For the Chief Musician; set to Jonath elem rehokim. A Psalm of David. Michtam: when the Philistines took him in Gath.

1 Be merciful unto me, O God; for man would swallow me up:

All the day long he fighting oppresseth me.

2 Mine enemies would swallow me up all the day long;

For they are many that fight proudly against me.

3 What time I am afraid,

I will put my trust in thee.

4 In God (I will praise his word),

In God have I put my trust, I will not be afraid;

What can flesh do unto me?

5 All the day long they wrest my words:

All their thoughts are against me for evil.

6 They gather themselves together, they hide themselves,

They mark my steps,

Even as they have waited for my soul.

7 Shall they escape by iniquity?

In anger cast down the peoples, O God.

8 Thou numberest my wanderings:

Put thou my tears into thy bottle;

Are they not in thy book?

9 Then shall mine enemies turn back in the day that I call:

This I know, that God is for me.

10 In God (I will praise his word),

In Jehovah (I will praise his word),

11 In God have I put my trust, I will not be afraid;

What can man do unto me?

12 Thy vows are upon me, O God:

I will render thank-offerings unto thee.

13 For thou hast delivered my soul from death:

Hast thou not delivered my feet from falling,

That I may walk before God

In the light of the living?

1 För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.

2 Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

3 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

4 Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

5 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

6 Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

7 De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

8 Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

9 Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

10 Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

11 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

12 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

13 Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.

14 Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.