les Cananéens, les Héthiens, les Amoréens, les Phéréziens, les Héviens et les Jébusiens.
9 Et maintenant, voici, le cri des enfants d’Israël est venu jusqu’à moi, et j’ai vu aussi l’oppression dont les Égyptiens les accablent.
10 Maintenant donc, viens, que je t’envoie vers Pharaon, et fais sortir mon peuple, les enfants d’Israël, hors d’Égypte.
11 Alors Moïse répondit à Dieu: Qui suis-je, pour aller vers Pharaon, et pour faire sortir d’Égypte les enfants d’Israël?
12 Et Dieu dit: Je serai avec toi. Et voici pour toi le signe que c’est moi qui t’envoie: Quand tu auras fait sortir d’Égypte le peuple, vous servirez Dieu sur cette montagne.
13 Et Moïse dit à Dieu: Voici, j’irai vers les enfants d’Israël, et je leur dirai: Le Dieu de vos pères m’a envoyé vers vous; mais s’ils me disent: Quel est son nom? que leur dirais-je?
14 Alors Dieu dit à Moïse: JE SUIS CELUI QUI SUIS. Puis il dit: Tu diras ainsi aux enfants d’Israël: Celui qui s’appelle JE SUIS, m’a envoyé vers vous.
15 Dieu dit encore à Moïse: Tu diras ainsi aux enfants d’Israël: L’ÉTERNEL, le Dieu de vos pères, le Dieu d’Abraham, le Dieu d’Isaac, et le Dieu de Jacob m’a envoyé vers vous. C’est là mon nom éternellement; c’est là ma commémoration dans tous les âges.
16 Va, et assemble les anciens d’Israël, et dis-leur: L’Éternel, le Dieu de vos pères m’est apparu, le Dieu d’Abraham, d’Isaac, et de Jacob, et m’a dit: Certainement, je vous ai visités, et j’ai vu ce qu’on vous fait en Égypte.
17 Et j’ai dit: Je vous ferai remonter de l’affliction de l’Égypte, au pays des Cananéens, des Héthiens, des Amoréens, des Phéréziens, des Héviens et des Jébusiens, dans un pays où coulent le lait et le miel.
18 Et ils obéiront à ta voix; et tu iras, toi et les anciens d’Israël, vers le roi d’Égypte, et vous lui direz: L’Éternel, le Dieu des Hébreux, est venu au-devant de nous. Maintenant donc laisse-nous aller le chemin de trois jours au désert, et sacrifier à l’Éternel notre Dieu.
19 Or, je sais que le roi d’Égypte ne vous permettra point de vous en aller, pas même contraint par une main forte.
20 Mais j’étendrai ma main, et je frapperai l’Égypte par toutes mes merveilles que je ferai au milieu d’elle; et après cela, il vous laissera aller.
21 Et je ferai trouver grâce à ce peuple aux yeux des Égyptiens, et il arrivera, quand vous partirez, que vous ne vous en irez point à vide.
22 Mais chaque femme demandera à sa voisine, et à l’hôtesse de sa maison, des objets d’argent et d’or, et des vêtements; vous les mettrez sur vos fils et sur vos filles, et vous dépouillerez ainsi les Égyptiens.
Mose vid den brinnande busken
1 Mose vallade fåren åt sin svärfar Jetro3:1svärfar JetroJfr 2:18 där namnet Reguel används. Ordet för "svärfar", hebr. chotén, kan också syfta på en annan äldre manlig släkting, t ex Sipporas farfar., prästen i Midjan. En gång drev han fåren till andra sidan öknen och kom till Guds berg Horeb3:1Guds berg HorebBerget Sinai där lagen senare gavs (33:6, 34:2).. 2 5 Mos 33:16, Mark 12:26, Luk 20:37, Apg 7:30f. Där uppenbarade sig Herrens ängel för honom i en eldslåga som slog upp ur en buske. Han såg att busken brann av elden utan att busken brann upp. 3 Då tänkte Mose: "Jag måste gå dit och se den underbara synen, varför busken inte brinner upp."
4 När Herren såg att han kom för att se efter, ropade Gud till honom ur busken: "Mose! Mose!" Han svarade: "Här är jag." 5 Jos 5:15, Apg 7:33. Då sade Gud: "Kom inte närmare! Ta av dig skorna3:5Ta av dig skornaEtt tecken på respekt som var vanligt i tempel under antiken. Jfr Jos 5:15., för platsen där du står är helig mark." 6 1 Kung 19:13, Matt 22:32, Mark 12:26, Luk 20:37, Apg 7:32. Och han sade: "Jag är din fars Gud – Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud." Då dolde Mose ansiktet, för han bävade för att se på Gud.3:6 Citeras av Jesus i Matt 22:32, Mark 12:26, Luk 20:37 och av Stefanus i Apg 7:32.
7 2 Mos 2:25, Neh 9:9, Apg 7:34.Herren sade: "Jag har sett hur mitt folk förtrycks i Egypten, och jag har hört hur de ropar över sina plågare. Jag känner deras lidande. 8 1 Mos 15:18f, 50:24f. Därför har jag kommit ner för att rädda dem från egyptierna och föra dem ut ur det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flödar av mjölk och honung3:8flödar av mjölk och honungGoda förhållanden för ett herdefolks djurhållning. Ordet för honung skulle också kunna syfta på fruktsirap av t ex dadlar., en plats där det bor kananeer, hetiter, amoreer, perisseer, hiveer och jebusiter. 9 Nu har ropet från Israels barn kommit upp till mig, och jag har sett hur egyptierna förtrycker dem. 10 2 Mos 12:40f, Ps 105:26, Apg 7:7. Så gå nu! Jag ska sända dig till farao, och du ska föra mitt folk, Israels barn, ut ur Egypten."
11 Men Mose sade till Gud: "Vem är jag, att jag skulle gå till farao och föra Israels barn ut ur Egypten?" 12 Han svarade: "Jag ska vara med dig. Och här är ditt tecken på att det är jag som har sänt dig: När du har fört folket ut ur Egypten, ska ni hålla gudstjänst på detta berg."
13 Då sade Mose till Gud: "Om jag kommer till Israels barn och säger till dem: Era fäders Gud har sänt mig till er, och de frågar mig: Vad är hans namn? – vad ska jag då svara dem?"
14 2 Mos 6:3, Mark 14:62, Joh 8:24, 28, Upp 1:8, 4:8. Gud sade till Mose: "Jag är den Jag Är." Och han fortsatte: "Så ska du säga till Israels barn: Jag Är3:14fJag Är … HerrenHebr. ehjéh … Jhvh. Det heliga gudsnamnet, som kan översättas "Han som är", uttalades troligen Jahvé. Någon gång efter exilen på 500-talet f Kr hade man i vördnad slutat uttala namnet och visade med vokaltecken att det skulle ersättas med Adonai, som betyder "Herre". I översättningen markeras Jhvh med HERREN, skrivet med kapitäler.Det tidigaste omnämnandet utanför Bibeln är en inskription i det egyptiska Solebtemplet från tidigt 1300-tal f Kr (strax efter uttåget), där det talas om "Jahvés ökennomaders land". har sänt mig till er." 15 Ps 135:13, Hos 12:5. Och Gud sade sedan till Mose: "Så ska du säga till Israels barn: Herren, era fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt mig till er. Det ska vara mitt namn för evigt och så ska man kalla mig från släkte till släkte.
16 1 Mos 50:24. Gå nu och samla de äldste i Israel och säg till dem: Herren, era fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har uppenbarat sig för mig och sagt: Jag har sett till er och vet vad de har gjort mot er i Egypten. 17 Därför säger jag: Jag ska föra er ut ur lidandet i Egypten och upp till kananeernas, hetiternas, amoreernas, perisseernas, hiveernas och jebusiternas land, ett land som flödar av mjölk och honung.
18 De kommer att lyssna till dina ord, och du och Israels äldste ska gå till Egyptens kung och säga till honom: Herren, hebreernas Gud, har visat sig för oss. Låt oss gå tre dagsresor in i öknen och offra åt Herren vår Gud.
19 Men jag vet att Egyptens kung inte kommer att låta er gå om inte en stark hand tvingar honom. 20 Därför ska jag räcka ut min hand och slå Egypten med alla slags under som jag ska göra där. Sedan kommer han att släppa er.
21 1 Mos 15:14, 2 Mos 11:2, 12:35f. Och jag ska låta detta folk finna nåd för egyptiernas ögon så att ni inte behöver gå tomhänta när ni drar bort. 22 Nej, varje kvinna ska be sin grannfru och kvinnorna som bor i hennes hus om föremål av silver och guld och även kläder, som ni ska sätta på era söner och döttrar. Så ska ni ta byte från egyptierna."